Jag har varit övertygad om att jag de senaste åren lärt känna mig själv så bra att jag smidigare kan hantera stressen från ett för intensivt projekt. Jag har trott att jag ska kunna jobba orimligt hårt och samtidigt ha rum för fritt skapande och mycket vilande. Det tog väl knappt en halv arbetsdag innan stressen skruvades upp till max och jag fastnade i samma gamla hjulspår igen… Så mycket klokare har jag nog med andra ord inte blivit. Nej, inte ens efter flera års övning.
Men jag tror att jag trots allt kommer landa i den nya, lugnare tillvaron igen. Som jag berättade häromdagen har jag längtat efter att få skapa fritt och att bara få vara. När den värsta adrenalinkicken lagt sig kommer jag alldeles säkert bli bättre på att njuta av dagarna. Njutningsfulla dagar, och där jag inte minst är fullt närvarande i ögonblicken, är mitt drömtillstånd. Där vill jag alltså hamna snarast möjligt. Jag vill kunna känna att jag har tid och ro att kunna fastna vid blommorna, som vid vresrosorna på stranden, snarare än att ha en rivande stress som gör att jag måste skynda vidare stup i kvarten. I dag, denna första fria dag, skumbadade jag till och med det första jag gjorde.
För övrigt kommer fotona i detta blogginlägg från en av mina väldigt få fotostunder den senaste månaden. Hur ljuvliga är inte vresrosorna?
Naturen i ett gränsland mellan två årstider. Det är sommar och höst om vartannat. Blommorna svämmar över i pallkragarna på gården och solnedgångarna lyser i pasteller på himlen. Och mitt i allt skjuter svampar upp ur marken. Jag gjorde mitt första försök till svampplockning i dag och jag tror jag fick med mig oätliga svampar hem. Nej, jag provsmakade inte! (Jag har absolut inga svampkunskaper och håller mig därför klokt borta från att äta sådant jag inte vet vad det är för något.)
I likhet med naturen befinner jag mig också i ett slags gränsland. Jag har fått en bra roll i projektet, en ansvarsroll, så jag antar att det mesta i vardagen kommer kretsa kring jobb. Det känns bra, även om jag kan behöva göra avkall på viss frihet. Jag har valt att ta chansen eftersom jag kommer få med mig värdefull kunskap från projektet och därutöver en utmaning som saknat motstycke i min karriär de senaste åren. Och ärligt, trygghet och stabilitet är inte alls dumt i kristider.
Under veckan har jag småpysslat med material till min Sagotanten-butik på Skolmagi. Jag har bland annat gjort ett skrivmaterial som jag kallarAdoptera en drake. Att komma på övningar i kreativt skrivande är så jag, det hänger samman med mina gamla studier och kurser. En gång för länge sedan var jag faktiskt skrivpedagog, höll i egna skrivkurser som jag gjorde. Med andra ord försöker jag för tillfället sy ihop de olika delarna av min tillvaro.
När jag syr samman livet till en vacker helhet måste jag inkludera mina små strövtåg i hemmasnåren. De är en av de viktigaste delarna av mig. Jag vet inte hur jag ska kunna leva utan skogsstigarna och strandängarna i de olika ljusen. Egentligen behöver man ganska lite för att känna sig hel, har jag återigen filosoferat en hel del kring. Nu ska jag bara förmå hålla fast vid detta även i stressen som ett nytt jobb och en ny roll onekligen kan medföra.
Jag önskar mig många solnedgångsstunder framöver, precis som den tidiga augustisolnedgången som visas på bilderna här ovanför. Och är inte solnedgångar fina symboler för slutet på något gammalt och början på något nytt?
Jag sitter här med en pirrig känsla. Är pirret positivt eller negativt? Jag vet inte. Saker blev inte riktigt som jag tänkt mig, tror jag. I flera månader har jag frilansat i ett internationellt projekt och gjort en riktigt bra insats.
Förra helgen fick jag, liksom andra frilansare i projektet, reda på att vi kommer behöva gå ner 100 kronor i timmen i lön.
