Jag somnade sent i natt. Ändå var jag uppe tidigt av den enkla anledningen att jag inte kunde somna om när jag väl vaknat. Och så hade jag en del idéer på lut, och vad är väl mer uppiggande än det? Jag gjorde bland annat målarbilder inför halloween och de dödas dag, alldeles säkert inspirerad av gårdagens halloweenpyssel. På bilden här nedanför ser du en av målarbilderna:
Målarbilden är ett collage med ett kattansikte, eller egentligen med ett kattskelettansikte. Jag tycker den passar fint ihop med mina och Christoffers toarullekatter. Så ja, mer katter inför halloween! Jag visar upp den i ett eget blogginlägg för att lyfta fram mina målarbilder och printables, som jag pysslar en hel del med. Den kattmålarbilden finns för gratis nedladdning i min portfolio – ladda ner den gratis härifrån!
Genom åren har jag skrivit så mycket om toarullekatter att det varit dags att göra en egen svart katt av en toarulle. Det är ett pyssel som dessutom passar bra inför halloween, även om jag kan tänka mig oändligt många utseenden på katterna som gör att de passar för alla tillfällen. Och kanske är svarta katter inte så mycket halloween, trots allt.
Det här är ett förvånansvärt enkelt pyssel. Nu var vi två vuxna som gjorde katterna men det här är definitivt ett halloweenpyssel för barn, eller med andra ord ett barnpyssel som har få moment. Börja med att måla en toarulle svart. Vi målade med akryl, vilken täckande svart färg som helst borde dock fungera. Låt färgen torka.
Vik in toppen på toarullen så att katten får ett par öron. Du trycker alltså ner änden mot hålet och formar till spetsarna. Pappersmaterial är oväntat skulpterbara, det kommer du märka här. Just detta moment kan göras innan du målar rullen, vilket som blir bra.
När färgen är torr och öronen är på plats ska du så göra plats för svansen. Klipp ett jack i den nedre änden och på baksidan av toarullen. Då blir det mycket enklare att fästa svansen. Gör som jag och ta en bit svart piprensare eller som Christoffer och ta en bit svart kartongpapper.
Rita och måla ansiktet på katten, eller skapa det utifrån olika material. Du kan använda rörliga pysselögon, pennor, piprensare och så vidare. Exempelvis ritade jag dit morrhåren med en vit gelly roll medan Christoffer fixade morrhår av piprensare.
Jag har gjort många olika halloweenpyssel, se här och här för ännu mer inspiration.
I går började jag packa upp konstnärsmaterialen jag beställt hem och jag invigde bland annat akvarellasken genom att måla en färgkarta för den. Men jag var också sugen på att prova tuschen, kritorna och papperna för blandteknik. Därför fick allt bli ett första kladdexperiment.
Med Christoffer hängande bakom axeln målade jag först med tusch och sedan med kritor. Det svarta är tuschen och den färgade strukturen kritor. Jag har beställt hem varianter som är vattenresistenta, vilket innebär att färgen och känslan består efter att man bemålat dem med exempelvis akvareller.
Att måla i blandteknik är jätteroligt och sedan har jag verkligen fastnat för det här med kladd. Det är som tio minuters terapi där man kan släppa taget och försvinna. Jag vet dock inte vad jag försvinner in i, för det här är något annat än att fota eller skriva.
Färger gör mig glad och det är en underbar lyx att få måla med Schminckes akvareller. Jag fick hem deras 48-set förra veckoslutet, men på grund av sjukdom och jobb har jag inte kunnat njuta av dem förrän i dag.
För att bekanta mig med akvarellasken målade jag på den medföljande färgkartan. Det här kan vara något av det mest tillfredsställande jag gjort på flera veckor, hehe. Om man älskar färger finns det nästan inget bättre än att få vara mitt i dem. Förstår du så förstår du.
