20 förtrollande äventyr som kan utspela sig i en skog

Trollgrottor, magikertorn och nattvakter runt lägerelden. Vad som helst kan hända i skogen! Under tonåren var just skogar en plats för äventyr för mig. Jag spelade nämligen rollspel med mina bästisar och de flesta rollspelsäventyr tog avstamp i spännande skogsmiljöer som förtrollade med sina innehåll.

berättelser om förtrollade skogar fantasy inspiration

Som vuxen älskar jag skogen på ett annat sätt. Jag rör mig ofta i den och när jag befinner mig alldeles ensam bland träden föreställer jag mig att den är ett väsen i sin egen rätt. Det liksom andas och knakar bland grenarna. Man kan drömma, känna och tänka mycket om skogar. Och det är just detta jag vill bjuda in till här.

Skogen som en inspirationskälla

I sagornas värld är skogen skådeplats för allt dröm- och tänkbart. Hur många sägner handlar inte om människor som irrar bort sig bland träden i jakten på en skogsnymf och som sedan kommer tillbaka åratal senare? Hur många gånger har man inte sett konst som föreställer älvdörrar i träden, dörrar som leder till magiska platser? Hur ofta berättas det inte om skrämmande getmän som skapar förvirring bland campare?

sagor äventyr skogen tips berättelser

Jag kan fortsätta listan över skogsäventyr med trädgubbar, tänk dig J. R. R. Tolkiens enter (Sagan om ringen) eller sådana där otäcka trädvarelser med grenar som sträcker sig efter skogsvandraren… Med detta skrivet har du nu fått så pass mycket input att du kanske redan har ett uppslag till en berättelse. Jag ska ändå lista 20 idéer som kan inspirera när du ska skriva, rita, måla eller berätta om skogar på andra sätt.

Faktiskt kan du ju också hämta inspiration från bilderna i det här blogginlägget. Det är i alla fall min bakomliggande tanke med dem.

20 berättelseidéer för skogsäventyr

Här ska du alltså få 20 berättelseidéer inför dina skogsäventyr. Jag tipsar utifrån du-perspektiv – tänk på att du kan ändra perspektiv utifrån berättelsen och karaktärerna. Inspireras av följande uppslag:

  • Du lagar mat vid elden när vargars ylanden plötsligt stör lugnet i kvällens skogsmörker…
  • Du ska just plocka en vildfrukt från ett träd när trädet börjar prata med dig. Vad säger trädet?
  • Du har fått en förbannelse över dig och har hört att en magiker vid skogens slut kan bryta den åt dig. Vad är det för förbannelse du har och hur hittar du till magikern?
  • Du tar ett dopp i skogssjön när du känner något stort och halt stryka mot dina ben…
  • Du går igenom en dörr i ett träd. Var hamnar du?
  • Du ser en massa små blinkande ljus längre fram på skogsstigen. Vad är det som lyser?
  • Du plockar skogsbär när du plötsligt hör en underskön sångröst…
  • Du ligger vaken i tältet och kan inte somna eftersom något – eller är det någon (?) – stryker omkring utanför det. Beskriv hur du känner dig.
  • Du blickar in i en buske och möts av ett par röda lysande ögon…
  • Du snubblar över en sten och när du tittar upp står ett skogstroll mitt framför dig…
  • Du vadar genom bäcken när du får syn på något blänkande på bottnen. Vad är det för ett föremål som blänker?
  • Du vandrar i skogsmörkret när trädgrenar börjar sträcka sig mot dig…
  • Du har gått vilse i skogen och irrat omkring länge. När allt känns som mest hopplöst skymtar du en skogsglänta med en stuga…
  • Du plockar blommor på skogsängen när du ser att en liten älva sover i en blomma. Hur ser älvan ut? Beskriv den.
  • Du går och går i skogen och ändå kommer du tillbaka till samma plats…
  • Du beger dig ut i skogen för att prata med dina vänner, skogsdjuren. Vilka djur är du vän med? En ekorre? En räv? En hare? Något annat?
  • Du blir förvånad och nyfiken när ett stort fågelbo med ett jätteägg i ramlar ner från trädet och hamnar mitt framför dina fötter…
  • Du klättrar upp i ett högt träd för att spana… Spana mot vadå? Och vad ser du?
  • Du upptäcker en hemlig ingång till en grotta bland skogssnåren…
  • Du möter en gammal, gammal människoliknande varelse som har träd och löv som hår på en skogsstig. Man skulle nästan kunna tro att figuren är en del av skogen. Beskriv hen. Hur ser hen ut, hur luktar hen och vad säger hen?

Berättande kring förtrollade skogar

20 förtrollande äventyr som kan utspela sig i en skog inspiration

Genom att läsa sagor och sägner kan du få ännu fler idéer till dina skogsäventyr. Att läsa för att få inspiration är nog mitt bästa tips för skapande. Även många spel och serier kretsar kring förtrollade skogar, så även där finns stoff. Ta efter berättelseidéerna här ovanför eller tänk ut egna koncept utifrån sådant du tycker är spännande. Prova att skriva ner idéerna på små kort och dra ett kort när du behöver hjälp att komma i gång.

