20 förtrollande äventyr som kan utspela sig i en skog

2024-01-242024-04-07 | Sandra Jönsson

Trollgrottor, magikertorn och nattvakter runt lägerelden. Vad som helst kan hända i skogen! Under tonåren var just skogar en plats för äventyr för mig. Jag spelade nämligen rollspel med mina bästisar och de flesta rollspelsäventyr tog avstamp i spännande skogsmiljöer som förtrollade med sina innehåll.

berättelser om förtrollade skogar fantasy inspiration

Som vuxen älskar jag skogen på ett annat sätt. Jag rör mig ofta i den och när jag befinner mig alldeles ensam bland träden föreställer jag mig att den är ett väsen i sin egen rätt. Det liksom andas och knakar bland grenarna. Man kan drömma, känna och tänka mycket om skogar. Och det är just detta jag vill bjuda in till här.

Skogen som en inspirationskälla

I sagornas värld är skogen skådeplats för allt dröm- och tänkbart. Hur många sägner handlar inte om människor som irrar bort sig bland träden i jakten på en skogsnymf och som sedan kommer tillbaka åratal senare? Hur många gånger har man inte sett konst som föreställer älvdörrar i träden, dörrar som leder till magiska platser? Hur ofta berättas det inte om skrämmande getmän som skapar förvirring bland campare?

Jag kan fortsätta listan över skogsäventyr med trädgubbar, tänk dig J. R. R. Tolkiens enter (Sagan om ringen) eller sådana där otäcka trädvarelser med grenar som sträcker sig efter skogsvandraren… Med detta skrivet har du nu fått så pass mycket input att du kanske redan har ett uppslag till en berättelse. Jag ska ändå lista 20 idéer som kan inspirera när du ska skriva, rita, måla eller berätta om skogar på andra sätt.

Faktiskt kan du ju också hämta inspiration från bilderna i det här blogginlägget. Det är i alla fall min bakomliggande tanke med dem.

20 berättelseidéer för skogsäventyr

Här ska du alltså få 20 berättelseidéer inför dina skogsäventyr. Jag tipsar utifrån du-perspektiv – tänk på att du kan ändra perspektiv utifrån berättelsen och karaktärerna. Inspireras av följande uppslag:

Du lagar mat vid elden när vargars ylanden plötsligt stör lugnet i kvällens skogsmörker…
Du ska just plocka en vildfrukt från ett träd när trädet börjar prata med dig. Vad säger trädet?
Du har fått en förbannelse över dig och har hört att en magiker vid skogens slut kan bryta den åt dig. Vad är det för förbannelse du har och hur hittar du till magikern?
Du tar ett dopp i skogssjön när du känner något stort och halt stryka mot dina ben…
Du går igenom en dörr i ett träd. Var hamnar du?
Du ser en massa små blinkande ljus längre fram på skogsstigen. Vad är det som lyser?
Du plockar skogsbär när du plötsligt hör en underskön sångröst…
Du ligger vaken i tältet och kan inte somna eftersom något – eller är det någon (?) – stryker omkring utanför det. Beskriv hur du känner dig.
Du blickar in i en buske och möts av ett par röda lysande ögon…
Du snubblar över en sten och när du tittar upp står ett skogstroll mitt framför dig…
Du vadar genom bäcken när du får syn på något blänkande på bottnen. Vad är det för ett föremål som blänker?
Du vandrar i skogsmörkret när trädgrenar börjar sträcka sig mot dig…
Du har gått vilse i skogen och irrat omkring länge. När allt känns som mest hopplöst skymtar du en skogsglänta med en stuga…
Du plockar blommor på skogsängen när du ser att en liten älva sover i en blomma. Hur ser älvan ut? Beskriv den.
Du går och går i skogen och ändå kommer du tillbaka till samma plats…
Du beger dig ut i skogen för att prata med dina vänner, skogsdjuren. Vilka djur är du vän med? En ekorre? En räv? En hare? Något annat?
Du blir förvånad och nyfiken när ett stort fågelbo med ett jätteägg i ramlar ner från trädet och hamnar mitt framför dina fötter…
Du klättrar upp i ett högt träd för att spana… Spana mot vadå? Och vad ser du?
Du upptäcker en hemlig ingång till en grotta bland skogssnåren…
Du möter en gammal, gammal människoliknande varelse som har träd och löv som hår på en skogsstig. Man skulle nästan kunna tro att figuren är en del av skogen. Beskriv hen. Hur ser hen ut, hur luktar hen och vad säger hen?