Tack vare den höga pigmenteringen i Schminckes akvarellfärger blev akvarellerna riktigt klatschiga på färgkartan. Och jag säger då det, så himla praktiskt att kunna jämföra färgerna när man målar. Jag har redan haft användning för kartan. Gjorde ett litet kladdprojekt för Christoffer. Bara för att visa.
Jag var inte så lite lyrisk efter förra veckans konstlektion. Då fick vi prova en ny teknik, nämligen att måla med tusch på en halv eller hel meters avstånd. Redskapet? En lång blompinne eller rundstav!
Det gick inte att vara precis. Men i stället växte en ledig stil fram, ett experiment som jag tycker förde mig närmare min vision av hur jag vill måla abstrakta blommor.
När tuschen torkat – allt det svarta du ser är flytande tusch – fick vi i uppgift att fylla i med färg. Vi kunde bland annat välja mellan olika markers och akvareller. Mitt val föll på akvarellfärgerna.
Jag älskar kombinationen av det markerade svarta och de starka kulörerna. När jag blev klar med min megastora bild (säkert en A1) fortsatte jag med en mindre variant (en A4).
Ja, alltså det här var så inspirerande att jag beställt hem tusch och akvarell för att kunna fortsätta experimentera.
Jag hittar små skatter i bokhyllorna, pyssel jag och Christoffer gjort genom åren. Se bara dessa papperslöv! Är de inte fantastiska? Det är origami, lönnlöv vi vikt för säkert flera år sedan när jag ville börja pyssla själv och origami kändes som en rimlig början.
Jag ska vara ärlig, den här sortens origami är ganska intrikat och jag hade inte klarat av att göra den utan Christoffers hjälp. Jag har helt enkelt inte handlaget för det. Men jag försöker i alla fall, och det kommer jag nog alltid göra. Papperspyssel är trots allt speciella. Jag gillar papper.
Kanske blir du också pepp på att vika höstlöv i papper, och kanske vill du just göra dessa något svårare papperslöv. Du ska få länken till filminstruktionerna jag och Christoffer utgick från (se länk nummer 1). Just för att detta pyssel kan vara aningen svårt ska jag även tipsa om två enklare varianter av lönnlöv du kan vika.
3 sätt att vika lönnlöv i papper
Från svårast till enklast – här har du tre sätt att vika lönnlöv i papper:
Det här var alltså tre tips på höstorigami. Den variant du ser på bilderna i detta blogginlägg motsvarar tips nummer 1 i listan här ovanför. ”Riktiga” origamipapper med måtten 15×15 centimeter och två färger har använts.
Har du inga origamipapper? Prova att göra egna genom att vika och klippa ett A4-papper till en kvadrat. Det gör inget om pappret är helt vitt, för du kan alltid rita och måla på det så att det får en höstlig känsla. Dekorera pappret efter att du gjort lövet!
I går var det åter dags att gå på konstkurs. Att kursen från i våras skulle börja igen kom som den gladaste överraskningen. Den första träffen var alltså i går kväll och jag hade så kul. Jag fick till och med prova nya saker, som en avslappnad teknik för att rita av saker. Avslappnad och avslappnad, hela kroppen engagerades i ritandet och efter att precis ha lyft hantlarna för första gången på säkert ett halvår var jag ganska trött i lemmarna. Prestationsfri ritövning är kanske en bättre beskrivning av vad vi gjorde.
Så här ”avslappnat” kan man rita av saker
Jag måste berömma min bildlärare, hon har så många bra idéer! Och hon vet hur hon ska få oss elever att släppa garden inför skapandet. Ritövningen vi började kursen med var en perfekt inledning, för den gav inget utrymme till att våndas över varje detalj. Så hur gick övningen till? Jo, vi hade var sitt stort vitt papper framför oss på golvet. Vi hade också var sitt glas med flytande tusch och var sin lång blompinne. Vi stod i en halvcirkel runt en clownfigur och blomvaser, och dessa saker skulle vi rita av på bokstavligen en armlängds avstånd.
