Familjen Jönsson inledde påsken med att ha äggjakt för [syskon]barnen redan i onsdags. Det var en färgkodad skattjakt, där de två deltagarna fick var sin färg på chokladägg som de skulle leta efter i trädgården. Den ena fick gul och den andra fick rosa. Och det gick hur bra som helst! Äggjakten var på en alldeles lagom nivå, enkel men ändå rolig.
Den här gången var det barnens farmor, min mamma, som hade planerat allt. Jag hängde mest på, för det är klart att barnen ska få fira påsk med oss gamlingar. Förra året hade vi liknande planer, men då blev äggletandet inställt eftersom minstingarna åkte på en förkylning. Så himla fint att vi alla var friska i år och kunde genomföra detta.
Barnen i familjen Jönsson är sju respektive fyra år, så det gäller att hitta något som passar båda åldrarna. Att färgkoda en äggjakt fick jag tips om inför förra påsken, det var av en bloggbekant på Lingon och musslor. Jag föll pladask för idén och har velat testa den sedan dess. Nu fick jag ju vara med på ett hörn, och ja, barnen älskade det!
När de hittat alla sina gömda ägg fick de en lite större påskpresent, något i stil med ett godisfyllt påskägg. Är det påsk så är det, och ingen påsk utan godis.
Magisk realism är den gemensamma nämnaren för de senaste dagarnas läsning. Jag vet inte hur jag halkar in på mina teman och när jag väl är inne på spåret fortsätter jag tills jag inte orkar läsa samma typ av böcker utan ett litet avbrott först.
Den här gången började jag med Hundra år av ensamhet. Därefter fortsatte jag med Räddaren av förlorade ting och nu läser jag Midnattsbiblioteket. Vad har böckerna gemensamt? Skulle jag ringa in en enda sak är det hur gränsen mellan realism och surrealism, mellan verklighet och dröm suddas ut i nästan omärkliga övergångar.
Hur absurd, magisk eller rentav övernaturlig handlingen än blir är den åtminstone i dessa fall förlagd till en faktisk plats och faktisk tillvaro. En kär väns bortgång kan röra upp vålnader från förr och förundran över ny teknik kan ge den ett magiskt skimmer. Vardagligheter som kryddas med förunderligheter.
Visst blir det otäckt ibland, men oftast bjuder böcker med inslag av magisk realism också på mysläsning. När jag tänker på det är det en ganska udda kombination. Gillar jag udda, eller? Javisst!
5 mysiga boktips – givetvis med en stor dos av magisk realism
Jag inleder mina boktips med att tipsa om fem mysiga böcker jag läst ganska nyligen, du kan även ta del av ytterligare tips på böcker med inslag av magisk realism längre fram i blogginlägget.
1. Räddaren av förlorade ting av Ruth Hogan
När den berömde författaren Anthony Peardew är redo att återförenas med sin sedan länge avlidna käresta överlämnar han sitt hus till assistenten Laura. Hon får inte bara ärva huset utan en besynnerlig samling av borttappade föremål, liksom det betydelsefulla uppdraget att återbörda dem till sina forna ägare.
På bilden ser du bokomslaget till Ruth Hogans roman Räddaren av förlorade ting. Läs den som e-bok, dessvärre är pappersversionen slutsåld hos förlaget Lind & Co. Du kan däremot lyssna på boken på originalspråket engelska, med andra ord finns den som ljudbok.
Laura vet inte hur hon ska gå till väga. Men tack vare hjälpen från de nya vännerna Sunshine och Freddy lyckas hon i alla fall upprätta databasen Räddaren av förlorade ting. En efter en börjar de forna ägarna visa sig. Laura som dragit sig tillbaka efter skilsmässan med ett riktigt as till karl börjar finna sig till rätta i sin nya tillvaro.