Berättande kring förtrollade skogar

20 förtrollande äventyr som kan utspela sig i en skog inspiration

Genom att läsa sagor och sägner kan du få ännu fler idéer till dina skogsäventyr. Att läsa för att få inspiration är nog mitt bästa tips för skapande. Även många spel och serier kretsar kring förtrollade skogar, så även där finns stoff. Ta efter berättelseidéerna här ovanför eller tänk ut egna koncept utifrån sådant du tycker är spännande. Prova att skriva ner idéerna på små kort och dra ett kort när du behöver hjälp att komma i gång.

Gör gröna pappersdrakar – inspiration inför papperskonst

2024-01-132024-04-07 | Sandra Jönsson

gröna pappersdrakar papperskonst inspiration

Tänk om… Plötsligt har tankemöjligheterna blivit ännu intressantare och jag känner att jag befinner mig i ett läge som jag inte ens kunnat föreställa mig tidigare. Alla inre bilder jag någonsin haft tar numera form. Åtminstone de bilder jag väljer. Tanken på gröna pappersdrakar med gulddetaljer blev för frestande, så jag bara måste testa idén med hjälp av AI. Det blev en hel drös med gröna drakar i papper, men inte utan säkert ett par dagars arbete på det digitala konstprojektet. AI-konst tar tid, den med.

Jag och Christoffer håller ju på en del med origami. Däremot inte med papperskonst på den här nivån. Men med bakgrund i det jag har skapat i papper är jag övertygad om att en riktigt skicklig pappershantverkare utan problem kan skapa pappersdrakar som dessa, om än i flera lager papper. Origami går ut på att skapa ur ett enda ark. Därför vill jag inte kalla drakarna i papper för just origamikonst.

Man skulle kunna tro att papper är ett skirt och skört material. Ett litet ryck och sedan är det kört. I realiteten är papper starkt. Visste du att du kan skulptera det? Du kan vrida, knyckla, trycka och så vidare. Och så kan du vika, som i origami. Men det är väl det mest elementära. För att göra pappersdrakar behöver du sannolikt bearbeta pappret på flera av sätten. Tassarna, vingarna, öronen, svansen, ja, till och med huvudet skulle den som är talangfull på pappershantverk troligen kunna vika till. Du, kanske?

Det här för mig inte helt osökt till en av mina förebilder inom origami- och papperskonst: Jo Nakashima på Youtube.

Dagdrömmarna kan föra mig hur långt bort som helst…

2024-01-022024-04-06 | Sandra Jönsson

Nu ska jag bli personlig. Personligare än när jag skriver om livet med sjukdom. Mina dagdrömmar är mina största skatter. Även om jag då och då blottar delar av dem är det aldrig någon som fått eller som kommer få tillgång till dem alla. Inte ens Christoffer som egentligen är den första personen som förstår hela grejen med Sandra: Jag tycker det är roligare att dagdrömma om saker än att faktiskt göra dem. Inget blir heller lika bra som i mitt huvud, det har han förstått med mig.

Jag tror att insikten slog honom när vi som nyblivna sambor skulle inreda balkongen. Den ena idén blev mer bombastisk än den andra och till slut frågade han om det är en balkong eller ett Eden jag vill ha. Du tänker dig balkongen som ett regnskogsparadis med fruktrankor, fågelsång och fjärilsvingar, va? Typ något sådant. Och med detta lyckades han ringa in kruxet. Jag dagdrömde mig en regnskog bortom balkongdörren, ett tropiskt skogsparadis som skulle fortsätta i det oändliga.

Dagdrömmar som ett sätt att skifta fokus från sjukdom

Samma sak var det när vi skulle åka på safari i Sydafrika. Missförstå mig inte, att se elefanternas vandring från bushen till vattnet i morgondimman är antagligen den mäktigaste syn jag mötts av. Men savannen var väldigt långt från vad jag föreställt mig, aningen inspirerad av Disneys Lejonkungen. Det visade sig att det inte finns någon sådan savann i verkliga livet och jag blev faktiskt lite besviken.