Det var omöjligt att kontrollera rörelserna fullt ut, och det är det som är tjusningen med ritövningen. Om jag hade fått i uppgift att rita av sakerna på ett mer vanligt sätt hade jag definitivt låst mig. Avbildningar ger mig prestationsångest. Aldrig tidigare har jag ritat abstrakta blommor så ledigt som i går, konstigt nog. Och aldrig att jag varit så nöjd med en teckning som jag var i går. Efteråt fick vi chans att fylla i våra tuschbilder med färg. Akvareller och pennor ställdes fram, och jag säger då det, tusch och akvarell blir jättesnyggt tillsammans!
Jag och Christoffer var på bröllop för ett tag sedan. Tillsammans med vår vän Frida skulle vi ge pengar i present. Totalt 1 000 kronor. Om något var det just pengar till en bröllopsresa som önskades i gåva.
Man vill ju kanske inte sträcka fram ett vanligt pengakuvert till brudparet, så här slog vi våra kreativa huvuden ihop. Det fick bli en bukett av pengarosor.
Jag har valt färgerna, typ, och Christoffer har rullat rosorna utifrån filminstruktioner på Youtube. Mest var instruktionerna inspiration, en del fixades på fri hand.
Förutom en massa 50-kronorssedlar användes koppartråd och ett ljusblått silkespapper till buketten. Varje ros gjordes av tre 50-kronorssedlar, och sedan stacks några extra sedlar ner i allt.
Jag var på skattjakt i bokhyllorna och hittade två fynd: Suetonius Kejsarbiografieroch kattbokmärken jag och Christoffer gjort för länge sedan. Du ser hur fint origamiskapelserna står sig när man använder riktigt origamipapper! När vi gjorde origamikatterna använde vi papper med måtten 15×15 centimeter. 10×10 centimeter hade nog passat bättre för ändamålet, men då hade origamin blivit ännu pyssligare.
Kattbokmärkena är gjorda utifrån origamikonstnären Jo Nakashimas filminstruktioner på Youtube (bokmärkesinstruktionerna). Jag är väldigt förtjust i Jo Nakashimas skapelser och brukar vända mig till hans kanal för origamiinspiration. Ibland tittar jag bara på allt fint han kreerar. En origami-Yoda på kanalenvar det som fick upp mina ögon för hans konst från början. Och sedan alla hans fina djur, drakar och dinosaurier. Wow!
Jag skulle inte beskriva projekten som enkla, de är faktiskt ganska pyssliga. Det gäller även kattbokmärkena. Men om du skulle vilja vika detaljerade katter i papper är just Origami with Jo Nakashima en fantastisk utgångspunkt. Bered dig bara på att svettas medan du viker bokmärkena, alternativt anamma utmaningen med sann skaparglädje. För visst blir man glad av bokmärkena?
Nu ska jag berätta om ett pyssel jag varit superpepp på ganska länge. Pysslet fortsätter i mitt silkespappersspår, och jag säger då det: silkespapper är ett fantastiskt pysselmaterial. Jag upptäcker fortfarande nya användningsområden för det. Sedan jag gick bildkursen i våras har jag haft en idé om att ”måla” med silkespapper, alltså att använda materialet för att göra abstrakt konst.
När jag äntligen fick tid att göra min första silkespapperstavla insåg jag snart att en vit bakgrund knappast är nog. Jag började med att måla silkespappersbitar direkt på ett akrylpapper, ett transparent akrylmedium användes och jag hade valt ut matchande silkespappersfärger för att få en snygg ton-i-ton-effekt. Men (!) det här blev inte alls bra, så jag fick tänka om. Då valde jag att i stället grunda akrylpappret i önskade akrylfärger.
Rosa-ish.
