Pyssla mexikanska pappersblommor inför día de los muertos

Egentligen har jag en del skrivjobb att beta av innan jag ska bege mig till gravarna i kvällningen, men så är det ju de här mexikanska pappersblommorna jag vill berätta om. På allhelgonadagen passar det dessutom bra att skriva om en typ av allhelgonafirande i en annan del av världen. På día de los muertos var jag bland annat på ett pysselevenemang för att göra tagetes i silkespapper, blommor som används vid åminnelsen av de döda i Mexiko. Det här var på Världskulturmuseet i Göteborg.

pyssel mexikanska pappersblommor tagetes
Ljuset i lokalen var inget vidare. Jag har gjort vad jag har kunnat med fotona.

När jag befinner mig bortom Varberg blir jag djärvare med kameran. Då går jag in i ett slags upptäckar- eller journalistroll där dokumentationen är viktigare än nervositeten, vilket är behjälpligt när jag vill samla på mig material. Jag hade faktiskt, om än inte helt ogenerat, med mig kameran in på eventet så att jag kunde fotografera papperspysslet steg-för-steg för att jag så väldigt gärna ville dokumentera det. Nedanför kan du därför ta del av instruktionerna i form av både text och bild:

Instruktioner för att göra mexikanska pappersblommor

steg 1 för att göra en mexikansk pappersblomma

Häfta samman 20-ish silkespappersblad i en önskad storlek. Här har silkespappren klippts till fyrkanter som det sedan ritats en så stor cirkel som möjligt på. Med andra ord: Rita en cirkel mitt på pappren och klipp den sammanhäftade högen till just en cirkel.

steg 2 för att skapa en mexikansk blomma i silkespapper

Klipp jack eller flikar runt hela papperscirkeln. Du klipper cirka 0,5 till 1 centimeter tjocka flikar en liten bit in mot cirkeln. För att snabba på pysslet kan du vika hela cirkeln till en halva och klippa flikar på samma sätt som beskrivits. Halvt jobb för helt resultat! (Men jag klippte runt helcirkeln i stället.)

steg 3 för pyssel av en mexikansk pappersblomma de dödas dag

När du har klippt flikarna ska du börja forma blomman blad för blad. Vik och forma det översta bladet, det vill säga den översta cirkeln i högen, mot mitten. Ta sedan nästa och nästa tills du har fått en bylsig silkespappersblomma. Silkespapper är tåligare än vad man tror så du kan gå loss på och skulptera det ganska fritt.

steg 4 för att pyssla en mexikansk pappersblomma dia de muertos

Nu har du ett par olika alternativ: Dels kan du nöja dig med blomman som den är och börja veckla ut bladen, dels kan du ge pappersblomman en stjälk i ståltråd. Om du vill göra det senare vecklar du inte ut blomman i detta skede.

steg 5 för att göra blommor i silkespapper mexiko pyssel

I stället gör du hål rakt igenom den pappersklump du fått genom att vika in bladen mot mitten. På eventet användes en skruvmejsel för att göra hål rakt igenom pappren. Tänk på att göra hålet en bit upp så att du kan använda en del av blomman till att skulptera stjälken.

steg 6 för att skapa mexikanska pappersblommor de dödas dag

Trä en lagom lång bit ståltråd genom hålet, detta för att få en stjälk. Du fäster tråden genom att vira den runt sig själv och hålet. Snurra tråden runt runt tills den sitter. Täck ståltråden med självhäftande floristtejp. Detta genom att linda tejpen runt den lilla silkespappers- och ståltråden uppifrån och ner.

steg 7 pyssel mexikanska blommor i silkespapper dia de los muertos

Du behöver inte göra sådana här ”avancerade” silkespappersblommor utan kan, som redan nämnts, nöja dig med att bara kreera blomdelen. De mexikanska pappersblommorna kan du sedan använda som vackra bordsdekorationer eller limma på en papperskrona eller något annat fint.

steg 8 pyssel mexikanska pappersblommor de dödas dag inspiration

Inspirerande sätt att lära sig om día de los muertos

Mexikanska föreningen i Göteborg höll i pysseleventet för att göra mexikanska pappersblommor. Under höstlovet och de dödas dag på bjöd de in till flera evenemang i samarbete med Världskulturmuseet. Det var knökat med barngrupper och barnfamiljer som ville skapa kring día de los muertos. Under pysselstunden pratades det om firandet och jag tycker detta är ett inspirerande sätt att lära sig om olika levnadsmöjligheter runt om i världen, den här gången med fokus på olika praktiker i Mexiko.

evenemang de dödas dag pyssel mexikansk blomma i silkespapper

Jag blir så glad av museers och föreningarnas engagemang i att sprida kunskap till såväl gamla som unga och vill därför slå ett slag för hur fantastisk folkbildningen i Sverige är. En plats som Världskulturmuseet är inte bara en passiv kunskapsförmedlare genom döda föremål utan en levande mötesplats där olika erfarenheter och kunskaper ges rum. Jag tror att alla vi som gick ifrån pysseleventet känner oss berikade på kreativitet och kunskap, och att vi kanske känner oss nyfiknare på hur de mexikanska silkespappersblommorna används.

5+ saker jag lärt mig om de dödas dag i Mexiko

Världskulturmuseet i Göteborg har evenemang kring de dödas dag och i går begav jag mig till museet för att bland annat gå på en föreläsning med en religionshistoriker som är specialiserad på mexikansk lore. De dödas dag alternativt día de muertos eller día de los muertos fascinerar mig. Ändå vet jag lite om denna mexikanska högtid, som det inte heller är särskilt lätt att få ett helhetsgrepp om. Efter att ha lyssnat på föreläsningen och dessutom gjort egen research känner jag mig en aning klokare på ämnet. Här har du 5+ saker jag lärt mig om de dödas dag i Mexiko!