Om det bara inte hade spökat i den gamle författarens hus…
2. Midnattsbiblioteket av Matt Haig
Från simning till pianospelning, Nora Seed har alltid utmärkt sig på allt. Det finns dock ett krux: så fort det börjar gå bra för henne raserar hon det hon byggt upp genom att helt och hållet vända ryggen till och gå vidare till nästa sak.
Eftersom hon aldrig riktigt fullföljt något känner hon sig misslyckad, inte minst känner hon att hon gjort sin familj och sina vänner besvikna på henne. Lika bra att avsluta det hela, tänker hon och försöker ta sitt liv.
I stället för att slockna hamnar hon i Midnattsbiblioteket där hon får chans att leva om sitt liv igen och igen. Och är det inte så med böcker att varje bok är ett litet liv i sig?
3. Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez
Jag vet inte hur jag ska kunna sammanfatta den oerhört rika romanen Hundra år av ensamhet, som är ett riktigt praktexempel på magisk realism. Boken är en släktsaga, i den följer läsaren sju generationer av familjen Buendía och deras liv i Macondo, en colombiansk by.
På grund av för mycket ingifte riskerar släkten att få ödlelika avkommor, och visst finns det de som har ett lite väl djuriskt utseende! Men i den här släkten råder man bot på det mesta genom att blanda magi och vetenskap, så även de utmaningar som främlingar för med sig till den lilla byn som en gång ska trona i glas…
Eller i is, beroende på vem du frågar.
4. Choklad av Joanne Harris
Jag älskar Choklad, alltså boken och filmen! Berättelsen. Jag har svårt att tänka mig magisk realism utan att se den här charmiga historien framför mig.
I en skenhelig fransk by slår Vianne Rocher upp dörrarna till sin nya chokladbutik. Alla är välkomna att stiga in. Och många gläds åt de vackra, vackra pralinerna, de makalösa små konstverken i choklad. De är inte bara vackra, de smakar himmelskt.
På bilden ser du bokomslaget till Joanne Harris roman Choklad. Lyssna på den som ljudbok, beklagligt nog är pappersversionen slutsåld hos förlaget Norstedts. Du kan även läsa och lyssna på originalspråket engelska, där heter boken Chocolat. För övrigt ingår boken i en serie och resten av böckerna heter Karamellskorna, I persikoträdets skugga samt Smultrontjuven.
Påsken närmar sig och det blir därför än viktigare att motstå frestelser. Viannes butik försvårar den kristna fromheten, menar vissa, och några framstående bybor gör av den anledningen allt för att bli av med henne och hennes choklad.
Alla håller dock inte med! Tvärtom verkar Viannes choklad uträtta små underverk i bybornas hjärtan. Det är magiskt hur hat förbyts i kärlek och hur de mest slutna öppnar sig.
5. Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón
Jag har läst och läst och läst, ändå vet jag inte om jag är så mycket klokare på handlingen, varken på denna eller i bokens egen Vindens skugga. Men en sak vet jag och det är att jag läst denna moderna klassiker med stor behållning. Till en början med hakan hängande nere vid fotknölarna, faktiskt.
Daniel Sempere är tio år och upplever för första gången magin i De bortglömda böckernas gravkammare i Barcelona. Där hittar han boken Vindens skugga, som blir början på hans livs äventyr. Han fullkomligen slukar boken och plötsligt är det som att hela hans liv är förbundet med dess författares, Julián Carax.
I en labyrint av berättelser söker Daniel svar på Caraxs mystiska försvinnande och han finner sig snart vara förföljd av en hemsk person, den sadistiske kommissarien Fumero.
Ytterligare 10 böcker med starka inslag av magisk realism
Jag vet, jag vet! Oj, vad många böcker med starka inslag av magisk realism jag missat! Många bra sådana, dessutom. Och inte finns det en tillstymmelse till svenska verk bland boktipsen här ovanför. Så jag utökar listan med ytterligare tio tips, den här gången av det kortare slaget. Här kommer tio läsvärda böcker för dig som är nyfiken på magisk realism och på allt vad det kan innebära!