För det mesta är mina dagdrömmar enbart till glädje för mig. Det är liksom inga jobbiga katastrofdrömmar, utan sagolika historier och påhittiga idéer som jag använder mig av i jobbet som skribent och kreatör. Dagdrömmande är också min viktigaste copingstrategi i livet. Jag har varit sjuk och haft värk sedan jag var barn, och det har minst sagt varit pressat. Den som inte levt med smärta och annan sjukdom hela livet kan inte riktigt sätta sig in i vad det innebär att försöka leva så vanligt som möjligt med skola, relationer och så vidare.

Det spelar ingen roll hur dåliga sjukdagar jag än haft, de har alltid blivit bra tack vare att jag dagdrömt historier och idéer. Jag skulle nog mena att dagdrömmande är ett sätt att skifta fokus för mig och att det är därför jag så gärna går upp i fantasierna. Genom åren har jag tankevandrat till rymden, svunna tider och allra helst till avlägsna kungariken där hovintriger utspelar sig bland magiker och aristokrater.

Intryck från böcker och serier berikar dagdrömmande

För mig framträder allting som i bilder, eller rentav som i en film som jag befinner mig mitt i. Så mycket som jag dagdrömt har jag nog tränat upp detta seende. Fråga mig dock inte hur jag gör det. Vi har kanske alla olika seenden och om vi ges rätt förutsättningar kan vi finjustera dem genom övning, vad vet jag? I vilket fall har jag märkt att dagdrömmarna och fantasibilderna får näring av intryck. Ju ovanligare intryck desto mer berikande är dem.

Jag läser mycket och tittar mycket på serier, studerar och fördjupar mig dessutom konstant i olika ämnen som har med konst och litteratur att göra. Det här ger mina dagdrömmar näring. I synnerhet koreanska Joseon- eller fantasydraman och japanska manga- eller animeserier vidgar mina vyer. Mina största inspirationskällor är dock mytologi, Jane Austen och regency romance, som mixas med Disneyklassiker, Lord of the rings, Star wars och så vidare.

Jag har vissa ”epos” som jag dagdrömt sedan jag var 14 år. Dessa har utspelat sig i allt från rymdoperor till urban fantasy-miljöer. Dagdrömmarna kan sammanfattningsvis föra mig hur nära eller långt bort som helst, så inte att undra på att de alltid är lite-lite bättre än verkligheten. Jag är tacksam att jag har båda världarna i mig.

Dagdrömmarna, jag tror inte jag kan leva utan dem…

2021-11-202022-04-15 | Sandra Jönsson

Som barn fasade jag för att växa upp av en orsak: jag var livrädd för att jag skulle bli så vuxen att jag tappade förmågan att dagdrömma. Kunde knappt tänka mig något värre då och ryser fortfarande i hela kroppen när jag tänker på vad livet vore utan dagdrömmarna. För min del vore det i alla fall tomt.

Kan jag ens leva utan dagdrömmarna? Vet liksom inte hur man gör.

Jag dagdrömmer sällan om min egen tillvaro, eller inte sällan. Typ aldrig. Snarare kretsar mina inre bilder kring dramatiska historier i en salig blandning av nutid och dåtid, av saga och sanning. Och i de olika historierna placerar jag återkommande karaktärer som jag fantiserat fram genom åren. En del har följt mig i över tjugo år… Gissa om de utvecklats!

Man skulle nog kunna säga att mitt dagdrömmande är som att jag skriver böcker i huvudet, berättelser som bara är till för mig själv. Kommer aldrig pränta ner historierna, det skulle vara som att ge bort den bästa biten av mig själv.

Jag har uppenbarligen ett produktivt liv, en arbetsam tillvaro. Det är inte så att jag har tid att försvinna in i dagdrömmarna hela dagarna. Jag har också ett socialt liv, jag dagdrömmer inte för att jag är ensam. Som jag har levt och lever mina dagar finns det ingen risk att jag fastnar i det blå.

När jag inte tar mig tid att dagdrömma känner jag dock av konsekvenserna. Dagdrömmandet är en av de sundaste sakerna jag kan göra för mig själv. För mig är dagdrömmarna nämligen ett föremål för meditation, för vila. Det är en stunds intensivt fokus som riktas inåt och som stoppar om själen inför exempelvis natten.

Om jag känner smärta eller oro innan sömnens ankomst hjälper dagdrömmandet mig att varva ner, lite som att ta några djupa andetag och bli uppfylld av glädje. Det är fantastiskt att kunna somna med ett leende på läpparna, oavsett vad dagen fört med sig.

Hur dagdrömmer du?