Dagdrömmarna kan föra mig hur långt bort som helst…

Nu ska jag bli personlig. Personligare än när jag skriver om livet med sjukdom. Mina dagdrömmar är mina största skatter. Även om jag då och då blottar delar av dem är det aldrig någon som fått eller som kommer få tillgång till dem alla. Inte ens Christoffer som egentligen är den första personen som förstår hela grejen med Sandra: Jag tycker det är roligare att dagdrömma om saker än att faktiskt göra dem. Inget blir heller lika bra som i mitt huvud, det har han förstått med mig.

resa långt bort i dagdrömmar

Jag tror att insikten slog honom när vi som nyblivna sambor skulle inreda balkongen. Den ena idén blev mer bombastisk än den andra och till slut frågade han om det är en balkong eller ett Eden jag vill ha. Du tänker dig balkongen som ett regnskogsparadis med fruktrankor, fågelsång och fjärilsvingar, va? Typ något sådant. Och med detta lyckades han ringa in kruxet. Jag dagdrömde mig en regnskog bortom balkongdörren, ett tropiskt skogsparadis som skulle fortsätta i det oändliga.

Dagdrömmar som ett sätt att skifta fokus från sjukdom

Samma sak var det när vi skulle åka på safari i Sydafrika. Missförstå mig inte, att se elefanternas vandring från bushen till vattnet i morgondimman är antagligen den mäktigaste syn jag mötts av. Men savannen var väldigt långt från vad jag föreställt mig, aningen inspirerad av Disneys Lejonkungen. Det visade sig att det inte finns någon sådan savann i verkliga livet och jag blev faktiskt lite besviken.

För det mesta är mina dagdrömmar enbart till glädje för mig. Det är liksom inga jobbiga katastrofdrömmar, utan sagolika historier och påhittiga idéer som jag använder mig av i jobbet som skribent och kreatör. Dagdrömmande är också min viktigaste copingstrategi i livet. Jag har varit sjuk och haft värk sedan jag var barn, och det har minst sagt varit pressat. Den som inte levt med smärta och annan sjukdom hela livet kan inte riktigt sätta sig in i vad det innebär att försöka leva så vanligt som möjligt med skola, relationer och så vidare.

Det spelar ingen roll hur dåliga sjukdagar jag än haft, de har alltid blivit bra tack vare att jag dagdrömt historier och idéer. Jag skulle nog mena att dagdrömmande är ett sätt att skifta fokus för mig och att det är därför jag så gärna går upp i fantasierna. Genom åren har jag tankevandrat till rymden, svunna tider och allra helst till avlägsna kungariken där hovintriger utspelar sig bland magiker och aristokrater.

Intryck från böcker och serier berikar dagdrömmande

För mig framträder allting som i bilder, eller rentav som i en film som jag befinner mig mitt i. Så mycket som jag dagdrömt har jag nog tränat upp detta seende. Fråga mig dock inte hur jag gör det. Vi har kanske alla olika seenden och om vi ges rätt förutsättningar kan vi finjustera dem genom övning, vad vet jag? I vilket fall har jag märkt att dagdrömmarna och fantasibilderna får näring av intryck. Ju ovanligare intryck desto mer berikande är dem.

Jag läser mycket och tittar mycket på serier, studerar och fördjupar mig dessutom konstant i olika ämnen som har med konst och litteratur att göra. Det här ger mina dagdrömmar näring. I synnerhet koreanska Joseon- eller fantasydraman och japanska manga- eller animeserier vidgar mina vyer. Mina största inspirationskällor är dock mytologi, Jane Austen och regency romance, som mixas med Disneyklassiker, Lord of the rings, Star wars och så vidare.

Jag har vissa ”epos” som jag dagdrömt sedan jag var 14 år. Dessa har utspelat sig i allt från rymdoperor till urban fantasy-miljöer. Dagdrömmarna kan sammanfattningsvis föra mig hur nära eller långt bort som helst, så inte att undra på att de alltid är lite-lite bättre än verkligheten. Jag är tacksam att jag har båda världarna i mig.

3 stunder som fick mig att känna innerlig tacksamhet

Den här veckan har jag fått tre påminnelser om vad som är viktigt i livet. Påminnelserna har kommit till mig när jag befunnit mig i naturen och de har bringat mig ur fattning, samtidigt som insikterna varit kristallklara. Jag har mycket att vara tacksam för.

Tacksamhet för skönheten i hemkvarteret

I tisdags eftermiddags vankade jag fram och tillbaka mot balkongen, blickade med jämna mellanrum mot horisonten. Ser inte molnen lovande ut? Molnen låg på ett sätt så att de skvallrade om en solnedgång utöver det vanliga. Genom viss molnskådning kan man få ett hum om huruvida solen kommer gå ner i största färgprakt eller inte, det har åren som hängiven hobbyfotograf lärt mig.

Det var så länge sedan jag fotograferade solnedgången att jag på min skrivkammare tänkte att jag skulle ångra mig bittert om jag inte tog med mig kameran ner till stranden. Jag sa till mig själv på skarpen: Ta nu kameran med dig ut inför kvällningen. Det gjorde jag och jag blev inte besviken. Himlen sprakade så vackert i blått och orange att jag kände hur hänförelsens magi drabbade. Tio minuters promenad till detta, hur lyckligt lottad är jag inte?