Älskade av Toni Morrison (utspelar sig i USA) Läs Älskade
Man skulle ju kunna tro att magisk realism är ”feelgoodig” i alla sina knasigheter. Många av exemplen som jag lyft i blogginlägget visar dock på motsatsen, åtminstone bitvis. Det är när världen blir lite för hemsk för att man ska stå ut med den som många av de mest fantastiska sakerna inträffar.
Marknadsnougat är gott så det vill jag inte riskera att göra för lite av… Vet du? Jag dubblar satsen. Ja, så gör jag! Typ fem minuter in i julgodisbaket ångrar jag mig och faktiskt blir ångern ännu påtagligare dagen efter. Gud, vad mycket marknadsgodis! Tre plåtburkar fulla. En sats marknadsnougat hade räckt gott och väl för mig och Christoffer, även till de två olika julborden som vi ska ha med oss julgodis till.
Men nu står jag alltså här med massor av julgodiset i fråga och som skrivet, marknadsnougat är gott, om än en aning sockrigt. Det här är ett godis jag gillat sedan barnsben och som jag brukat köpa på marknaden. Äter dock vegankost sedan ett antal år tillbaka, så inför julgodisbaket veganiserade jag receptet. Det var busenkelt: bytte ut smöret mot mjölkfritt margarin. Bara en pyttedetalj, så receptet är liksom på klassiskt vis.
Recept på marknadsnougat
Hur gör du då marknadsnougat, alltså en enkel sats som ger cirka fyra portioner?
Ingredienser
125 g (mjölkfritt) margarin eller smör
6 dl strösocker
2 dl vatten
6 ½ dl vetemjöl
4 dl florsocker
1 dl kakao
Instruktioner
Smält margarinet, strösockret och vattnet i en kastrull och låt smeten koka i två minuter.
Sikta ner och blanda vetemjölet, florsockret och kakaon i en bunke.
Häll ner den varma smeten i bunken med mjölblandningen och rör om med riktiga krafttag. Smeten stelnar fort, nästan som fudge.
Lägg bakplåtspapper på en bakplåt och bred ut smeten över pappret så tjockt som du vill ha din marknadsnougat.
Låt godiset svalna, ställ det exempelvis svalt på balkongen eller i kylskåpet.
Skär lagom stora bitar av det – och nu så har du gjort marknadsnougat.
Ät på, men kom ihåg att detta julgodis är mäktigt och att du lätt blir illamående av det. Jag skriver av egen erfarenhet-ish. Jag tycker marknadsnougaten är allra godast när den precis tagits ur kylen.
Pappa ringde häromkvällen: Jag vill gärna ha sådan där snickers… Han håller strikt upp med godis men vid jul bryter han förbudet något för att äta snickersrutor med rice krispies. Jag och Christoffer gjorde dem förra julen och jag kallar dem för kakor för att pappa inte ska få allt för dåligt samvete om han unnar sig en och annan bit.
När pappa ringde kändes det väldigt, väldigt bra att redan ha gjort en hel sats snickersgodis åt bara honom, för att han älskar det så. Inte ofta man får chans att ställa upp på mina föräldrar, som fortfarande har mig och min bror som sina små ögonstenar och som går genom eld och vatten för vår skull.
Jag önskar att jag kunde äta snickersrutorna, de är verkligen supergoda. Men jag får allergiska reaktioner av jordnötter, så snickers är inget jag liksom stoppar i mig bara sådär. Om du inte är allergisk eller överkänslig mot jordnötter rekommenderar jag detta julgodis å det varmaste.
Just denna snickers bakar jag och Christoffer veganskt, vi använder nämligen Odenses 55-procentiga bakchoklad som är mjölkfri.
Recept på snickersrutor med rice krispies
Hur gör du då en sats snickersrutor med rice krispies?
Ingredienser
1 dl strösocker
1 dl ljus sirap
1 burk jordnötssmör (cirka 340-350 g)
1 tsk vaniljsocker
10 dl rice krispies
250 g bakchoklad (exempelvis Odenses 55-procentiga choklad)
Instruktioner
Smält samman strösockret, sirapen och jordnötssmöret i en kastrull.
