Bergmans fantastiskt obehagliga Fanny och Alexander

På trettondagen nådde jag ett genombrott: Jag lyckades se klart på Ingmar Bergmans klassiska film Fanny och Alexander (1982). Jo, det är faktiskt ett genombrott. Heja mig! Har påbörjat filmen oändligt många gånger och slutat någon gång efter delen med julfirandet. Därmed har jag ju också missat den tragiska utvecklingen OCH filmen i stort.

fanny och alexander film

Varför har jag avbrutit tittandet? Jag vet inte varför. Tycker att det jag sett varit fantastiskt bra, om än lite besvärande vad gäller könsrollerna. Och så är det ganska krävande att titta på en film som är så teatral som Fanny och Alexander är. Den är mer teater än film, om du förstår hur jag menar?

Men det är just det teatrala som jag gillar, som trollbinder mig och som gör att jag ser om åtminstone första delen igen och igen. Sedan är första delen festlig, och jag som intresserar mig för julens historia fascineras av hur väl den representeras i Bergmans rulle. Det är som att allt jag läst om julfirande förr har klämts in på en timme.

Sedan är det mest vår och sommar, så nej, Fanny och Alexander är egentligen ingen typisk julfilm.

Vad handlar Fanny och Alexander om?

Fanny och Alexander är barn i en stor och lycklig släkt. När filmen inleds med ett svulstigt julfirande i släkten kan man nästan inte tro sina ögon hur rolig uppväxt de båda har.

Visst, allt är inte helt frid och fröjd bland de vuxna men det är knappast något barnen ser. Nej, en av deras farbröder är en rolig gubbe som blåser omkull dem med sina pruttar, när han i själva verket är alldeles eländig av olycka och spyr sitt självhat över den ömkande hustrun.

Föräldrarna är skådespelare och driver stadsteatern. Alexander, spelad av en mycket ung Bertil Guve, älskar att vistas på teatern och han älskar att omges av de fantasifulla berättelserna han får ta del av varje dag. Livet kunde inte vara bättre! Men då dör fadern, Allan Edwall.

Utom sig av sorg söker modern, Ewa Fröling, tröst hos biskopen, Jan Malmsjö, i staden. De två blir ett par och gifter sig.

Efter detta är de lyckliga barndomsdagarna över för Fanny och Alexander. Styvfadern terroriserar hela hushållet med sin enorma kontroll och förakt. Han förefaller hata Alexander särskilt mycket och drar sig inte för att plåga honom med såväl fysisk som psykisk terror.

Modern som varit en färgstark dam bryts successivt ner till en blek kopia av sitt forna jag och vet inte hur hon ska lyckas frigöra sig från den nye makens våldsamma grepp. Släkten blandar sig i och det gör biskopen ännu grymmare.

Vad tycker jag om Ingmar Bergmans film?

Fanny och Alexander är en märklig blandning av film och teater, av realism och surrealism. När biskopen låser in Alexander på vinden i det stora, stora huset tror sig Alexander se vålnaderna av biskopens förra familj, tragiskt drunknad och synnerligen hämndlysten.

Biskopens grymma handlingar försvaras genom hans tro, hans slag är ett uttryck för Guds kärlek. Gränserna mellan Guds och Djävulens verk suddas ut och till slut börjar Alexander se ondskan i dess rätta skepnad – eller hallucinerar han?

Flytande, besynnerligt. Inte ens jag vet vad som är vad, händer det på riktigt eller i Alexanders huvud? Och så är det ju den avlidne pappan som tröstande visar sig då och då.

Ja, alltså, surrealistiskt är ordet för det. Men i fantasifullheterna finns realismens grymhet och jag överdriver inte när jag påstår att Fanny och Alexander är en av de sjukaste filmer jag någonsin sett. Illamåendet vällde fram på en del håll.

Komplex och nyanserad Ingmar Bergman-film

Och hur sjukt är det inte att svekfulla kvinnokarlar – jag tänker på en av farbröderna – framställs som världens snällaste. Till och med jag tjusas av personen, trots att jag å det djupaste suckar beklagligt över honom. Det finns egentligen inget charmigt med en sådan tafsare som förför tjänstefolk och som hyllas som en hjälte när han sedan sörjer för dem.

Samtidigt är ju Ingmar Bergman känd för sina komplicerade personporträtt och rikligt nyanserade berättelser. Dessutom samarbetar han med skådespelare som är skickliga nog att bära upp de mångfacetterade rollerna.

Jag vet inte vad jag själv tycker om Fanny och Alexander efter juldelen, förutom att jag tycker den är just komplicerad och nyanserad. Första timmen är jag oändligt fascinerad, då talar filmen till min föreställning om den ”perfekta” julen förr.

Resten av tiden – fyra timmar – sitter jag som på nålar av obehag. Men kanske att omdömet fantastiskt obehaglig ändå är vad jag till slut landar i.

Vill du läsa mer om Fanny och Alexander?

Om du vill läsa mer om Fanny och Alexander kan jag rekommendera Ingmar Bergmans bok med samma namn. I denna samlar han hela sitt världsbygge kring filmen.