Med andra ord ska vi behöva finna oss i att få minst flera tusen kronor mindre betalt varje vecka, och det kan jag ju inte gå med på. Kunden har sagt att jag kanske kan få behålla mitt arvode, men vi får se. Det blir vad det blir.
Åtminstone morgondagen kommer jag börja som en fri frilans igen. Jag kommer nog lägga ner orken på kreativt arbete, som design av printables och fotografering av natur. En diplomutbildning väntar också på att bli klar. Jag ska bara bestämma mig för något. På sätt och vis är den här valfriheten det absolut bästa med att frilansa, även om den kan kännas lite skakig.
(Det kan bli så att jag återupptar projektet direkt och då får skjuta den totala kreativiteten framåt i tiden igen.)
Snart två månader sedan jag var kreativ här på Sandras dagar. Betyder det att jag slutat skriva? Nej, livet tog en vändning i maj. Jag hoppade på ett internationellt projekt och sedan dess har jag utan att säga för mycket jobbat på. Jag kan inte gå in på fler detaljer eftersom sådana här projekt kräver att man tiger, däremot kan jag konstatera att jag haft givande arbetsmånader som har medfört mindre tid för annat kreerande.
Ett gammalt solnedgångsfoto från en annan juli…
Under den här tiden har jag funderat på om jag ska sluta blogga helt. Jag har ju mina perioder… Men vad skulle livet vara utan flumskrivande på diverse bloggar? Och när jag tänker på det, vad skulle livet vara utan min kreativa plattform där jag får pröva idéer lite som jag vill? Antagligen skulle tillvaron vara ganska torftig. För här på Sandras dagar har jag utvecklat mitt skapande och tänkande. Tack vare bloggen har jag pushat mig själv till att bli en bättre fotograf och pysslare. Jag har även tagit mig för fler saker i sökandet efter bra innehåll som liksom representerar mig.
Nej, så det blir ingen slutlig solnedgång över Sandras dagar. Som alltid måste jag dock småpausa över sommaren. Hettan hjälper inte direkt min värk och ork, och det är som att skaparlusten rinner ur mig. Jag har inte fotat blommor eller solnedgångar på evigheter, känns det som. Inte heller har jag ritat eller målat, eller gjort printables. Men jag håller mig flytande och ibland räcker det gott och väl. Det känns jättebra att ha åtagit mig nya frilansprojekt. Jag lär mig nya saker varje dag och bringar ordning i en frilanstillvaro som präglats av kriser efter kriserunder flera års tid.
Det är märkliga tider. Jag vet att jag ofta lyfter märkligheten i kristiderna, men vad annat än märkligt ska man kalla det? Det kan gå någon vecka utan att nya beställningar görs och så en dag får man tio beställningar på en gång. På mindre än en vecka förväntas man göra två veckors jobb. Och när man är klar? Tajmingen är sådan att alla uppdrag blir tillgängliga ungefär samtidigt, så när man är klar ekar det tomt. Så fortsätter det. För att vara ärlig; jag tror aldrig jag sett frilansare hugga tag i uppdrag så snabbt som nu. Jag menar alltså i skitbeställningar som bara ger en spottstyver.
Att leva nära naturen på våren är en av fördelarna med att frilansa. Jag fotar blommor när jag inte tokskriver.
Jag vet inte hur länge jag kommer orka fortsätta frilansa så här. Men vad skulle alternativet vara? Varje dag överväger jag att kanske börja lärarvikariera igen, och det är då ett djupt rotat nej vrålar till. Jag kommer ihåg min sista termin i grundskolans värld: Hur vuxna människor stod i ring och pratade illa om elever och personal. Hur stress och negativitet spred sig i taskigheter på ett sätt som jag tycker är så jävla ovärdigt. Jag har inte riktigt hämtat mig från den kulturen, som jag fann alltför vanlig. Eller hur skolpersonal kunde sitta i lunchrummet och berätta hur värdelösa vikarier är för varandra – när vikarierna satt bredvid.
