Kärlek med förhinder i Rött, vitt och kungligt blått

Alex och Henry är bittra fiender sedan ever. Det är faktiskt inte kul att alltid jämföras med någon annan, och det är just så det är för USA:s presidentson och Storbritanniens drömprins.

I debutromanen Rött, vitt och kungligt blått berättar Casey McQuiston om hur två av världens mäktigaste personer förenas i hat, vänskap och till slut i kärlek. Det senare är ingen spoiler, för det avslöjas i typ varenda beskrivning av boken, så även i baksidestexten.

rött vitt och kungligt blått bok
På bilden ser du omslaget till Casey McQuistons Rött, vitt och kungligt blått. Boken gavs ut av Lavender Lit 2020.

Men jag ska inte skynda händelserna i förväg, utan uppehålla mig vid det kungliga bröllopet som förändrar allt. Alex, son till USA:s första kvinnliga president, kan inte låta bli att jävlas med Henry, prins av Wales.

I ett av de vanliga tjafsen brakar de båda in i bröllopstårtan. 75 000 dollar till spillo. Bråket fångas av världens medier och det ser verkligen inte bra ut att representanterna för USA respektive Storbritannien är ovänner.

Svår men kanske inte helt omöjlig kärlek?

Något måste göras. Så iscensätts en enorm pr-kampanj som går ut på att få världen att tro att Alex och Henry är bästa vänner. När de nu tvingas tillbringa tid tillsammans inser de att de tycker om varandra. De blir till och med vänner… och förälskade i varandra.

I Rött, vitt och kungligt blått skriver McQuiston rappa meningsutbyten och mejlkonversationer mellan Alex och Henry, roande blandningar mellan intellektuell porr och längtansfull erotik. De sitter som klistrade framför skärmarna i väntan på att höra av varandra igen och igen.

Då och då lyckas de klämma in en träff. Men i mångt och mycket går deras förhållande ut på hemlighetsmakeri, de är trots allt införstådda i hur omöjlig deras kärlek är. Den kan kosta deras familjer allt. Alex mamma riskerar att förlora presidentvalet och det brittiska kungahuset sitt anseende.

Varför – VARFÖR (!?) – kan de inte bara få vara tillsammans?

Det som inte får hända händer. Någon har fått nys om Alex och Henrys hemliga kärleksmöten. Bilder och information läcks till medierna, plötsligt skakas världen av en sexskandal.

Vad tycker jag om Rött, vitt och kungligt blått?

Mellan sexiga scener och ömma samtal lyfts hbtq-frågor. Rött, vitt och kungligt blått är en perfekt romance MEN vidgas allteftersom till något större än heta stunder i sänglakanen eller mot stallväggarna. Den handlar om rätten att få älska vem man vill och att bli älskad för den man är.

”Det här var ju lite mycket harlequin”, har jag läst i en del omdömen om boken. Ja, kanske, på sitt sätt. Jag tycker dock det är uppfriskande att läsa gay-romantik som kan vara vilken förförisk romance som helst.  Samtidigt präglas boken av ett starkt budskap, så den är helt klart väldigt mycket mer än en litterär dussinvara.

Och så blev det som det blev med Ukrainakonflikten…

Jag har gått tillbaka och bestrött mina tidigare blogginlägg där jag uttryckt oro inför Ukrainakonflikten med länkar till MSB.se. När jag skrev och la upp inläggen – ett om att plötsligt blivit MÖP och ett om var skyddsrummen finns – visste jag ju inte att det skulle bli en rysk invasion av Ukraina.

och så blev det som det blev med ukrainakonflikten

Även om jag nojade hade jag aldrig kunnat föreställa mig att det skulle bli så här, typ den värsta händelsen i Europa sedan andra världskriget och att det blivit just så är för jävligt. Jag hatar vad dessa maktfullkomliga gubbafanstyg får göra – OCH GÖR – med vår värld.

Och eftersom jag har pms har jag gråtit flera gånger i dag, kan ju inte göra annat än att böla inför situationens betungande allvar. Nu har jag, VI, alltså varit med om två kriser. En pandemi och ett krig. På sätt och vis.

Hämta information från officiella källor i Sverige

Då krisen delvis eldas på av desinformation behöver ju inte jag bidra, så 1) Det här är en personlig blogg med högst personliga och nojiga reflektioner inför det som händer och 2) Vid kriser bör du alltid hämta information från våra officiella myndighetssidor, typ från MSB.se OCH från den främsta informationskanalen Krisinformation.se.