Jag började läsa skriften i samband med att jag såg filmen och tänkte att den kanske är ett slags manus. Blev en aning besviken. Skriften är mest en bakgrundshistoria, om än en väldigt intrikat sådan.

Jag imponeras av hur noggrant Bergman förefaller skapa sina världar, däremot orkade jag inte med sida upp och sida ner av utdragna beskrivningar vid detta tillfälle. Kan ju ändras framöver.

Jag hittade Fanny och Alexander-boken på Storytel, den verkar finnas som e-bok på de flesta bokstreamingtjänsterna.

Var kan du se filmen, btw? Den streamar på Svt play.

Tre sorters kolor – ett och samma recept på kola

Söker du efter recept på kola? Då har du hittat rätt.

Chokladkola, lakritskola och smörkola, det är tre sorters kola det och jag har gjort dem alla som en del av årets julgodis. Jag älskar kola, däremot äter jag det inte jätteofta. Finns nämligen få veganska kolor och därför måste jag fixa själv. Det är ju lite jobb med det, liksom.

recept på kola

Men i år har jag varit ganska nyfiken på hur Plantis nya kokbara (matlagnings)grädde fungerar i kolasmet… Ganska bra, tycker jag allt. Den ger dock en viss bismak av havre, havrebas som den har. Särskilt i smörkolan, i denna når bourbonvaniljen inte riktigt fram. I chokladkolan och lakritskolan känns havrebismaken inte av alls.

Jag har utgått från ett helt vanligt recept på kola när jag gjort alla tre smakerna, tyckte det var lättast så. Kakaopulver, lakritspulver och vaniljsocker med äkta vanilj har varit smaksättare den här gången. Givetvis var och en för sig.

Recept på kola

Vegansk eller ovegansk, hur gör du kola?

Ingredienser

  • 100 g margarin eller smör
    för att göra kolan vegansk kan du använda Milda mjölkfritt
  • 3 dl strösocker
  • 2 dl grädde
    för att göra kolan vegansk kan du använda Planti Cooking Original med havrebas
  • 1 dl ljus sirap
  • valfri smaksättare
    se förslagen längre ner i blogginlägget

Instruktioner

  1. Smält margarinet eller smöret i en tjockbottnad kastrull.
  2. Tillsätt resten av ingredienserna, inklusive din smaksättare.  
  3. Koka upp och låt koka tills kolasmeten slutligen klarar kulprovet. Beroende på vilken kastrull du använder kan koktiden pendla från 15 till 30 minuter.
  4. Lägg ett bakplåtspapper på en bakplåt och häll smeten över pappret. Den breder ut sig själv bra.
  5. Låt smeten stelna till en härligt seg kola.

3 sorters kolor

Hur – och inte minst med vad – smaksätter du kolasmeten?

1. Recept på chokladkola

Se receptet med ingredienser och instruktioner här ovanför. Smaksätt kolasmeten med 2 msk kakao och 1 tsk vaniljsocker för att göra en underbart god chokladkola. Jag använder vanlig ögonkakao och bourbonvaniljsocker.  

2. Recept på lakritskola

Se receptet med ingredienser och instruktioner här ovanför. Smaksätt kolasmeten med 2 msk lakritspulver. Kung Markattas lakritspulver är en personlig favorit. Det innehåller 100 procent lakrits och har en oväntad touch av sötlakrits.

3. Recept på smörkola

Se receptet med ingredienser och instruktioner här ovanför. Smörkola smaksätts enbart med 2 msk vaniljsocker. Som jag redan nämnt använder jag helst ett vaniljsocker med bourbonvanilj och/eller äkta vanilj.

Så här enkelt gör du kulprovet

När jag gjorde de tre kolasorterna var jag tvungen att ta till kulprovet. Har ingen termometer hemma och kunde alltså inte uppmäta temperaturen i smeten till de rekommenderade 125 graderna.

Att göra kulprovet är enkelt. Du fyller ett glas med kallt vatten och häller lite, lite kolasmet i det. Om du kan forma smeten till en kula med hjälp av fingrarna är kolan klar. Annars behöver den koka ytterligare en stund.

Det här var tips på tre sorters kolor – chokladkola, lakritskola samt smörkola – och hur du gör dem som vanligt eller veganskt. Läs recepten noga och sätt sedan i gång med julgodisbaket.  

Se min receptsamling för ännu fler tips på julgodis, du kommer till den genom att klicka på länken.

Så här enkelt gör du runda julgranskulor i papper

göra julgranskulor i papper

Jag har fortfarande några julpyssel kvar att skriva om och än är väl julen inte över? Trettondagen i dag. Jag låg kvar länge och halvslumrade till Fanny och Alexander på Svt play. Vaknade sedan upp till ett fantastiskt solljus och tog därför tillfället i akt att fotografera mina runda julgranskulor i papper. Det blir inte samma sak att fota i gråmulet väder, av den anledningen har mina pyssel fått vänta.