Man – läs jag – ska ta sig tid för skönheten.

Tacksamhet för kärleken i livet

På fredagsförmiddagen var jag på en av mina vardagliga promenader med pappa. I fem års tid har vi gått tusentals mil tillsammans (förutom alla promenader vi delat under mina uppväxtår). Under dessa år har de gemensamma vardagsvandringarna inte alls känts som en självklarhet med tanke på alla sjukdomar familjen råkat ut för. Att min lilla familj fortfarande får vara tillsammans är livets största mirakel.

Under just den här promenaden pratade jag och pappa om att när livet kokas ner till det allra viktigaste finns det egentligen inget väsentligare än att älska och ta hand om varandra. Där och då förvandlade solen stranden till ett blekguldigt skimmer. Jag stannade upp, svepte med blicken över gräset, sanden och vattnet. En lyckokänsla bubblade: Tänk att få dela sådana här gyllene stunder med en älskad.

Tacksamhet för enkelheten i äventyret

Hur jag hamnade på ett skogsbad i en tallskog utanför Varberg i lördags är en berättelse i sig. I vilket fall fick jag vara med om naturterapi i flera former. Jag mediterade framför en öppen eld, upptäckte skogen från olika perspektiv genom att titta på mossa under lupp och på trädtoppar i en handspegels reflektion samt låg nerbäddad i en hängmatta mellan två tallar. Det var första gången någonsin som jag låg i en hängmatta i skogen, men jag har velat provat detta ända sedan jag hörde talas om personer som faktiskt lever sina liv så varje natt.

tacksam för äventyr med öppen eld  i skogen

För min del går det knappt en dag utan att jag längtar efter någon form av äventyr. Längtan har dock ändrat form med åren och har därmed blivit enklare än någonsin. Ibland behöver jag bara påminnas om hur enkelt ett härligt äventyr är och hur annorlunda det kan vara från person till person. Vad jag behöver göra är att snöra på mig skorna och bege mig utomhus, kanske till en skog eller strand. Det är typ gratis och finns utanför dörren, vilket innebär minimalt med ansträngning och pengar.

Under lång tid har jag intalat mig själv att jag bara kan leva fullt ut när jag får vara på resande fot. Men eftersom jag inte kan, orkar eller innerst inne vill vara på resande fot hela tiden har jag känt en viss ångest inför alla äventyr jag inte får uppleva. Någon form av fomo, eller? Det visade sig att vad jag verkligen behövde var ett perspektivskifte. Varje dag kan vara ett äventyr, om man vill. När jag låg i hängmattan under skogsbadet påmindes jag just om att de speciella stunderna finns inom räckhåll. Och året runt, otroligt nog.

Vad känner du tacksamhet för?

En dag med upplevelser på Världskulturmuseet i Göteborg

mask utställning världskulturmuseet göteborg

I går var det dags att skolka från skrivlivet och bege mig till Världskulturmuseet i Göteborg. Jag hade bokat in mig på ett pysselevent för att göra mexikanska pappersblommor på de dödas dag och för att gå på guidad visning i utställningen om världens spel. En föreläsning om historien bakom och kulturen kring día de los muertos väntade också.

tåg från varberg till göteborg ankomst till centralstationen

Det här kom ganska spontant. Jag är i full färd med frilansjobb och tycker nog ändå att skrivande är det roligaste som finns för tillfället. Så trots att jag fick en ingivelse att jag skulle ta en paus för att åka till Världskulturmuseet tog det emot att sätta mig på tåget mellan Varberg och Göteborg, faktiskt. Men när jag väl kom i väg fick jag en fantastisk utflyktsdag.

Obligatorisk vandring uppför Göteborgs aveny

I sex års tid vandrade jag uppför Avenyn ett x antal gånger i veckan. Det var när jag studerade på bland annat Humanisten och Världskulturmuseet. Den långa Göteborgsavenyn är nog en av de bästa promenadplatserna jag vet, det är som att komma hem till alla mina intressen.

poseidon avenyn i göteborg
Poseidon fick sig en dusch. Hej, hej!

Jag saknar mina studier och min delvisa tillvaro i Göteborgs centrum. Jag hade tänkt hoppa av tåget redan i Mölndal och ta spårvagnen till Korsvägen. Avenyn lockade i stället. Inget Göteborgsbesök fulländas utan en promenad längs den!

Ankomst till gamla favoriten Världskulturmuseet

entré världskulturmuseet i göteborg

Jajamensan, jag har läst kurser på Världskulturmuseet. Det var när jag studerade socialantropologi, globala studier och det luddiga ämnet museion. Då som nu älskade jag att vistas i museilokalerna och att ta del av den enorma kunskapsbank som finns på museet. Det här är ett museum som tänker utanför boxen och utanförboxentänk ligger mig varmt om hjärtat. Till de dödas dags ära var entréplanet utsmyckat med mexikanska pappersvimplar och ett mexikanskt altare, en så kallad ofrenda.