Jag är många saker, men mest av allt är jag humanist. Och som humanist tror jag verkligen på att fakta och information kan göra all världens skillnad i krislägen. Av den anledningen ska inte en massa galningar och fascister ges tolkningsföreträde, och inte heller vi bloggare (som mest delar med oss av personlig oro).

Finns det många sanningar? Ja, självklart. Dock inte Putins. Och vissa sanningar är faktiskt inte förhandlingsbara, oavsett vad Putin och hans gelikar menar.

Fantastiskt vilket jobb myndigheter och medier gör

Men en sak är jag stolt över: Jag är stolt över att bo i ett land där jag kan känna tillit till demokratin, de officiella nyhetskanalerna – SVT och SR – samt till myndigheterna.

Och nej, jag är varken obildad eller naiv. Efter nio års akademiska studier är det just källkritisk jag hela tiden försöker vara och som jag dessutom kan landa i att jag tycker myndigheter och medier i Sverige de allra flesta gånger gör ett fantastiskt jobb. Särskilt SVT och SR, vad gäller medier.

Nu hoppas jag bara att ALLA tvivlare kan vakna och förstå hur viktig demokratin är och att den extrema högervåg som dragit genom Europa inte för något gott med sig. Återigen har den blivit en fråga om liv och död.

Läs Mina ryska vänner: En berättelse om Putins Ryssland

bok om rysslands historia

Okej, så jag känner mig aningen rädd inför utvecklingen i Europa, läser om och förfäras av Rysslands framfart. Vad fasen, Putin!? Men jag inser samtidigt hur lite jag förstår om Rysslands och Krimhalvöns historia. Vad göra? Läsa en bok om det, så klart. Valet föll på Mina ryska vänner: En berättelse om Putins Ryssland av Johanna Melén.

Vad handlar Mina ryska vänner om?

Som undertiteln En berättelse om Putins Ryssland antyder handlar Meléns personligt skrivna essä eller reportage om hur landet i fråga formats under president Vladimir Putins år vid makten. Även om tiden före hans maktövertagande, när Boris Jeltsin var Rysslands president och valde att lyfta fram sin efterträdare.

Det var en omskakande tid. Landet försökte göra sig kvitt Sovjets tunga ok och var, om man ska tro ryska makthavare, föremål för terrorattacker från Tjetjenien.

mina ryska vänner en berättelse om putins ryssland bok
På bilden ser du bokomslaget till Johanna Meléns Mina ryska vänner: En berättelse om Putins Ryssland. Boken gavs ut av Natur & Kultur 2021.

Folket försökte resa sig ur fattigdom och decennier av instabilitet, och det var just då som Johanna Melén anlände till Sankt Petersburg för att studera ryska. Närmare bestämt 1999. Hon hade fått ett saftigt stipendium och kunde vraka och välja bland studentboenden i staden.

Valet föll på ett boende där Rysslands egna studenter bodde, liksom för att komma språket och kulturen ännu närmare. Genom mötena med bland annat de ryska studenterna målar Melén upp ett porträtt av Ryssland runt millennieskiftet, och det är ett mångfacetterat porträtt som hon följer upp cirka 20 år senare.

Vad tycker jag om Johanna Meléns bok?

Jag frågar mig själv Varför gör inte den ryska befolkningen mer motstånd mot Vladimir Putin och Kreml? Kan inte förstå det. Men det är ju för att jag inte levt i Sovjet och i ett fullt så skakigt politiskt klimat som i 1990-talets Ryssland.

En av Mina ryska vänner: En berättelse om Putins Rysslands stora förtjänster är hur den lyckas problematisera såväl Ryssland som landets medborgare. Efter läsningen känner jag mig lite klokare, eller åtminstone mer ödmjuk inför hur olika liv vi människor lever.

Melén raddar upp mängder av fakta, sida upp och sida ner. Där blir läsningen lite väl mäktig, kanske. Personligen föredrar jag delarna när hon lyfter fram sina egna och de ryska vännernas reflektioner. Sådana finns det också gott om!

I dessa delar fördjupas nämligen rysslandsporträttet till att handla om allt från drömmen om att ha råd att studera till besattheten av att leva upp till de ryska skönhetsidealen. För att inte tala om könsideal!

Medan Melén försöker prata politik blir det uppenbart att hennes ryska vänner inte är lika villiga att snacka om samhället. Många av dem röstar inte ens i valen. Somliga tycker inte att det är lönt, andra tycker att Ryssland är bra som det är. Många människor, många skäl.