Ta bort kastrullen från plattan.
Rör ner vaniljsockret och rice krispies i blandningen, här kan du behöva röra om med rejäla tag. Snickerssmeten blir nämligen ganska lik kolasmet, med andra ord seg.
Bred ut smeten över en bakpappersklädd plåt, typ en sådan med höga kanter och som är cirka 25×25 cm. En vanlig bakplåt fungerar så klart, det också.
Låt nu smeten stelna och medan den gör det…
… Smält bakchokladen i ett vattenbad.
Häll och bred ut den smälta chokladen över snickerssmeten.
Låt nu allt stelna tillsammans, alltså svalna.
Skär lagom stora bitar av dina snickersrutor med rice krispies.
Jag har aldrig provat att göra dubbel sats av snickersrutor med rice krispies, känns som att det är bäst att hålla sig till receptet för att undvika en svårjobbad smet. Just detta julgodis förvarar jag i kylskåpet.
Radiokaka är inget jag äter själv, även om jag gärna gjort det. Denna retro julkaka bakar jag för de äldre generationerna i släkten, eller mest för mammas skull eftersom mormor brukade göra retrokakan vid jul. Och så tycker jag det är en kul grej, liksom. Anledningen till att jag inte äter kakan är för att den innehåller ägg, äter ju själv vegankost.
Förra året gjorde jag och Christoffer radiokaka för första gången och den blev väldigt, väldigt fin. Smaken däremot, den blev faktiskt aningen konstig. När vi skulle handla ingrediensen kokosfett var den slut och därför använde vi kokosolja i stället. Den för radiokakan karaktäristiska ischokladsmaken försvann i och med detta.
Inte heller så gott att äta kokosolja… Kakan blev med andra ord ingen hit på förra årets julbord. Men i år var det annorlunda. Vi lyckades få till en supersmarrig radiokaka med mariekex, och egentligen en ganska fin sådan. Det är inget du ser på de här bilderna, för när jag skulle fota julkakan smulade den sönder något.
Recept på radiokaka
Hur gör du då en egen radiokaka i ungefär samma storlek som en sockerkaka?
Ingredienser
250 g kokosfett (exempelvis ett paket Cocos)
200 g bakchoklad (exempelvis Odenses 55-procentiga choklad)
2 medelstora ägg
200 g florsocker
25 mariekex (enligt mamma bör det vara de ”riktiga” från Göteborgs kex)
Instruktioner
Smält ihop kokosfettet och bakchokladen på svag värme i en kastrull, rör runt hela tiden.
Vispa äggen och florsockret till en fluffig smet.
Vänd ner den smälta kokos- och chokladsmeten i äggsmeten. Tänk på att inte vispa!
Klä en avlång sockerskaksform – typ 1,5 liter – med bakplåtspapper, plastfolie eller liknande.
Häll ett tunt lager smet i formen.
Lägg ett lager mariekex över smeten.
Fortsätt varva smet med kex. Beroende på sockerskaksformens storlek får du olika många lager. Satsa på åtminstone några stycken! Fyra fem är idealt.
Ställ radiokakan svalt så att den stelnar fortare, annars fungerar det att låta den stå i rumstemperatur. Det tar mellan 3 och 5 timmar för kakan att stelna beroende på var den står. Personligen låter jag den stå i kylskåpet över natten.
Stjälp radiokakan ur sockerkaksformen, använd gärna en skärbräda som underlag. Om kakan inte lossnar kan du spola lite varmt vatten över formen, alltså undertill och på sidorna av den.
Skär upp kakan i lagom tjocka skivor, med andra ord hur tjocka du vill. Jag tycker det är svårt att skära genom mariekexen, men så har jag ju svaga värkhänder.
När radiokakan inte är söndersmulad är den fantastiskt tjusig, den ser ut som en gammal radio. Därav namnet.