Personligen är jag förtjust i den här sortens enkla papperspyssel. För att göra pappersjulgranskulorna har jag använt lika stora cirklar i papper, papperscirklar som jag alltså klippt ur ett superfint konstruktionspapper i regnbågens färger. Nu ska jag tipsa om hur du kan göra egna kulor.

pyssel julgranskula papper

Du bör åtminstone ha fem papperscirklar, men ju fler desto bättre. Många cirklar ger nämligen en tät papperskula. Jag blev själv lite besviken på julgranskulan som jag gjorde av just bara fem cirklar. Den blev verkligen tanig. Meh! Tur att jag även gjorde en tätare.

När du har dina papperscirklar – rita och klipp dem utifrån ett glas, som exempel – viker du dem på mitten. Du ska med andra ord vika dem till halvcirklar. Därefter limmar du halvcirklarna mot varandra. När du är nöjd med antalet limmar du ett dubbelvikt snöre i mitten av alltsammans och limmar sedan samman de två återstående halvcirkeländarna. Efter att julgranskulan torkat kan du hänga den i granen som julpynt.

Recept på grönkålssallad med polkabeta och granatäpple

recept grönkålssallad med polkabeta och granatäpple

Jag äter vegankost och är därför inte så mycket för den klassiska julmaten. Givetvis är det så. Av den anledningen äter jag vad man skulle kunna kalla ett grönt julbord, minus typ det mesta som kan likna julmat.

Potatisgratäng med sojafärs och tre sorters kål är återkommande inslag varje jul. Och så den här på alla sätt och vis ljuvliga grönkålssalladen med bland annat polkabeta och granatäpple.

grönkål sallad recept

Färsk grönkål kan vara en av mina favoritsaker i förtäringsväg. Det är jag tacksam för, det är nämligen svårt att finna något nyttigare att äta. Men främst äter jag det för att jag tycker det är så himla gott.

Denna grönkålssallad med polkabeta och granatäpple är just himmelskt god – så hoppas du också får glädje av receptet på den.

Recept på grönkålssallad

Hur gör du en grönkålssallad med det här stuket?

Ingredienser

  • Grönkål, sköljd och skuren
  • Polkabeta, skalad och skivad
  • Granatäpple, urkärnad
  • Apelsin, skalad och tärnad
  • Honung alternativt vegansk agavesirap
  • Valfria ingredienser: tärnat äpple, vindruva, rostad valnöt och/eller solroskärna

Instruktioner

Blanda grönkålen, polkabetan, granatäpplet och apelsinen i en stor skål.

Tillsätt en eller flera av de valfria ingredienserna, om du så önskar.

Valnötter gör sig riktigt bra i denna grönkålssallad, särskilt om den ska stå på julbordet. Blir liksom en extra julig touch.

tips grönkålssallad granatäpple

Ringla över en skvätt honung eller agavesirap. Blanda igen.

Ställ in i kylen och låt smakerna safta till sig i någon timme. Plocka fram och servera salladen!

Jag tror jag äter ett halvt kilo av den här grönkålssalladen varje julafton. Minst.

Origami – så viker du en vacker snöflinga i papper

vika origami snöflinga

Jag och Christoffer fortsätter med våra små origamiprojekt och inför julen har vi vikt en snöflinga i papper. Vacker, va?!

Det är för sådana här tillfällen jag sparar mina metallicpapper, papper som är särskilt avsedda för origami. De har måtten 15×15 centimeter.

göra snöflingor i papper origami

Jag hade också ett annat ljuvligt origamipapper, ett handgjort sådant i rosa, vitt samt guld och som vi faktiskt gjorde en snöflinga av. Men det var inte styvt nog för att hålla formen.

Så den här gången fick det bli foton på enbart metallicsnöflingan.

vika papperssnöflinga

Hur gör du då egna origamisnöflingor? Jag och Christoffer utgick från Poe origamis filminstruktioner på Youtube, de var någorlunda lättbegripliga.

Att göra en sådan här snöflinga innebär ett ganska symmetriskt vikande med upprepande moment, vilket gör den till ett relativt enkelt pyssel, om än inte det enklaste.

10 stora och små frågor om julfirande – en blogglista

Jag har knåpat ihop en blogglista med 10 frågor om julfirande eftersom jag funderat en del på det här med julkänslor, eller snarare på uteblivna sådana.

blogglista med tio frågor om julfirande

Hade varit jättekul om du också svarade på frågorna, kanske i ett inlägg på din egen blogg? Länka då gärna hit och/eller dela länken till ditt blogginlägg i kommentarsfältet längst ner i det här inlägget.

Lovar att jag ska läsa och kommentera på bloggen, din.

Här har du dem – mina 10 frågor om julfirande!

För tydlighetens skull listar jag julfrågorna först – kopiera och svara på dem:

  1. När börjar du julpynta?
  2. Vilken är din favoritjullåt?
  3. Vilken är din favoritjulfilm?
  4. Vad tycker du om att ge julklappar?
  5. Vad tycker du om att få julklappar?
  6. Vilket är ditt bästa julminne?
  7. Vilket julgodis brukar du baka?
  8. Vilken julmat är ett måste?
  9. Hur firar du julafton?
  10. Vad gör du resten av julhelgen?

Mina svar på mina 10 frågor om julfirande

Jag svarar på julfrågorna…

1. När börjar du julpynta?

Ärligt så har jag inte julpyntat på flera år, inte ens adventsljusstakarna åker fram. Jag tycker jag har så många prylar framme ändå och blir stundom alldeles matt av alla saker.