Jag har det mycket lugnare i min frilanslunk. Lättnaden efter den sista skolvändan var enorm. Där och då lovade jag mig själv att hålla ut oavsett vad, och jag lovade dessutom mig själv att aldrig glömma lättnadskänslan. Är det värt att bita ihop i frilansstressen? Antagligen.
Att optimera blogginlägg med sökord är en av mina absolut vardagligaste arbetssysslor. Jag inte bara sökoptimerar inlägg, även optimering av artiklar i form av guider och listor hör till min vardag. Du kan läsa mer om vad jag gör via denna länk.
Ett av skälen till att jag håller med på SEO och bloggande är för att jag vill få mer tid över till mina kreativa intressen. Jag älskar att vara ute och fota och att sedan skriva om mina naturromantiska upplevelser.
En del vill få det att låta som att det här med SEO inte är så svårt alls. Jag håller så klart inte med om detta. Om det hade varit så enkelt hade jag antagligen inte ägnat de 10 senaste åren åt att utveckla mina färdigheter inom det. SEO eller sökoptimering kräver faktiskt en hel del kunskaper, kunskaper som dessutom ändras med tiden. Den som har hyfsad koll får snabbt ett försprång och gör att hobbybloggar hamnar långt ner i sökträffarna på exempelvis Google.
Samtidigt finns det en del enkla knep för att optimera inlägg och därmed få fler läsare till bloggen.Det är dessa knep som jag ska dela med mig av här. Använd dem i sin helhet eller delar av dem och bygg successivt på med kunskap. Eller skippa allt vad SEO heter! Efter att ha läst det här blogginlägget om sökoptimering av texter vet du i alla fall vad du väljer bort när du känner nej inför SEO-anpassning av blogginlägg. Häng med!
Vad är sökord för något?
Enkelt förklarat innebär sökord sådana ord du skriver in i sökmotorerna – exempelvis i Google – när du ska göra en sökning. Dessa ord skriver du in för att du vill få information om ett specifikt ämne. Sökmotorerna är känsliga för människors sökbeteende och det medför att du själv måste sätta dig in i beteendet för att kunna skapa innehåll som lockar läsare och därmed sökmotorer. Att förstå hur sökord används är ett första steg i att optimera ett blogginlägg.
Hitta rätt sökord för blogginlägget
Hur i allsindar ska du kunna veta vilka specifika ord andra söker på? Jo, den här biten är faktiskt ganska enkel. Du kan använda ett gratis verktyg för att få fram sökord, en så kallad sökordsgenerator. Ahrefs har just ett sådant, men det finns många, många fler online. På gott och ont sammanställs alltså sökbeteendet i form av statistik. Testa att söka på ett ord i ett av gratisverktygen så kommer du få upp en uppskattning av hur många sökningar som görs på frasen, liksom på ord som kan kopplas till den, varje månad.
Hur använder du dessa ord?
När du har använt ett verktyg för att få fram passande sökord inför det inlägg du ska skriva gäller det att tänka till: Hur kan du på bästa sätt få med orden i texten? Det finns hur avancerade tricks som helst för detta men även genvägar som kan ge bra resultat.
Fördela orden i inläggets delar
När jag vill göra det enkelt för mig brukar jag använda sökordet i huvudrubriken (H1), den första meningen i inlägget samt i den första underrubriken (H2). Utöver detta brukar jag upprepa sökordet lagom mycket, med vilket jag menar en upprepning med cirka 150 ords mellanrum. Om jag använder flera underrubriker har jag med sökordet i ungefär hälften av dem. Låt helt enkelt sökordet förekomma i början, mitten och i slutet av inlägget.
Använd sökord som en röd tråd
Det här med att ha en röd tråd i blogginlägget är viktigt eftersom det gör texten lättare att läsa och troligare ger läsaren den information hen sökt efter. Sökordet bör löpa som just en röd tråd genom hela texten. Om du använder ett sökord på detta sätt är du på god väg att optimera ett blogginlägg. Därefter kan du lägga till fler och fler bitar såsom att varva flera sökord och att optimera bilder med rätt ord.