Event med pyssel av mexikanska pappersblommor

pyssel mexikanska pappersblommor tagetes

Under höstlovsveckan samarbetar Världskulturmuseet med Mexikanska föreningen i Göteborg. Detta utmynnar i kreativa evenemang och upplevelser kring de dödas dag eller día de los muertos. Jag hade bokat in mig på ett pysselevent för att göra mexikanska pappersblommor, tagetes i silkespapper.

evenemang de dödas dag pyssel mexikansk blomma i silkespapper

Under en timme skapade jag blommor i papper och även om det var tungt på grund av värken i händerna var blommorna inte alls så svåra att göra som jag föreställt mig. Jag älskar sådana här evenemang och skulle vilja gå på fler. Det är så himla lyxigt att få sätta sig ner till framdukat pyssel och skapa en stund. Allt annat försvinner.

Guidad visning i utställningen om världens spel

föremål gammalt kalaha eller mancala världskulturmuseet

Näst på schemat: En guidad visning i den interaktiva utställningen om världens spel. Av tidigare erfarenhet är museiguiderna på Världskulturmuseet otroligt bra på det de gör, så att boka en visning kändes givet. Jag blev inte besviken. Gruppen fick en eldsjäl inom spelkultur till guide och han hade en så oerhört fin förmåga att kunna tala direkt till barnen. I blandade grupper är det viktigt att nå fram till samtliga åhörare och detta hade han sannerligen en talang för. Jag är fortfarande tagen. Så ett tips till barnfamiljer: Gå och lyssna på den guidade visningen.

arkeologi gammal egyptisk tärning 20 sidor

Museituren förde gruppen från Egyptens tidiga senet, vidare till schack- och kortspelens historia, bara för att fortsätta till mancala såsom kalaha, Monopols föregångare samt till förbjudna rollspel. För att inte tala om arkadspel från barndomens spelhallar! Nu gick jag ju solo, men om jag hade haft sällskap hade jag stannat på utställningen och provat på de interaktiva spelen som den har i massvis. I går var jag dock mer än nöjd med att få nörda ner mig i spelens historia runt om i världen och att få se något så coolt som en T20 (en tärning med 20 sidor) som kommer från det faraoniska Egypten.

Tematisk föreläsning om de dödas dag

Det redan lyckade besöket på Världskulturmuseet i Göteborg avrundades med en föreläsning om de dödas dag i Mexiko. Föreläsningen var med en religionshistoriker från Göteborgs universitet och, ursäkta, men för mig är sådana här evenemang porr för hjärnan. Att få lyssna på någon som är expert på sitt område ger mig sjukt mycket njutning eftersom det vidgar min värld. Jag har skrivit om mina lärdomar från föreläsningen i ett blogginlägg.

de dödas dag på världskulturmuseet i göteborg

Om jag ska sammanfatta föreläsningsinnehållet handlade det om hur de dödas dag vuxit fram ur en rad kulturer såsom aztekerna, de spanska erövrarna, hedendom, kristendom samt ur samtida populärkultur. Om jag tolkar det hela rätt är de dödas dag något av ett mischmasch av olika traditioner – men med en gemensam nämnare. Kärnan utgörs av en syn på att liv och död är två sidor av samma mynt. Genom att fira döden firas också livet.

Jag hade en så underbart upplevelserik dag på Världskulturmuseet i Göteborg, och i kväll väntar ett evenemang jag sett fram emot länge. Jag och Christoffer ska lyssna på Stefan Jonssons föreläsning om konst och demokrati på Komedianten i Varberg. Tummen upp för tillvaron!

5+ saker jag lärt mig om de dödas dag i Mexiko

Världskulturmuseet i Göteborg har evenemang kring de dödas dag och i går begav jag mig till museet för att bland annat gå på en föreläsning med en religionshistoriker som är specialiserad på mexikansk lore. De dödas dag alternativt día de muertos eller día de los muertos fascinerar mig. Ändå vet jag lite om denna mexikanska högtid, som det inte heller är särskilt lätt att få ett helhetsgrepp om. Efter att ha lyssnat på föreläsningen och dessutom gjort egen research känner jag mig en aning klokare på ämnet. Här har du 5+ saker jag lärt mig om de dödas dag i Mexiko!

1. De dödas dag firas under flera dagar

De dödas dagar hade varit ett mer korrekt namn på högtiden och festivalen i Mexiko. Där firas högtiden nämligen under flera dagar i början på november. 1 respektive 2 november är de dödas dagar. På sina håll firas i upp till åtta dagar, om jag förstått religionshistorikern rätt.

de dödas dag på världskulturmuseet i göteborg
Detaljbild från Mexikanska föreningens ofrenda på Världskulturmuseet. Blogginlägget innehåller flera sådana bilder.

Somliga firar genom att bland annat ställa ut ett glas vatten till de avlidna. När vattnet i glaset dunstat kan man tolka det som att de döda druckit. Den första dagen, eller dagarna, firar man de avlidna barnen och de som är på väg att glömmas bort. Firandet blir sedan en åminnelse av de nära vuxna man förlorat. I högtiden finns även inslag av halloween (31 oktober).

2. I día de muertos blandas traditioner

Flera traditioner utgör grunden för de dödas dag. Det finns bland annat inslag av aztekernas, de spanska erövrarnas och de samtida amerikanernas kulturer. I aztekriket, som ju fanns i Mexiko innan spanjorerna kom, hade man ett cykliskt tänkande kring liv och död. Solen gick upp och ner, naturen dog och återupplevde.