Men det gör inte så mycket, jag brukar hänga en del hos mamma och pappa och de har det superfint och -juligt hemma hos sig.

2. Vilken är din favoritjullåt?

Jag gillar flera olika jullåtar. Som barn ÄLSKADE jag ”Mössens julafton” och senare ”Julen är här”.

I skrivande stund lyssnar jag på ”Have yourself a merry little Christmas” med Judy Garland, den är nog den vackraste julsången jag vet i vuxen ålder. (Även musiken från baletten Nötknäpparen, om det räknas?)

3. Vilken är din favoritjulfilm?

O, knivig fråga! Ensam hemma 1 och Ensam hemma 2 är ju ett par favoriter bland julfilmerna, helt klart. Men allra mest gillar jag nog ändå Livet är underbart, The holiday och Mupparnas julsaga.

Kanske, kanske även Fanny och Alexander. Jag är inget vidare förtjust i Tomten är far till alla barnen, faktiskt, kan väl tilläggas.

Sedan 2019 har Netflix-serien Hjem till jul varit en obligatorisk del av mitt julfirande.

4. Vad tycker du om att ge julklappar?

Jag älskar att köpa julklappar och då särskilt till syskonbarnen. Jag och mamma lägger ner hela vår själ i att hitta de perfekta paketen till Leia och Lova, som familjens ögonstenar heter.

5. Vad tycker du om att få julklappar?

Jag blir jätte-jättegenerad av att få julklappar, till och med lite besvärad.

Får främst presenter av mina föräldrar och tycker att de alltid ger för mycket, samtidigt är jag, min bror och mina brorsbarn hela deras värld.

Att jag blir besvärad tror jag hänger samman med att det var så jäkla tabubelagt att skämmas bort där jag växte upp på landet.

Allt skulle vara så lagom hela tiden, man fick aldrig sticka ut åt något håll. Att få många paket var nästan synonymt med att vara en dålig unge, oavsett hur snäll man var.

Jag slutade prata julklappar med skolkompisar och så, var bästa strategin för att slippa bli sönderhatad och -mobbad. Så fruktansvärt, när jag tänker på det.

Kommer ALDRIG flytta tillbaka dit. Ha!

Kan väl tillägga att jag varje år önskar mig foton på syskonbarnen och teckningar som de små gjort. Inte alltid önskan går i uppfyllelse.  

6. Vilket är ditt bästa julminne?

Ännu en svår fråga det här… Jag har många bra julminnen och gillade väl julen allra mest när jag själv var barn och mormor ännu var livet. Det var annat då.

Har inte så mycket julkänsla numera. Det stämmer nog det här med att julen är barnfamiljernas högtid, jag och Christoffer är frivilligt barnlösa och för oss är juletiden mest vardag, så att säga.

Jularna de senaste fem sex åren har inneburit en hel del oro för min familj. Vi har varit med om ganska svåra saker vad gäller sjukdom och död, varje julvecka brukar inledas med ett nytt besök på akuten.

Om det inte är cancer så är det hjärt- eller lungsjukdom, eller något annat.

Det överskuggar mina jular något. Men jag känner på samma gång den största tacksamheten för att jag får ha min lilla familj hos mig.

7. Vilka julgodis brukar du baka?

Vilka sorters julgodis jag bakar varierar från år till år. I år har jag bland annat gjort brända mandlar, marknadsnougat och snickersrutor.

8. Vilken julmat är ett måste?

Jag äter typ ingen julmat alls, äter vegankost och gillar inte veganska korvar och köttbullar så mycket.

Min mamma brukar göra en potatisgratäng med sojafärs till mig, du vet en sådan där med runda skivor och ströbröd på toppen. Hon gör också en grönkålssallad med granatäpple och polkabeta – mums, alltså!

Fast nu kom jag ju på något. Jag gillar kål. Brunkål, grönkål och rödkål, japp, alla tre sorterna. Så lite julmat äter jag, trots allt.

9. Hur firar du julafton?

Jag brukar fira jul tillsammans med min familj, Christoffer med sin. I år har varit första julaftonen vi firat tillsammans under våra snart sju år tillsammans. Eftersom vi inte har barn gör det inte så mycket att dela på oss.

Mitt firande inleds med att äta julbord tillsammans med mamma, pappa och morbror. Efter det blir det ett par timmars vila innan vi åker hem till min bror, svägerska och mina syskonbarn.

Det har hänt att vi inte firat jul med barnen, men det är mer ett undantag än en regel. I år firade vi julafton med dem.

Somliga julaftnar firar vi tillsammans med min svägerskas familj. Det är lite olika. När det är corona har ju det inte gått, hon har en stor familj.

10. Vad gör du resten av julhelgen?

Jag försöker vila så mycket jag kan, brukar vara ganska sliten efter en intensiv jobbperiod med alla temadagar och högtider som ska täckas på bloggarna och så julfirande på det.

Men det är inte alltid jag får vila, ibland åker jag och Christoffer runt till släktingar och så är det alla vänner som vill ses. ALLT ska hända på denna enda julvecka och jag mäktar liksom inte med.