Och sedan? Jo, sedan rev jag ojämna silkespappersbitar och lade dem över målningen. Bitar i toner av rosa, orange och gul. Jag avrundade pysslet med att lacka över akrylmedium. Silkespapper är nämligen ljuskänsligt och ömtåligt, så använd någon form av lack när du kan. Så blev det en blandtekniktavla, och som kanske bekant passar blandteknik bra när abstrakta målningar görs. Det här är ett målarpyssel som jag tror fungerar i större barngrupper. Tavlorna blir liksom som de blir och det är en del av tjusningen.
Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus
Känns det inte aningen meditativt att måla en mandala? Det kan i alla fall jag erfara. Men så kommer ju också mandalor från de östliga religionerna och sägs symbolisera både gudomligheter och andliga resor.
Personligen kan jag tycka det är coolt att titta på när buddistiska munkar ritar mandalor i sanden, alternativt målar fram mandalor med hjälp av sand. Egentligen är det väldigt mycket mer än coolt. Det här är nämligen en form av helande och där varje del har en roll i helheten, i livets hjul.
Om du är intresserad av att veta mer om sådana här ritualer och traditioner – för visst är det spännande (!?) – kan jag å det varmaste rekommendera Big Thinks och Wellcome Collections förklarande filmklipp om mandala. Klippen är på engelska men är samtidigt korta och illustrerade, och kanske än viktigare är källorna seriösa. Så in och kika!
Målarböckerna jag lyfter fram här i blogginlägget har ganska lite med den österländska traditionen att göra. Här har snarare formen använts för att den skapar en viss känsla medan man färglägger målarbilderna och för att det går att göra riktigt snygga mandalamotiv.
Mandalorna du finner i målarböckerna är dock av en annan kaliber, det måste jag tillstå. Illustratörerna bakom dem är riktigt duktiga på vad de gör.
Man är ju olika, och jag föredrar en mandala som har yviga naturinslag. Många andra föredrar de geometriska varianterna. Jag har försökt visa på mångfalden genom att välja olika typer av mandalaböcker, som innehåller allt från spröda fjärilar till keltiska former man kan pyssla med.
Om ett par veckor ska jag och Christoffer tillbaka till keramikkursen. Då ska vi glasera våra lerföremål. Efter att ha kämpat med skapandet lyckades jag till slut tumma ett äpple och kavla ett blomfat. Här ska jag berätta om blomfatet. Det visade sig vara enkelt att göra, tack och lov! Åtminstone var det enklare än drej- och ringelföremålen, som gav mina värkhänder en rejäl match.
I ett annat blogginlägg har jag beskrivit de olika teknikerna kavling, ringling och tumning. Utöver detta finns ju även drejning. Eftersom jag inte förmådde dreja eller ringla, fick det alltså bli till att kavla.
När leran är kavlad kan man kavla mönster i den och man kan likaså skära figurer ur den. Christoffer hjälpte mig att rita och laserskära en blommall i plywood. Jag hade kunnat använda en pappersmall, helt klart. Men lera kan vara ganska svårarbetat och därför underlättar det om mallen är gjord i ett hårt material.
Jag la mallen mitt på leran och skar runt den för att få till blomformen. När jag skurit till blomman slabbade jag på slicker och drog linjer i kronbladen i hopp om en mer levande blomma. Jag vet inte om jag gjorde strukturen tillräckligt djup, men det kommer visa sig efter bränningen och glaseringen. Därutöver mjukade jag upp kanterna med hjälp av både slicker och vatten.
Sedan la jag lerblomman över en skålform, det vill säga över en form med rund botten. På så sätt kunde jag också få till den lätt runda böjningen på kronbladen. Jag lät blomman ligga över formen tills den torkat något med rundningen uppåt, det tog inte alls lång tid. Efteråt vände jag på formen och lät blomman torka så över natten.
Resultatet blev ett blomfat med kronblad som strävar uppåt men som ändå kan stå stadigt på bordet. Väldigt enkelt, som skrivet. Jag tror dock att fatet kan bli fint efter glaseringen. Vi får se!