För att bejaka och väcka livet dödsoffrade man människor. Liv och död hängde samman. Även i den spanska katolicismen bejakas livet genom döden. Vid spanjorernas erövring av Mexiko upphörde människooffren, Jesus hade trots allt redan gjort ett permanent offer genom korsfästelsen, men synen på död och återuppståndelse kunde fortleva.

Spanjorena tog med sig den medeltida kristna traditionen kring att ta med sig bröd och vin till gravarna under de första dagarna i november. Det här var ett slags allhelgonafirande som genom århundradena tagit sig olika uttryck. I stället för bröd och vin äter och dricker man i dag sirligt utsmyckade sockerskaller och en särskild chokladdryck, enligt en artikel.

3. Många av traditionerna är nya inslag

För att förstå uppkomsten av och kärnan i de dödas dag är det viktigt att ha med sig att liv och död är två sidor av samma mynt. Men det är också viktigt att förstå att firandet har sett olika ut genom olika tider och på olika platser i Mexiko. På en del orter har man knappt firat högtiden alls, utan börjat fira i takt med att världen fått upp ögonen för denna fantastiskt spännande ”inhemska” tradition.

fakta om de dödas dag i mexiko firande föreläsning

Med andra ord har de dödas dag blivit en turistmagnet, med personer som reser till exempelvis Mexiko city för att kunna titta på festivalen. USA har stått för ett hollywoodiserande och halloweeniserande av högtiden. Halloweenkläder, bus-eller-godis och James Bond-filmen Spectre från 2015 har påverkat firandet, som alltså består av många nya ”traditioner”. Det är därmed svårt att säga vad som är ett traditionellt firande eller inte, och det kanske inte heller är så viktigt att kunna säga vad som är vad.

Ett roligt tillägg till detta är att Mexiko city hade sin första ”traditionella” parad 2016, det vill säga året efter att James Bond-filmen hade målat upp en färgsprakande och säljande bild av firandet i staden.

4. Gränslöst mellan levande och döda

Det finns en del anglosaxiska och hedniska inslag i de dödas dag. Den mexikanska högtiden bör ändå inte blandas samman med halloween i USA. I den keltiska traditionen, som ju delvis ligger till grund för det moderna halloweenfirandet, trodde man att gränsen mellan de levande och döda suddas ut omkring den 31 oktober. Den mexikanska día de muertos bygger på en liknande tro, som teoretiskt möjliggör att de döda kan besöka de levande. 

mexikanska föreningen ofrenda världskulturmuseet

Själva kärnan i detta är vikten av att minnas den avlidna. Så länge personen finns kvar i våra minnen kan hen besöka oss. Att gå till, tända ljus och lägga blommor på gravar är därför ett vanligt inslag i firandet av de dödas dag. I Sverige har detta också blivit allt vanligare på senare år, och då sker det under allhelgonahelgen. Under gårdagens föreläsning lyftes att det sorgligaste nog ändå är en grav som ingen besöker. Ingen vill bli bortglömd.

5. De dödas dag hyllar främst livet

För att knyta an till det här om hur liv och död hänger samman är de dödas dag paradoxalt en hyllning till livet. Under firandet smyckas altare och platser med blommor, vimplar och ljus i vackra färger. På senare år har man börjat klä ut sig till skelettfigurer, vilket sannolikt är en flört med José Guadalupe Posadas populärs satiriska skelettryck som började dyka upp i början på 1900-talet. Dessa tryck har lagt grunden för de dödas dag-skelettens utseenden, har jag läst på flera håll.

föreläsning dia de los muertos

Med tanke på att högtiden firas med parad, musik, dans, mat och dryck är den i allra högsta grad en tillställning för de levande. Byarna och städerna fylls med regnbågsfärger – särskilt med färgglada tagetesblommor och pappersdekorationer – och man önskar varandra ”Feliz día de los Muertos”. Det här är alltså en glad högtid. I sorgen finns även glädjen och kärleken till alla som levt liksom till livet i sig självt.

Tankeväckande modern konst på Mudam museum i Luxemburg

modern konst luxemburg

När jag och Christoffer besökte Luxemburg i somras missbedömde vi läget. Vi missade helt att nästan alla museer har stängt på måndagar. Den enda museiupplevelsen jag tar med mig från staden och landet är därför ett besök på det moderna konstmuseet Mudam, som vi besökte på lördagen. Det är inte heller så lite, för just detta konstmuseum bjöd på både kända och okända upplevelser. Somliga av upplevelserna var definitivt otippade.

Konceptuellt och provokativt till överdrift (?)

På Luxemburgs moderna konstmuseum Mudam står den konceptuella konsten i fokus. Redan när man kliver in i den första stora salen blir det tydligt att utställningarna syftar till att väcka tankar. På ett museum som Mudam ges konsten en provokativ roll. Den lyfts fram som ett redskap för att ifrågasätta sådant vi tar för givet, må det vara vad ett konstmuseum bör vara eller vad som egentligen menas med konst.

mudam museum luxemburg
Wow för ljuset i museibyggnaden!