Pressar mig själv för att jag får dåligt samvete, inte för att någon annan än jag själv ger mig det. Jag känner mig ganska otillräcklig den här tiden på året, och så kan det ju vara när man lever med daglig smärta.

Mina ideala mellandagar är att ligga nerbäddad i soffan, sova massor, läsa på lite om julfirande då och nu, titta på en och annan julfilm samt att bara vara med mina närmaste.

Som företagare är jag sällan helt ledig över jul och nyår, så jag jobbar faktiskt en hel del dessa dagar.

Så där, det var min blogglista med 10 frågor om julfirande.

Som skrivet, delta gärna genom att kopiera och svara på frågorna på din egen blogg. Länka hit, om du vill, och dela länken i kommentarsfältet här nedanför.

Brända mandlar på klassiskt vis – här har du receptet

Brända mandlar… Jag tänker på varma, sockriga mandlar på Lisebergs julmarknad. Alldeles färska, en smak av rostat. Det är sååå gott. Något så läckert måste väl ändå vara svårt att göra? Det är ju det med de brända mandlarna att de är busenkla att slänga ihop.

recept brända mandlar

Så när jag gjorde årets julgodis klämde jag alltså till även med detta – till mammas glädje. Hon älskar klassiska brända mandlar.

Jag tycker det är roligt att baka för andras skull, och lite så har fokus varit under förra veckans julbak. Inte ofta jag kan bidra i matväg, jag som har en speciell kost, men ibland händer det och det känns alltid lika bra inombords.

Är det en känsla av stolthet, kanske?

Recept på brända mandlar

Hur gör du brända mandlar av cirka 200 gram sötmandel?

Ingredienser

  • 200 g sötmandel
  • 1 ½ dl strösocker
  • 1 tsk vaniljsocker
  • ½ dl vatten

Instruktioner

  1. Rosta mandlarna först, det här kan du göra i en torr stekpanna eller på en plåt i ugnen. Jag valde det senare alternativet. Då spred jag ut mandlarna på bakplåtspapper och ställde in dem i en 225 grader varm ugn i sex minuter. Ugnsrosta mandlarna i mellan 5 och 8 minuter.
  2. Blanda strösockret, vaniljsockret och vattnet till en sockerlag i en kastrull.
  3. Låt blandningen koka upp.
  4. Tillsätt de rostade sötmandlarna i sockerlagen och koka alltsammans tills det börjar knäppa i mandlarna. Du kommer höra ljudet, jag lovar! Du kommer också märka hur sockret sakta, sakta kristalliserar sig på mandlarna. GLÖM INTE ATT RÖRA RUNT HELA TIDEN.
  5. Ta bort kastrullen från plattan och häll mandlarna på ett bakplåtspapper. Separera mandlarna från varandra, helst så att de ligger en och en.
  6. Låt nu dina brända mandlar svalna – eller varför inte äta dem direkt, egentligen?

Jag kan väl tillägga att jag gjorde brända mandlar av 600 gram sötmandel på direkten, jag menar tre satser. Det gick alldeles utmärkt. Lite bökigt att röra om bara. Men det kan man leva med, helt klart.

rosta sötmandel sockerlag

Mandlarna blev en definitiv favorit på julborden, både hemma hos min familj och hemma hos Christoffers.

Marknadsnougat på klassiskt vis – här har du receptet

recept marknadsnougat

Marknadsnougat är gott så det vill jag inte riskera att göra för lite av…  Vet du? Jag dubblar satsen. Ja, så gör jag! Typ fem minuter in i julgodisbaket ångrar jag mig och faktiskt blir ångern ännu påtagligare dagen efter. Gud, vad mycket marknadsgodis! Tre plåtburkar fulla. En sats marknadsnougat hade räckt gott och väl för mig och Christoffer, även till de två olika julborden som vi ska ha med oss julgodis till.

marknadsnougat recept

Men nu står jag alltså här med massor av julgodiset i fråga och som skrivet, marknadsnougat är gott, om än en aning sockrigt. Det här är ett godis jag gillat sedan barnsben och som jag brukat köpa på marknaden. Äter dock vegankost sedan ett antal år tillbaka, så inför julgodisbaket veganiserade jag receptet. Det var busenkelt: bytte ut smöret mot mjölkfritt margarin. Bara en pyttedetalj, så receptet är liksom på klassiskt vis.

Recept på marknadsnougat

Hur gör du då marknadsnougat, alltså en enkel sats som ger cirka fyra portioner?

Ingredienser

  • 125 g (mjölkfritt) margarin eller smör
  • 6 dl strösocker
  • 2 dl vatten
  • 6 ½ dl vetemjöl
  • 4 dl florsocker
  • 1 dl kakao

Instruktioner

  1. Smält margarinet, strösockret och vattnet i en kastrull och låt smeten koka i två minuter.
  2. Sikta ner och blanda vetemjölet, florsockret och kakaon i en bunke.
  3. Häll ner den varma smeten i bunken med mjölblandningen och rör om med riktiga krafttag. Smeten stelnar fort, nästan som fudge.
  4. Lägg bakplåtspapper på en bakplåt och bred ut smeten över pappret så tjockt som du vill ha din marknadsnougat.
  5. Låt godiset svalna, ställ det exempelvis svalt på balkongen eller i kylskåpet.
  6. Skär lagom stora bitar av det – och nu så har du gjort marknadsnougat.
recept marknadsgodis

Ät på, men kom ihåg att detta julgodis är mäktigt och att du lätt blir illamående av det. Jag skriver av egen erfarenhet-ish. Jag tycker marknadsnougaten är allra godast när den precis tagits ur kylen.