Kan du använda flera sökord?
Så länge du håller dig till ämnet och ser till att skriva ett läsligt inlägg kan du använda flera olika sökord och sökfraser. Du kan bland annat varva sådana fraser som innehåller ett och flera ord.
Optimera med hjälp av long tails
Om du får upp statistik över en fras som innehåller två eller flera ord har du hittat en så kalladlong tail. Vill du få fler läsare snabbt? Då kan du använda dig av long tail-fraser. På grund av att long tails ser ut som de gör kan texten upplevas som spammig, så det gäller att bruka dem med finess.
Använd synonymer och varianter
En rik text innehåller varianter av och synonymer till sökord. Av den anledningen är det inte heller dumt att optimera inlägget med olika fraser, det vill säga så länge du håller dig till saken. Klicka fram sökverktyget och se vilka spännande kombinationer av ord och fraser du kan hitta för att skriva ett bra blogginlägg som ger läsaren mervärde.
Vad bör du mer tänka på?
Om blogginlägget saknar en bra struktur och språk spelar det antagligen inte så stor roll att det är bra sökordsoptimerat. I längden vinner du på att kombinera optimering med omsorg om disposition och grammatik. Du måste egentligen inte krångla till meningarna. Det viktigaste är att texten är lättläst, att den har hög läsbarhet som det kallas på SEO-språk. Då kan enkla meningar vara att föredra.
Kanske ännu viktigare är det faktum att de personer som hittar till din blogg har kommit till den för att de sökt efter ett specifikt ämne. Om de klickar sig vidare till bloggen via exempelvis Google i hopp om att få svar på sin sökning och ditt inlägg inte besvarar frågan kommer de sannolikt klicka sig vidare till en annan blogg. Det här är ytterligare ett skäl till att faktiskt hålla dig till ämnet.
Kan du sökordsoptimera bilder?
Ett bonustips för att optimera blogginlägg med sökord är att använda orden i bilderna. Du kan skriva in text i dem via bildredigeringsverktyget på exempelvis WordPress. Skriv en mening som inkluderar sökordet i bildens alt text.
Sammanfattning – optimera ett blogginlägg med sökord
På Sandras dagar har jag frångått receptet för hur man skriver blogginlägg som ger fler läsare. Varför? Jo, för att jag har velat ha ett kreativt klotterplank och för att jag dessutom har velat hitta en ton som jag själv tycker är autentisk. Jag har behövt få skriva utan mål, så att säga, och då har en experimentverkstad fungerat bra. Tack vare experimenterandet har jag äntligen kunnat kombinera mitt skrivande och fotograferande. Detta har varit viktigt för mig.
Att kunna tillbringa tid med kameran i naturen är ett av de främsta skälen till att jag bloggar.
Ett planlöst skrivande driver dock sällan trafik, tyvärr. De inlägg som lockar läsare via sökmotorerna har alla konkreta ämnen och innehåll, och inte minst håller de sig till ämnet. Jag har nosat på ämnet förut men här kommer det igen: Hur kan du skriva inlägg som ger mer trafik via exempelvis Google? Nedanförföljer 5 tips som jag själv använt under mina 10 år som yrkesskribent – häng med!
1. Skriv blogginlägget för läsaren
Det första skrivtipset är egentligen ganska självklart: Skriv blogginlägget för läsaren. En vanlig missuppfattning är att du som skribent måste ge upp dig själv och dina principer för att skriva utifrån läsarens perspektiv. Det måste du givetvis inte.
Du bör i stället fråga dig själv hur du kan förmedla det du vill ha sagt så att det känns angeläget för läsaren. Kan du skifta från jag- till -du-perspektiv? Då är du något på spåren. Än bättre: Kan du omvandla din kunskap så att du i blogginlägget besvarar frågor som känns relevanta för läsaren?
Tänk på att läsaren oftast söker efter svar på specifika frågor. Om du lyckas matcha svaret i ditt blogginlägg kommer du troligen få fler läsare som ivrigt tar del av innehållet. Skulle läsarna däremot inte hitta svar kommer inlägget sannolikt väljas bort.