Ibland går ifrågasättandet kanske för långt, jag menar att det nästan blir löjligt. En av utställningarna utgjordes av fraktlådor för konstverk utan att man löpte linan fullt ut och gjorde en högst interaktiv utställning. Det var inget som sa att man inte fick klättra på lådorna, samtidigt var det inte så mycket som uppmuntrade till att utforska utställningen heller. Poängen med lådutställningen sas vara att ett museum utgörs av många saker.

Mudam i Luxemburg levererar även berörande konst

Men (!) det finns mycket att titta på och beröras av på Mudam. Jag fastnade för flera utställningar. Fotoutställningen ”Dancing with my camera” med Dayanita Singh (1961-) var fantastisk. Vilka fotografier! Varje foto var som en mångbottnad historia och tillsammans berättade bilderna om hur lika och olika kvinnoliv kan vara. Om jag inte missminner mig har Singh omtalats på svenska kulturnyheter och då har jag tänkt att jag gärna vill se hennes konst, så detta var verkligen en glad överraskning.

michel majerus mudam museum luxemburg

Entréutställningen gjorde ett starkt intryck på mig, den också. I ett stort ljust rum reste sig en popkonstmur i kaxiga färger och former. Popkonst som en kritik av popkonst, skulle jag beskriva utställningen som. Jag tyckte mycket om den och blev inspirerad i mitt eget skapande. En del av sakerna ska jag prova – men inte lika kritiskt till den avlidne konstnären Michel Majerus (1967-2002) troliga förfäran där han vilar. Han målade bland annat abstrakt som en kritik av abstrakt måleri.

Vackert, vettigt och knepigt på samma gång

Peter Halleys (1953-) moderna konst var spännande. Kan man klassa även hans tavlor som popkonst eller är de minimalistiska? Oavsett vilket talade de skrikiga neonfärgerna direkt till mitt hjärta, jag som blir själaglad av pockande färger. Motiven var faktiskt ganska speciella, elektriska ledningar i stilfulla geometriska konstellationer. Jag gillar inte bara kaxiga färger, jag dras till komplementfärger som blå och orange, grön och rosa. Komplementfärger fanns det gott om i Halleys tavlor på Mudam museum.

peter halley utställning konst mudam museum

Det var så mycket på Mudam som var vackert och vettigt. Och så fanns det många saker som jag ställde mig frågande till, som kortfilmer där man exempelvis bara fick följa en båt till havs. Samtidigt ska ju konst vara en dialog mellan betraktaren och verket, så i det avseendet har Mudam verkligen lyckats skapa ett forum för eftertänksamma samtal. Innerst inne uppskattar jag det oväntade, varför jag kanske egentligen inte har så mycket emot lådutställningar eller knaskortfilmer hur orimliga jag än tycker att de är.

På ett museum som Mudam Luxemburg får man helt enkelt försöka ha flera tankar på samma gång… Läs, se och inspireras på museets officiella webbplats!

Solnedgångsbilder från mina fotopromenader i Varberg

Jag promenerar nästan dagligen och när jag började utforska mitt fotointresse under coronaåren tog jag ofta med mig kameran ut i solnedgången. I perioder rörde jag mig vid Varbergs strandpromenad varje kväll. Jag samlade därmed på mig många solnedgångsbilder – se här:

Bilderna här ovanför är alltså exempel på solnedgångsfoton jag tagit under ett par års tid. Jag älskar att vistas i solnedgången! Det är som att tiden och rummet expanderar, och att stressen försvinner med solen. Under coronatiden upptäckte jag hur mycket jag älskar foto.

Detta nyfunna intresse blev början på mitt konstnärliga hobbyskapande, som jag hoppas kan bli något mer i framtiden.

Visste du det här om etymologin för ordet palats?

När jag jobbade häromkvällen påmindes jag om ett kärt besök på Palatinen i Rom. Det blev i sig en trevlig påminnelse om etymologin för ordet palats. Eftersom jag arbetar med ord, ord hör till skribentens viktigaste redskap, funderar jag mycket på deras härkomst.

Ordet palats etymologi

Det intressanta med ordet palats etymologi är att den har en direkt koppling till Palatium eller Palatinen, en av Roms sju kullar. På denna kulle hade bland andra flera av de romerska kejsarfamiljerna sina residens under antiken. Numera är kullen en arkeologisk plats och ett museum.

Har inte ordet en längre historia än så? Jo, faktiskt. De romerska legenderna berättar att Palatinen i sin tur har fått sitt namn efter de första som bosatte sig på den, nämligen ett folk från den av Pallas grundade staden Pallantium.

Det är dock än troligare att ordet har en etruskisk härkomst, då etruskernas ord för himmel liknar en latinsk motsvarighet. Jämför latinets palate (palātum), som egentligen betyder munnens tak, med etruskiskans falad.

Vet du? Du kan läsa mer om detta på den engelska versionen av Wikipedia, fördjupa dig i ämnet via länken.

Betydelser av ordet

Vad betyder palats? Det här är ordet för en praktfull byggnad, nästan storslagnare än ett slott, som inte så sällan ligger i en stadsmiljö och bebos av en kunglighet eller aristokrat. För övrigt används ordet i många olika språk. Du har kanske sett och hört det engelska ordet palace?