Snickersrutor med rice krispies – här har du receptet

recept snickersrutor med rice krispies

Pappa ringde häromkvällen: Jag vill gärna ha sådan där snickers… Han håller strikt upp med godis men vid jul bryter han förbudet något för att äta snickersrutor med rice krispies. Jag och Christoffer gjorde dem förra julen och jag kallar dem för kakor för att pappa inte ska få allt för dåligt samvete om han unnar sig en och annan bit.

När pappa ringde kändes det väldigt, väldigt bra att redan ha gjort en hel sats snickersgodis åt bara honom, för att han älskar det så. Inte ofta man får chans att ställa upp på mina föräldrar, som fortfarande har mig och min bror som sina små ögonstenar och som går genom eld och vatten för vår skull.

Jag önskar att jag kunde äta snickersrutorna, de är verkligen supergoda. Men jag får allergiska reaktioner av jordnötter, så snickers är inget jag liksom stoppar i mig bara sådär. Om du inte är allergisk eller överkänslig mot jordnötter rekommenderar jag detta julgodis å det varmaste.

recept hemmagjord snickers

Just denna snickers bakar jag och Christoffer veganskt, vi använder nämligen Odenses 55-procentiga bakchoklad som är mjölkfri.

Recept på snickersrutor med rice krispies

Hur gör du då en sats snickersrutor med rice krispies?

Ingredienser

  • 1 dl strösocker
  • 1 dl ljus sirap
  • 1 burk jordnötssmör (cirka 340-350 g)
  • 1 tsk vaniljsocker
  • 10 dl rice krispies
  • 250 g bakchoklad (exempelvis Odenses 55-procentiga choklad)

Instruktioner

  1. Smält samman strösockret, sirapen och jordnötssmöret i en kastrull.
  2. Ta bort kastrullen från plattan.
  3. Rör ner vaniljsockret och rice krispies i blandningen, här kan du behöva röra om med rejäla tag. Snickerssmeten blir nämligen ganska lik kolasmet, med andra ord seg.
  4. Bred ut smeten över en bakpappersklädd plåt, typ en sådan med höga kanter och som är cirka 25×25 cm. En vanlig bakplåt fungerar så klart, det också.
  5. Låt nu smeten stelna och medan den gör det…
  6. … Smält bakchokladen i ett vattenbad.
  7. Häll och bred ut den smälta chokladen över snickerssmeten.
  8. Låt nu allt stelna tillsammans, alltså svalna.
  9. Skär lagom stora bitar av dina snickersrutor med rice krispies.

Jag har aldrig provat att göra dubbel sats av snickersrutor med rice krispies, känns som att det är bäst att hålla sig till receptet för att undvika en svårjobbad smet. Just detta julgodis förvarar jag i kylskåpet.

Retro radiokaka med mariekex – här har du receptet

Radiokaka är inget jag äter själv, även om jag gärna gjort det. Denna retro julkaka bakar jag för de äldre generationerna i släkten, eller mest för mammas skull eftersom mormor brukade göra retrokakan vid jul. Och så tycker jag det är en kul grej, liksom. Anledningen till att jag inte äter kakan är för att den innehåller ägg, äter ju själv vegankost.

recept radiokaka

Förra året gjorde jag och Christoffer radiokaka för första gången och den blev väldigt, väldigt fin. Smaken däremot, den blev faktiskt aningen konstig. När vi skulle handla ingrediensen kokosfett var den slut och därför använde vi kokosolja i stället. Den för radiokakan karaktäristiska ischokladsmaken försvann i och med detta.

Inte heller så gott att äta kokosolja… Kakan blev med andra ord ingen hit på förra årets julbord. Men i år var det annorlunda. Vi lyckades få till en supersmarrig radiokaka med mariekex, och egentligen en ganska fin sådan. Det är inget du ser på de här bilderna, för när jag skulle fota julkakan smulade den sönder något.

Recept på radiokaka

Hur gör du då en egen radiokaka i ungefär samma storlek som en sockerkaka?