2. Bjud på kunskap och erfarenheter
Mina mest läsa blogginlägg har lockat 100 000-tals besökare. Nej, de finns inte på den här bloggen! I dessa inlägg har jag utgått från mina kunskaper och erfarenheter om hur det kan vara att leva med kronisk smärta. Eftersom de blivit så lästa har jag lyckats omvandla mina år med värk och mina studier inom beteendevetenskap till något som känns relevant för andra. Samtidigt har jag inte frångått det som varit viktigast för mig själv i något av blogginläggen.
Kanske är du en hejare på att odla och fota blommor? Då kan du använda din kunskap och erfarenhet om detta i dina blogginlägg. Det finns alltid de som vill ha odlings- och fototips.
Vad vill jag egentligen ha sagt med detta? Använd din kunskap och dina erfarenheter när du skriver blogginlägg. Vi är alla bra på något som andra har glädje av. De bästa blogginläggen är oftast de nördigaste inläggen, där skribenten bjussar på det hen lärt sig genom åren. Med andra ord kan vi alla vara inspiratörer i en fantastisk delarkultur. Jag håller på att lära mig mer om foto och konst och älskar att få ta del av andras skapande i form av blogginlägg.
3. Skriv blogginlägg med röd tråd
Många av oss som bloggar och skriver, dit räknar jag mig själv, överskattar hur lång tid läsare är villiga att ge våra blogginlägg. I de flesta fallen har man inte ens sekunder på sig att fånga och engagera läsarna. Detta innebär att man bör presentera inläggets ämne direkt och sedan hålla sig till det från början till slut.
Att hålla sig till ämnet kallas även för att ha en röd tråd i texten. Du vet ju själv hur det är, när en bok eller film tappar tråden tenderar du att tappa intresset. Så är det också med blogginlägg. Det är fantastiskt att ha många idéer. Försök dock skriva om en av dem i taget. Du kan också göra en lista och sedan skriva fördjupande inlägg om varje punkt på den.
När du skriver blogginlägg med en tydlig röd tråd underlättar du sökmotoroptimering, vilket förstås är en stor bonus. Ju mer kondenserade blogginlägg, desto lättare för dem att klättra i sökmotorerna. Skippa alltså onödiga utsvävningar och håll dig till saken för att driva mer trafik och faktiskt behålla läsaren genom hela texten.
Ahrefs Keyword Generator Tool är ett populärt gratisverktyg som du kan utgå från. Prova att skriva in ett sökord i detta och att anpassa sökningen efter den svenska marknaden i listan över länder. Då får du fram olika varianter av sökordet, ja, både korta och långa varianter.
För att optimera ett blogginlägg med sökord bör du använda ett specifikt sökord i huvudrubriken (H1), i minst en av underrubrikerna (H2) samt med jämna mellanrum i löptexten. Då hjälper det att tänka i form av en röd tråd. Använd helst flera rubriker och spamma inte texten med sökord. Lagom är alltid bäst!
5. Skriv blogginlägg med hög läsbarhet
Att skriva blogginlägg med hög läsbarhet handlar inte bara om att stava rätt. Nej, det är en fråga om att använda många rubriker, skriva relativt korta meningar och att hålla styckena ganska korta. Kort och gott handlar det om att skriva med mycket luft så att texten inte känns övermäktig när den läses på skärmen.
Av den anledningen kan det vara bra att se över hur långa stycken du brukar skriva, hur många ord du skriver innan du använder en rubrik samt hur du kan förenkla meningarna utan att tappa stilen. Det kan också vara bra att se över användandet av så kallade övergångsord. Övergångsord är ord som binder meningarna samman och som kan bidra till en smidigare läsning.
För att sammanfatta läsbarhet går detta ut på att skriva texter som gör det så enkelt som möjligt för läsaren att ta till sig det du vill förmedla. Bryt av texten med bilder och punktlistor. Grafiska inslag gör det lättare att läsa från början till slut.