Synonymer till palats

Orden slott, borg och möjligen residens ligger närmast ordet palats vad gäller synonymer på svenska. Du kan också använda ord i stil med en praktfull byggnad eller en storslagen byggnad. Tänk på att ett ord inte alltid kan ersätta ett annat när du vill åstadkomma den exakta nyansen.


Vill du beställa texter av mig?
kontakta@sandrasdagar.se


Jag är en frilansande content writer med fokus på SEO-texter och redaktionellt webbinnehåll. Mitt pris är 0,85 kronor exklusive moms per ord. Hör av dig för ett eventuellt samarbete!

Dessa små utflykter till Gekås i Ullared…

köpa billiga målarböcker på gekås i ullared

Ska vi inte ta en sväng om Gekås i Ullared? Bor man i Varberg har man privilegiet att kunna åka på små utflykter dit, och på sistone har det blivit några sådana. Jag, mamma och pappa åker dit för att äta bakpotatis med curryröra* och sedan handla mat och prylar. Faktiskt har jag blivit så förtjust i utflykterna att jag funderar på att skriva reseguider om Gekås. Det vore ett bra exempel på hemesterguider, tänker jag.

köpa tarotkort på gekås i ullared
Tarotlekar köpte jag av nyfikenhet och inte för att jag anser mig vara medial. Jag nördar gärna ner mig i magi, ockultism och esoterism eftersom det är en del av folklore.

Bok-, leksaks- och pysselavdelningarna – de går i ett – är mina favoriter. I fredags shoppade jag målarböcker, tarotlekar och Clementoni-pussel för en tredjedel av priset. Jag blev så glad i pusslen att jag köpte sex olika (!) och nu är jag och Christoffer redan i färd med att lägga ett som föreställer det tyska slottet Neuschwanstein. Efter att den senaste månaden snittat 80 timmar i veckan vid jobbdatorn längtar jag efter analoga aktiviteter, så både Gekås-besök och pusselläggning är välkomna avbrott.

köpa billig pukka tebox på gekås i ullared

Det är egentligen otroligt hur billiga vissa saker kan vara på Gekås. Jag betalade runt 50 kronor styck för pusslen. 20 kronor styck för målarböckerna. Tarotlekarna kostade 79 kronor respektive 99 kronor, och då ingår de i fina boxar med kompletta guider. Mat passar jag också på att köpa när jag ändå är där. Det blev havredryck och kikärtor den här gången – och så Pukkas presentbox med teer för 99 kronor.

Nackdelen med Gekås-utflykterna är att varuhuset är så billigt att jag köper på mig mer än vad jag tänkt. Men nu behöver jag inte sukta efter ett pussel, en målarbok eller en tarotlek på ett tag.


*Alltså, du, jag är kräsen av mig men jag gillar Gekås veganska bakpotatis med tofuröra. Curry och skagen är smakerna på rörorna. Båda är goda. Jag som inte ens gillar skagenröra!

Pussel med Neuschwanstein: Ett nytt (rese)projekt

clementoni 1000 bitar pussel slott

Jag tänker på alla de platser jag vill besöka men sannolikt aldrig kommer resa till, hur gott om sådana resmål det finns i mitt liv. Även om jag blir heltidsresenär kommer jag inte hinna, orka eller ha råd att besöka dem alla. Och det är okej. Verkligheten överträffar sällan dagdrömmarna, och jag kan tycka om att fantisera om vackra platser i världen bara för sakens skull.

clementoni neuschwanstein pussel

Det tyska slottet Neuschwanstein är en av platserna jag gärna vill uppleva. Kommer upplevelsen bli av? Kanske, kanske inte. För närvarande kan jag dock njuta av sagoslottet medan jag och Christoffer lägger det till rätta bit för bit. Jag köpte nämligen ett Clementoni 1 000-bitarspussel med ett höstligt Neuschwanstein som motiv till oss när jag var på Gekås i Ullared i går.

1 000 bitar pussel neuschwanstein slott

Jag är övertygad om att platser kan upplevas på olika sätt. De kan pusslas, färgläggas och läsas om. Eller så kan de ses på tv. Ja, man kan vara en resenär hemma i soffan och det är ett fullt legitimt sätt att uppleva en sevärdhet, som jag menar inte ska förminskas med tanke på de ekonomiska och miljömässiga utmaningar vi människor står inför.*

det tyska slottet neuschwanstein på hösten pussel

Att pussla en känd sevärdhet på det här viset är ett helt nytt projekt för mig. Soffbordet är täckt av en pusselmatta och pusselbitar. En stol och ett fönster turas om att vara stöd för pussellådan, så att jag och Christoffer har en bild att utgå från medan vi får bitarna att falla på plats och Neuschwanstein sakta men säkert tar form framför oss.


*Det här skriver jag egentligen med tanke på en diskussion jag hade med en reseinfluenser för några år sedan. Personen menade i princip att man inte får skriva och berätta om platser om man inte själv besökt dem. Det här retar mig fortfarande, för jag menar att resande är ett privilegium och inte en rättighet. Alla har inte ens möjlighet att genomföra jorden-runt-resor hur de än prioriterar i livet. Dessutom, varför skulle man inte kunna läsa sig till en plats historia, som exempel? Där och då svarade jag luddigare än så här, men detta var och är min ståndpunkt.