Ingredienser

  • 250 g kokosfett (exempelvis ett paket Cocos)
  • 200 g bakchoklad (exempelvis Odenses 55-procentiga choklad)
  • 2 medelstora ägg
  • 200 g florsocker
  • 25 mariekex (enligt mamma bör det vara de ”riktiga” från Göteborgs kex)

Instruktioner

  1. Smält ihop kokosfettet och bakchokladen på svag värme i en kastrull, rör runt hela tiden.
  2. Vispa äggen och florsockret till en fluffig smet.
  3. Vänd ner den smälta kokos- och chokladsmeten i äggsmeten. Tänk på att inte vispa!
  4. Klä en avlång sockerskaksform – typ 1,5 liter – med bakplåtspapper, plastfolie eller liknande.
  5. Häll ett tunt lager smet i formen.
  6. Lägg ett lager mariekex över smeten.
  7. Fortsätt varva smet med kex. Beroende på sockerskaksformens storlek får du olika många lager. Satsa på åtminstone några stycken! Fyra fem är idealt.
  8. Ställ radiokakan svalt så att den stelnar fortare, annars fungerar det att låta den stå i rumstemperatur. Det tar mellan 3 och 5 timmar för kakan att stelna beroende på var den står. Personligen låter jag den stå i kylskåpet över natten.
  9. Stjälp radiokakan ur sockerkaksformen, använd gärna en skärbräda som underlag. Om kakan inte lossnar kan du spola lite varmt vatten över formen, alltså undertill och på sidorna av den.
  10. Skär upp kakan i lagom tjocka skivor, med andra ord hur tjocka du vill. Jag tycker det är svårt att skära genom mariekexen, men så har jag ju svaga värkhänder.
radio kaka jul recept

När radiokakan inte är söndersmulad är den fantastiskt tjusig, den ser ut som en gammal radio. Därav namnet.

Änglarna griper in i julfilmen Livet är underbart

Jag har firat juldagen i ett lugnt tempo, suttit vid datorn, promenerat, sovit och tittat på Livet är underbart. Livet är underbart eller It’s a wonderful life är en klassisk julfilm från 1946 och precis den sortens rulle jag föredrar när jag ska varva ner. Över lag gillar jag klassisk film, helst svartvita rullar och långsamma draman med en episk inramning.

livet är underbart film recension

Livet är underbart är en stor berättelse om vikten av det lilla. Hur mycket kan en enda människa påverka åtskilliga människors liv? I ren desperation önskar George Bailey, spelad av James Stewart, att han aldrig blivit född. Hans julängel hörsammar önskningen och visar George en alternativ värld utan honom i den.

Vad handlar Livet är underbart om?

Filmen inleds ganska så fantastiskt. Uppe i himlen hör änglarna de många bönerna för George Bailey. De bestämmer sig för att ingripa i något som kan bli en katastrof genom att skicka ängeln Clarence till jorden. Om Clarence lyckas rädda George kommer han äntligen få sina efterlängtade änglavingar.

Livet är underbart börjar alltså in medias res och först efter att änglarna haft sitt samtal spelas alla milstolparna i Georges liv upp i kronologisk ordning. Det här är en man som kastat sig i minusgradigt vatten för att rädda lillebrodern undan drunkning. Det är en person som fått familjeföretaget på fötter och som hjälpt massor av fattiga människor att få värdiga bostäder.

George är vidare en man som genom sin generositet fått mängder av goda vänner, som haft turen att gifta sig med kvinnan han älskar över allt och som nu har fyra härliga ungar som är lika godhjärtade som han. Men kan allt detta finnas utan honom? Det är en nästan existentiell fråga, ett spännande tankeexperiment.

Vad tycker jag om julfilmen?

Det är Frank Capra som regisserat Livet är underbart och i rollen som Georges fru ses Donna Reed, kan tilläggas. Med andra ord medverkar en enastående ensemble till denna utomordentliga julfilm.

Om jag skulle betygsätta filmen skulle jag ge den fem av fem. Med tanke på att filmen fått flera Oscarsnomineringar och visats på tv typ varje jul sedan ever är jag inte den enda som är lyrisk över den.

För mig är det berättelsen som gör det, jag tycker den är vacker och att den dessutom är vackert berättad. Den dramaturgiska uppbyggnaden är storartad i hur man direkt kastas in i händelsen, sedan får en kronologisk återblick av Georges liv och i hur livet på slutet återges i en annan vinkel.

Många trådar går i varandra och knyts samman. Att lyckas med detta kräver en skicklig berättare med ett sinne för såväl detaljerna som för helheten, tänker jag. Jag önskar att jag hade kunnat berätta så här och blir alldeles varm i hjärtat av kärleken Livet är underbart förmedlar från början till slutet. Jag tycker inte det snälla budskapet är cheezy alls. Mer sådant här!

När jag nu tänker på det finns det en del likheter mellan Livet är underbart och Charles Dickens klassiska verk En julsaga. Under juldagarna får två personer chans att omförhandla sin syn på sig själva och andra. Givetvis till det bättre i sannaste julandan! Men för att kunna göra detta krävs en gnutta julmagi, exempelvis i form av en ängel.

Vilken berättelse bygger filmen på?

Livet är underbart bygger på Philip Van Doren Sterns numera klassiska julberättelse The greatest gift från 1943. Berättelsen är ett slags novell, kort som den är.

De dödas julotta – har du hört den gamla berättelsen?

Kom för allt i världen INTE för tidigt till kyrkan!

Spökhistorien om de dödas julotta har följt mig under många, många år. Läste den i boken Spöktimmen när jag var sju-åtta-år-något och blev djupt inspirerad av läskigheterna. Vad annars, liksom?