Sammanfattning – 5 tips för att skriva blogginlägg
Hur skriver du sammanfattningsvis blogginlägg som ger fler läsare?
Skriv blogginlägget för läsaren genom att skifta till ett du-perspektiv och att blogga om ditt ämne så att det känns relevant läsaren. Vilka frågor vill läsaren få svar på?
Bjud på kunskaper och erfarenheter – ju mer bjussig du är, desto fler besökare. Vi är alla proffs på något.
Skriv med röd tråd genom hela blogginlägget. På så sätt känns texten relevant från början till slut och det blir dessutom lättare för dig att optimera det.
Optimera blogginlägget med sökord. Du kan få fram relevanta sökord genom att använda gratis sökordsverktyg online. Använd de specifika orden lagom mycket genom hela texten.
Skriv blogginlägg med hög läsbarhet genom att skriva texten så att den blir lätt att ta till sig. Använd bland annat rubriker, korta meningar och korta stycken. Skapa luft i blogginlägget! Komplettera med bilder och punktlistor.
Det är skönt att kunna måla utan att det måste bli något särskilt av motivet. På akvarellektionen i söndags målade vi stora färgfält som vi sedan fyllde i med mer akvarell, poscapennor samt med flytande akrylbläck. Övningen gick ut på att försöka hitta motiv bland färgfälten, och det var ju fantastiskt roligt och kreativt! Därför tog jag med mig akvarellövningen hem.
I dagarna har jag målat akvarellfält i tekniken vått på vått. Med denna akvarellteknik kan man inte riktigt styra hur färgerna flödar och blandar sig på pappret (läs: jag som är nybörjare kan inte styra över processen). Jag har snöat in på att försöka måla abstrakta ansikten i akvarell på det här sättet, alltså genom att först improvisera fält och att sedan arbeta fram något ur dem.
Månadssluten är extremt stressiga numera, beställningar, faktureringar och så vidare måste bli klara i tid. I sådana här kristider är det väl inte heller så glädjande resultat alltid. Men i början på varje månad får jag en stunds frist, och då passar jag på att prova nya idéer. Just att få tid att experimentera är så otroligt viktigt när man jobbar med kreativa saker, utan den kravlösa leken falnar produktiviteten nämligen snabbt. Ibland kan man också behöva rasta tankarna för att kunna fokusera på uppgiften man har framför sig.
Förutom att måla har jag gett mig själv rum att fota och skriva. Jag har börjat skissa på nya skrivprojekt som inte alls har med den vanliga sortens artikel- och bloggförfattande att göra. Så får jag se vad jag gör med idéerna till slut. Precis som med målningen måste det inte bli något av dem.
Det känns som att merparten av mina arbetsdagar går ut på att jag stirrar på skärmen utan att få något vettigt gjort. Okej, så jag tar väl i lite i överkant, för saker blir gjorda. Men det går inte snabbt nu. Jag är fortfarande inte i form efter coronan, astman och värken fortsätter att rasa i kroppen. Och tröttheten ger inte vika. Då har jag ändå inte haft feber på flera veckor. Segdraget, det här. Minst sagt.
Jag är oersättlig för mitt företag. Om inte jag kan göra, vem ska då göra det? Därför känner jag mig utlämnad, och jag känner hur självförtroendet sviktar. Det var säkert över en månad sedan jag hade en riktigt bra och effektiv arbetsdag, alltså tiden före jag smittades av covid-19. Samtidigt ska man inte vara för hård mot sig själv i sådana här stunder. Bara det faktum att jag går upp och försöker varje dag är starkt nog.
Förr eller senare kommer orken och skärpan tillbaka. Jag kommer resa mig. Det är jag övertygad om. Till dess är det här vad det är.
Nu har jag åter gett Upwork två och en halv veckor av mitt liv. Efter den här snabbvisiten kommer jag inte återvända. Det kan låta lite väl hårt, särskilt eftersom jag började min frilanskarriär på bland annat Freelancer och Upwork en gång i tiden och fått många chanser tack vare plattformarna.