1. De dödas dag firas under flera dagar

De dödas dagar hade varit ett mer korrekt namn på högtiden och festivalen i Mexiko. Där firas högtiden nämligen under flera dagar i början på november. 1 respektive 2 november är de dödas dagar. På sina håll firas i upp till åtta dagar, om jag förstått religionshistorikern rätt.

de dödas dag på världskulturmuseet i göteborg
Detaljbild från Mexikanska föreningens ofrenda på Världskulturmuseet. Blogginlägget innehåller flera sådana bilder.

Somliga firar genom att bland annat ställa ut ett glas vatten till de avlidna. När vattnet i glaset dunstat kan man tolka det som att de döda druckit. Den första dagen, eller dagarna, firar man de avlidna barnen och de som är på väg att glömmas bort. Firandet blir sedan en åminnelse av de nära vuxna man förlorat. I högtiden finns även inslag av halloween (31 oktober).

2. I día de muertos blandas traditioner

Flera traditioner utgör grunden för de dödas dag. Det finns bland annat inslag av aztekernas, de spanska erövrarnas och de samtida amerikanernas kulturer. I aztekriket, som ju fanns i Mexiko innan spanjorerna kom, hade man ett cykliskt tänkande kring liv och död. Solen gick upp och ner, naturen dog och återupplevde.

För att bejaka och väcka livet dödsoffrade man människor. Liv och död hängde samman. Även i den spanska katolicismen bejakas livet genom döden. Vid spanjorernas erövring av Mexiko upphörde människooffren, Jesus hade trots allt redan gjort ett permanent offer genom korsfästelsen, men synen på död och återuppståndelse kunde fortleva.

Spanjorena tog med sig den medeltida kristna traditionen kring att ta med sig bröd och vin till gravarna under de första dagarna i november. Det här var ett slags allhelgonafirande som genom århundradena tagit sig olika uttryck. I stället för bröd och vin äter och dricker man i dag sirligt utsmyckade sockerskaller och en särskild chokladdryck, enligt en artikel.

3. Många av traditionerna är nya inslag

För att förstå uppkomsten av och kärnan i de dödas dag är det viktigt att ha med sig att liv och död är två sidor av samma mynt. Men det är också viktigt att förstå att firandet har sett olika ut genom olika tider och på olika platser i Mexiko. På en del orter har man knappt firat högtiden alls, utan börjat fira i takt med att världen fått upp ögonen för denna fantastiskt spännande ”inhemska” tradition.

fakta om de dödas dag i mexiko firande föreläsning

Med andra ord har de dödas dag blivit en turistmagnet, med personer som reser till exempelvis Mexiko city för att kunna titta på festivalen. USA har stått för ett hollywoodiserande och halloweeniserande av högtiden. Halloweenkläder, bus-eller-godis och James Bond-filmen Spectre från 2015 har påverkat firandet, som alltså består av många nya ”traditioner”. Det är därmed svårt att säga vad som är ett traditionellt firande eller inte, och det kanske inte heller är så viktigt att kunna säga vad som är vad.

Ett roligt tillägg till detta är att Mexiko city hade sin första ”traditionella” parad 2016, det vill säga året efter att James Bond-filmen hade målat upp en färgsprakande och säljande bild av firandet i staden.

4. Gränslöst mellan levande och döda

Det finns en del anglosaxiska och hedniska inslag i de dödas dag. Den mexikanska högtiden bör ändå inte blandas samman med halloween i USA. I den keltiska traditionen, som ju delvis ligger till grund för det moderna halloweenfirandet, trodde man att gränsen mellan de levande och döda suddas ut omkring den 31 oktober. Den mexikanska día de muertos bygger på en liknande tro, som teoretiskt möjliggör att de döda kan besöka de levande. 

mexikanska föreningen ofrenda världskulturmuseet

Själva kärnan i detta är vikten av att minnas den avlidna. Så länge personen finns kvar i våra minnen kan hen besöka oss. Att gå till, tända ljus och lägga blommor på gravar är därför ett vanligt inslag i firandet av de dödas dag. I Sverige har detta också blivit allt vanligare på senare år, och då sker det under allhelgonahelgen. Under gårdagens föreläsning lyftes att det sorgligaste nog ändå är en grav som ingen besöker. Ingen vill bli bortglömd.

5. De dödas dag hyllar främst livet

För att knyta an till det här om hur liv och död hänger samman är de dödas dag paradoxalt en hyllning till livet. Under firandet smyckas altare och platser med blommor, vimplar och ljus i vackra färger. På senare år har man börjat klä ut sig till skelettfigurer, vilket sannolikt är en flört med José Guadalupe Posadas populärs satiriska skelettryck som började dyka upp i början på 1900-talet. Dessa tryck har lagt grunden för de dödas dag-skelettens utseenden, har jag läst på flera håll.

föreläsning dia de los muertos

Med tanke på att högtiden firas med parad, musik, dans, mat och dryck är den i allra högsta grad en tillställning för de levande. Byarna och städerna fylls med regnbågsfärger – särskilt med färgglada tagetesblommor och pappersdekorationer – och man önskar varandra ”Feliz día de los Muertos”. Det här är alltså en glad högtid. I sorgen finns även glädjen och kärleken till alla som levt liksom till livet i sig självt.