En av dessa soliga vinterdagar i Varberg…

Så tittade solen äntligen fram! Jag vet inte hur det har varit där du bor, men här i Varberg har vi i alla fall inte varit så värst bortskämda med soltimmar på sistone.

mås ankdamm påskbergsskogen
Ankdammen i Påskbergsskogen.

I går var ett härligt undantag och då var det liksom bara till att bege sig ut i det vackra vädret. Och det var inte enbart soligt, ett snöpuder låg nämligen över marken och taken. Jag älskar snö!

fästningen varberg februari vinter
Fästningen.

Jag och Christoffer gick ut på en långpromenad, från skog till strand med en mellanlandning i stad. Centrum ligger just mellan skogen och stranden, så under en typisk varbergsrunda kan man njuta av varierade vyer.

varbergs fästning februari vinter

Ankdammen i Påskbergsskogen är alltid lika spännande, eller åtminstone livet i den. Ankdamm känns nästan lite missvisande, för det är mestadels måsar i den. Eftersom jag älskar måsar gör det mig inte så mycket. Men visst, ankorna finns där också. Vi stannade alltså till vid dammen i går.

varbergs kallbadhus vinter snö
Kallbadhuset. Har du sett så fint byggnaden speglar sig i vattnet?

Därefter blev det några ärenden på stan, och faktiskt är stan myllrig på lördagar. Kanske inte favoritplatsen där och då.

kallbadhuset i varberg vinterbilder

Då var det betydligt trevligare nere i hamnen och på strandpromenaden. Där finns det gott om plats. Till och med dagar när halva stan passar på att vistas i solen.

varbergs strandpromenad snö vinter
Strandpromenaden.

Om det inte redan framgått hade jag och Christoffer en fantastiskt välgörande vinterdag i Varberg. Så borde man få ha det jämt!

Under Toscanas sol – skilsmässa leder till oväntat husköp

En gång i tiden tyckte jag att filmen Under Toscanas sol (2003) är något av det mest inspirerande som finns. Vilken genialisk idé det här med att lämna allt och börja om på nytt i Italien är, ja, du fattar ju! Rena rama drömmen. Om jag någon gång får mitt hjärta krossat är det till Toscana jag ska bege mig för att hitta tillbaka till mig själv igen, brukade jag tänka. Man har haft sina idéer! Hehe.

Jag hade samarbeten i veckan och kände att nu jävlar har jag min chans att se om Under Toscanas sol, bara för att. Kan jag så gör jag gärna kopplingar till böcker och filmer som inspirerar mig. Dit räknar jag alltså Toscana-filmen i fråga. Och eftersom jag sett filmen i dagarna uppstod även tillfället att skriva ihop en liten recension. Eller recension och recension, kanske snarare ett filmtips:

Vad handlar Under Toscanas sol om?

Författaren Frances (Diane Lane) hade aldrig kunnat ana att hon skulle bli så blåst av mannen hon älskat och sörjt för. Men under ett litteraturevenemang släpps bomben: maken har setts tillsammans med en yngre kvinna. Det har varit passionerade möten dem emellan, och det visar sig att maken nu väntar barn tillsammans med sin älskarinna.

Under en för Frances del jobbig skilsmässa blir hon fråntagen allt. Till och med det hus hon ärvt av sin mamma! När hon når botten får hon hjälp av sina vänner: Snälla, du, åk till Toscana, på en rundresa. De serverar henne resan och därför känner hon sig tvungen att åka. Och där händer det grejer.

Vad som ska vara ett kort stopp i den toscanska staden Cortona leder till att Frances impulsköper ett fallfärdigt hus på landsbygden i Toscana. Medan hon rustar upp huset knyter hon nya gemenskapsband och vågar så sakteliga öppna sitt hjärta igen. Hon inser att kärleken kan ha många skepnader.

Vad tycker jag om denna feelgoodfilm?

I Under Toscanas sol, Under the Tuscan Sun på engelska, är det både hjärta och smärta. Men framför allt är det toscansk livsglädje i nära på två inspirerande timmar. Förutom att skildra hur en medelålders kvinna reser sig efter en tuff skilsmässa, och detta med massor av kärlek och värme i sann feelgoodanda, är filmen en vacker skildring av Toscana.

De sceniska vyerna över ikoniska Val d’Orcia eller Cortona gör att man faller pladask för den italienska regionen. Vill jag dit? JA! Självklart vill jag resa till Toscana. Att titta på Under Toscanas sol är dock lite som att resa, för de toscanska platserna lyfts med sådan inlevelse att jag bitvis glömmer världen runt omkring mig.

Jag ska vara ärlig, det här är kanske inte det bästa som gjorts i filmväg. Men jag är överförtjust i alla fall! Så förtjust är jag att jag burit med mig denna feelgoodfilm i snart 20 år, och det är ändå ett gott betyg. Jag tycker filmens budskap är fint: man kan alltid börja om på ny kula och/eller man kan alltid hitta tillbaka till sig själv.