Jag har haft en del internationella kunder via dem och vissa har varit sjukt proffsiga. Faktiskt så proffsiga att jag känt mig överväldigad.
Men jag kan också räkna upp en rad tillfällen när samarbetena via plattformarna stressat mig halvt sönder och samman. Detta beror på att mycket av kontakten skett långt inpå kvällarna och att de avtalade villkoren successivt – eller helt spontant – ändrats. Oftast sker det dock subtilt, en liten, liten gräns som passeras i taget. Gärna under trevligt tilltal, så att man liksom kollras bort.
Hur kunderna är har alltså inget med Freelancer eller Upwork att göra, ska tilläggas. Bara med kunderna själva. Eller med oss frilansare!
Under en ganska lång period har jag undvikit att ta in kunder av den anledningen att jag inte kan vara tillgänglig dygnet runt och inte kan anpassa hela min vardag efter någon annans nyck.
Ibland kan jag känna det som att jag som kreatör ska vrida ur sista droppen av mig själv för att möta upp så fort kunden får feeling på vad som helst. Och det är ju inte riktigt det vi brukar komma överens om. Jag ska liksom bara leverera texter eller så. Plötsligt är min tillvaro inte min egen.
Jag vet att jag jobbar med min passion, men jag har också ett liv bortom frilansarbetet. Typ en familj. Vänner. Sjukdomar. Och ett behov av sömn. Längtan efter en rolig fritid. Och när jag har jobbat klart vill jag stänga ner, inte svara på mejl klockan 23. Den tiden i livet borde vara förbi.
När jag var helt ny i branschen försakade jag mig själv för att vara tillgänglig och tillmötesgående, hur orimligt det än var. Nu har jag varit med liiite för länge för att gå med på slavliknande arbetsförhållanden. Jag inser mitt värde och rusar bort från dåliga villkor, eller bara en allmänt taskig syn på kreatörer, snabbare än snabbast.
Det barkade helt klart dithän den här gången. Därför kände jag mig tvungen att säga stopp efter bara dessa två och en halv veckor. Jag har dock en plan b och en plan c, så det är ganska lugnt.
En vecka som den här märks det av att jag och Christoffer har en entreprenörs- och företagstillvaro. Saker har verkligen ställts på sin spets de senaste dagarna. Samtidigt som jag själv har tagit fram cv och textprover för att söka nya uppdrag – och faktiskt redan fått ett par stycken och därmed är på gång med att skriva texter till kunder – har jag hjälpt Christoffer komma i gång med sitt Kanåsen. Han har behövt produktbilder för sina träprylar, liksom en enkel webbplats i väntan på en webbutik. Mitt i allt har jag alltså gjort logga, fotat och så vidare. Och Christoffer har skapat på som sjutton, han också.
Christoffers handgjorda ask och ring. Allt i trä. Nej, den här ringen är inte till mig! Inget frieri, med andra ord.
Vissa veckor kör det helt enkelt ihop sig och jag försöker mest gilla läget. Jag har nämligen bestämt mig för att steppa upp företaget igen och åta mig fler projekt. Nu när jag går konstkursen inser jag hur många konstgrejer jag vill prova, och konstnärsmaterial är fasen inte billigt. Inte de bra sakerna, i alla fall. Så jag måste kavla upp ärmarna aningen. Dessutom har jag på sistone känt en viss oro inför marknadsläget och börjat fundera på hur det i längden kommer påverka exempelvis annonsförsäljningen. Jag vet ju liksom inte, den här veckan har jag sålt åtta samarbeten till bloggarna och då känns ju allt bra. Men så ser det inte ut varje vecka. Säkerligen inte i kristider.
För att vara proaktiv har jag därför redan nu börjat se mig om efter roliga och givande uppdrag som kan dryga ut kassan varje månad. Även om det har varit mycket i veckan har jag känt mig skärpt och samlad. Okej, så det har blivit lite väl långa arbetsdagar med frilansjobb inpå natten, men det här är bara en övergångsfas. Snart sitter de nya rutinerna och jag ser väldigt mycket fram emot den kommande tiden. Det är faktiskt lite skönt att vara involverad i någon annans saker igen. Annars är det ju mest i min egen lilla bubbla jag lever och den är ganska gränslös i sig, på gott och ont. Kanske till och med kan få en vardagsbalans nu, med en tydligare uppdelning mellan jobb och fritid.
