Så gick det med julfirandet 2022

Corona är inget jag rekommenderar. Jag och Christoffer har levt väldigt försiktigt sedan covid-19-utbrottet 2020 och har lyckats ducka smittan. Nu räckte försiktigheten inte till, och det blev alltså vår tur att smittas. 10 dagar in i corona och jag känner mig fortfarande urlakad. Enda anledningen till att jag ändå sitter vid skärmen är för att jag måste hålla mig uppe och leverera vad jag lovat till kunderna. Så nu försöker jag skriva i gång mig, känna på orden utan press. Då är eget bloggande en bra början.

så gick det med julfirandet 2022

Jag ska inte säga att julfirandet 2022 ställdes in, för det skulle vara lite väl dramatiskt. Jag och Christoffer firande dock själva. Vi klädde upp oss och tittade på Below Deck: Mediterranean under julafton. Mamma och pappa lämnade en julmatsleverans utanför dörren, så himla snällt av dem! Det är första julen jag firar utan min familj och det känns sorgligt. Men jag vet, jag hade ett fint sällskap i Christoffer, som ju är familj om något, och jag är inte ensam om att ha corona över jul. Det är vad det är, och viktigast av allt är att vara rädda om varandra.

Corona vill jag inte göra om. Jag har tagit det på allvar eftersom jag på grund av astman och värken inte ens klarar en vanlig förkylning jättebra. Folk i omgivningen kan vara lite nonchalanta i det och tycka att corona inte är så farligt, och att jag överdriver. Men samma personer har inte astma och värk själva, om de skulle haft det skulle de antagligen också ha upplevt hur tungrodda virus kan vara. Jag kan bara hoppas att den extrema tröttheten kommer ge vika, för just nu ligger den som ett lock över huvudet.

Min förhoppning inför den kommande veckan är att jag ska kunna ge mina föräldrar och syskonbarn en stor kram, och sedan kunna återuppta mina och farsgubbens promenader. Jag saknar min familj och jag saknar frisk luft.