Mina syskonbarn var sjuka förra veckan och eftersom den äldsta av dem hade tråkigt under hemmavistelsen ringde hon till mig i hopp om att jag skulle berätta spökhistorier för henne.

de dödas julotta spökhistoria

Jag trappade successivt upp läskighetsnivån på berättelserna, De dödas julotta var en bra början.

Efter den här gamla klassikern fick hon höra om både getmannen och black eyed children – till deras farmors förskräckelse. Ha! Jag älskar att berätta spökhistorier, nästan lika mycket som jag älskar att läsa dem, faktiskt.

Jag har kommit fram till att jag ska skriva ner berättelserna, så att mitt syskonbarn kan läsa dem själv. (Eller så att någon vuxen kan läsa dem för henne.) Du hittar länken till en gratis printable med De dödas julotta längre ner i det här blogginlägget.

Först en liten introduktion till ämnet.

De dödas julotta är en gammal, gammal folkberättelse

Även folktro ligger mig varmt om hjärtat. Utbildningsmässigt har jag examina i både antropologiska och arkeologiska ämnen, någon gång skulle jag vilja fortsätta med detta och bli vad man kallar folklorist. Vi får se!

De dödas julotta är en sådan sak som jag hade kunnat studera som folklorist. Spökhistorien är nämligen en gammal, gammal folkberättelse med rötter som sträcker sig tillbaka till 500-talet på Kontinenten.

Hur länge har berättelsen funnits i Sverige, då? Det finns belägg för att den cirkulerat i svensk berättartradition sedan åtminstone 1600-talet.

Förr i tiden var julottan en viktig del av julfirandet

Förr i tiden var julottan en viktig del av julfirandet, kanske till och med den viktigaste delen. Den här gudtjänstformen äger fortfarande rum tidigt på juldagsmorgonen, men har inte alls samma status som förr.

Under julottan firades Jesu födelse, så är det ju än i dag.

För att nå fram till den i tid började många sin färd mitt i natten, oftast i beckmörker. Man föreställde sig att man kunde stöta på nästan vad som helst längs vägen till kyrkan, allt från spöken till troll.

Berättelsen om de dödas julotta spinner vidare på rädslan för det okända i brytpunkten mellan julnatten och juldagen, som julottan är.  

Julnatten var en tid när de döda troddes gå igen   

Över lag troddes julnatten vara en tid när de döda gick igen.

Döingarna hade sin egen julotta, den ägde rum strax före de levandes gudstjänstfirande.

Men först hälsade döingarna på de levande, som ställde fram mat och bäddade sängarna för dem. Man ville ogärna förarga döingarna och gjorde därför sitt bästa för att mysa till det.

Helst av allt ville man nog inte få en påhälsning och därför tändes ljus genom hela julnatten. Tack vare ljuset kunde man kanske, kanske skrämma bort de ondskefulla krafterna.

När man sedan färdades hela vägen till kyrkan bar man ljuslyktor och gjorde en massa oljud, allt för att mota bort julnattsvarelserna.

Vad händer om en levande råkar gå på de dödas julotta?

Berättelsen De dödas julotta handlar vanligen om vad som händer när en levande råkar gå på döingarnas gudstjänst. Oavsett de otaliga versionerna av spökhistorien är det alltså det här skräckscenariot den målar upp.

Vad händer på de dödas julotta? Oftast springer en stressad person in i kyrkan, skyndar sig ner i kyrkbänken och andas ut i tron att hen kommit fram i tid. Då knackar en avliden släkting eller vän hen på axeln och ber hen se sig om i kyrkan. Ser du var du hamnat, min vän?

Efteråt följer instruktioner om att personen ska resa sig upp ur kyrkbänken och gå sin väg – men Vänd dig inte om för allt vad du gör! Blicken framåt. Hen kan inte lämna kyrkan helt obehindrat, givetvis inte. Döingarna rycker och sliter i hen.

Till slut lyckas personen fly, eller så slår dörrarna igen framför näsan på hen. Tack och lov dyker kyrkvaktmästaren upp till slut. Personen räddas undan spökenas händer.

Ladda ner en printable med spökhistorien De dödas julotta

Jag vill uppmuntra mitt syskonbarns nyväckta intresse för spökhistorier och tänker därför att jag vill skriva ner lättlästa versioner av de olika berättelserna, som hon kan få. Dröjer inte länge innan hon kommer läsa flytande.

Av den anledningen har jag gjort en printable med De dödas julotta, den klassiska berättelsen skriven med mina ord. Du är varmt välkommen att ladda ner denna printable gratis från min projektkatalog. Bara roligt om spökhistorien lever vidare. Vi får hjälpas åt så att den gör det!

I folkloristen Jan-Öjvind Swahns Stora julboken (Ordalaget bokförlag, 2016) kan du läsa vidare om julfirande då och nu, jag har haft jättestor glädje av den. Swahn skriver en hel del om hemsökelserna på julnatten och om de dödas julotta.

På Institutet för språk och folkminnens webbplats finns en kort text om juldagen och på deras Sägenkartan kan du själv söka efter dokumenterade berättelser om spökenas juldagsfirande. Ange ”de dödas julotta” i sökfältet så får du upp historier från Sveriges olika hörn.