I dag, denna dagen efter, känner jag mig segerviss. Kunde inte riktigt se slutet på alla måsten framför mig och nu är måstena över. Jag har till och med gjort en av veckans roligaste saker: Börjat på konstkurs. Det är en allmän bildkurs via ett studieförbund i Varberg – men sakta i backarna! Jag tar det från början.
Hälsat på släktingar och gjort påskorigami
I ärlighetens namn var jag helt slutkörd efter påskhelgens storstädning och umgänge, så att hälsa på släktingar och pyssla påskkycklingar på annandagen kändes lite kämpigt. Men jag gjorde det och hade så klart mysigt under tiden. Det är bara det att jag vet med mig hur hemskt mycket jag behöver vilodagar både före och efter jag ska göra något, och måndagens aktiviteter innebar slarv på den fronten.
Sammanställt pappren inför kvartalsredovisningen
På tisdagen var det bara att gilla läget. Samtidigt som jag jobbade med textbeställningar hade jag sammanställningen av pappren inför kvartalsredovisningen i bakhuvudet. Pappren måste bli klara under dagen, så att jag kunde lämna dem till revisorn dagen därpå.
Trots fullspäckade dagar har jag varit ute med kameran. Återigen nere vid Kåsas strand i solnedgången. Måste ju få min dos av förundran.
Det var lite väl många bollar, särskilt som jag redan var trött. Vetskapen om att pappren ska vara på g tar alltid ner mig lite grann. Jag gillar det kreativa entreprenörslivet, men är inte alls så mycket för företagande. Hur nu det hänger ihop?
Varit på ett digitalt företagsevent om NFT och krypto
Onsdagen blev flängig, för så fort jag lämnat pappren till revisorn var det dags att gå på ett digitalt företagsevent om NFT och krypto. Eventet var genom Region Hallands näringslivsverksamhet och jag hade anmält mig eftersom det känns som att jag som digital kreatör bör ha bättre koll på NFT-marknaden. Jag tror aldrig att man kan ta del av för många perspektiv och den här gången fick jag lyssna på hur konstnärer jobbar med NFT:er. Alltid lika spännande att höra om andras skapande! Och sedan…
Börjat på en allmän konstkurs och gjort gipsfigur
Ja, och sedan… Sedan jobbade jag på med ytterligare någon beställningstext och efter det pallrade jag mig vidare till starten på den där konstkursen jag redan nämnt i inlägget. Jag har taggat starten i veckor nu och jag blev inte besviken. Visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig av denna kurs som heter Skapande verkstad, men nu vet jag mer. Under sex onsdagar kommer jag få prova skapa med en mängd material.
Vi började bums, och då med att göra gipsfigurer. Valet var fritt och jag kom att tänka på att man kan göra ett fat i gips. Stommen byggde jag av papper, maskeringstejp och ståltråd. Därefter lindade jag gipsbindor, doppade i vatten, runt själva stommen. Ganska pyssligt! Väl torkat målade jag fatet med akrylfärger från Schmincke, som var så Ååå (!) att jag beställt hem ett gäng i dag.
Jag satsade på att göra ett palettblad och formen blev väl okej för att vara en första gång… Efter att ha sett fotot på fatet tyckte dock Christoffer att det mer liknar en vagina. Haha! Palettblad eller vagina, vad spelar det för roll? Jag hade roligare än på länge när jag under de tre timmarna som lektionstillfället varade var djupt försjunken i att jobba med händerna. Wow, vilken känsla!
Så kommer veckan fortsätta – om jag orkar
Torsdag i dag och än är veckan inte över. Mellan turerna har jag hunnit med ett par längre fotosessioner, solnedgångsbilderna är från en av dem, och jag har ganska mycket framför mig i dagarna.
