spel

Ravensburgers Labyrinth – ett favoritspel sedan gammalt

| Sandra Jönsson
ravensburger labyrinth spel recension

inlägget innehåller reklam genom annonslänkar

Att Ravensburgers Labyrinth är ett favoritspel är sedan gammalt. På riktigt uppstod kärleken till spelet för flera decennier sedan, och det är ju faktiskt för länge, länge sedan. Då hette detta brädspel The Amazeing Labyrinth, som en finurlig ordvits, men i dag är det alltså rätt och slätt Labyrinth som gäller.

I går var jag och Christoffer barnvakter åt våra syskonbarn på hans sida, och de två pojkarna är grymma på brädspel. Därför tänkte vi att det kunde vara mysigt för oss alla att spela en stund tillsammans. Vi tog med oss Labyrinth-spelet, då detta passar bra för fyra spelare och det dessutom passar bra för barn i just syskonbarnens åldrar (7 till 10 år).

Ravensburgers Labyrinth är ett stämningsfullt spel

Jag och Christoffer spelar en del brädspel tillsammans och vi är båda väldigt mycket för snyggt designade spel. En snygg och smart speldesign kan verkligen skapa rätt stämning, och det är just detta jag tycker Ravensburger gör så bra med Labyrinth. Designen matchar helt enkelt spelets tema.

Vilket är då speltemat? Det är en labyrint med magiska varelser och skatter. Spelet går ut på att hitta vägen fram till varelserna och skatterna. Kruxet är bara att labyrinten flyttar på sig hela tiden, det vill säga att spelplanen är rörlig och att man därför måste tänka om varje runda. Utmanande!

I stället för en typisk spelplan med tärning och steg består labyrintplanen av fyrkantiga brickor som du flyttar när det är din tur. Brickorna kan skjutas från den ena sidan till den andra. På så sätt flyttas också väggarna runt. Spelbrickorna ser just ut som tjocka stenväggar, och ja, man kan allt känna sig instängd.

Enkla men smarta regler för detta labyrintspel

Ravensburgers Labyrinth är skapat för fyra spelare i åldrarna 8 till 99 år. Varje spel motsvarar ungefär 20 till 30 minuter, så man bör ha ett visst tålamod för att kunna genomföra omgången. Man behöver dock inte vänta så länge på sin tur, vilket är ett stort plus.

Reglerna ser ut som så att varje spelare börjar i var sitt hörn av spelplanen. Man har en egen pjäs och färg: blå, röd, gul eller grön. I början drar man också var sitt hemligt kort, som alltså bara man själv får titta på. På kortet finns en varelse- eller skattsymbol, och en matchande symbol finns någonstans i labyrinten, på en spelbricka. Hur tar man sig till den?

labyrint spel tips

När det är den egna spelturen tar man den bricka som blivit över och puttar in den någonstans i spelplanen – från ena änden – så att vägen genom labyrinten ändras. Målet är att flytta brickorna så att man kommer fram till den symbol man fått. Man får flytta sig ända tills man når en vägg. När man lyckats hitta symbolen får man lägga symbolkortet i sin poänghög och dra ett nytt kort.

Alternativa spelregler för Ravensburgers Labyrinth är att alla spelarna drar ett och samma kort och sedan tävlar om vem som kommer fram till den matchande symbolen snabbast. Det öppnar för en hel del sabotage under spelet, och det kan bli jätte-jätteroligt (och samtidigt jättefrustrerande).

Finns olika varianter av Ravensburgers Labyrinth

Ravensburgers Labyrinth finns i olika varianter. Varianten jag skriver om i detta blogginlägg är vuxenversionen, eller originalversionen. Läs mer om Ravensburgers Labyrinth via länken.

Det finns också en juniorversion, som har samma koncept men som har en mindre och därmed enklare spelplan. Läs mer om Labyrinth Junior via länken.

the amazeing labyrinth brädspel

3D Labyrinth är ett något nyare koncept där man rör sig i en tredimensionell labyrint, som man i egenskap av trollkarl ska teleportera sig runt i. Läs mer om 3D Labyrinth via länken.

Förutom detta finns tematiska labyrintspel, såsom Harry Potter Labyrinth, Pokémon Labyrinth och Super Mario Labyrinth.

Mysiga sensommarkvällar med böcker, filmer och spel

| Sandra Jönsson

När värmeböljorna kommer och går blir det också lite si och så med promenaderna. Jag försöker gå några varv i solnedgångarna men det blir inga längre turer. Den senaste veckan har i stället mycket av mitt fokus legat på rekreation i form av film- och spelstunder. En och annan roman har jag också läst.

Allra mest har jag jobbat, då jag försökt skriva i kapp alla de beställningar som liksom uteblir sommartid och som nu börjat strömma in bara för att det är säsong igen. Det är ett fåfängt försök, för helt lätt är det inte att mata ord från morgon till kväll.

mysiga sensommarkvällar

Jag har känt av hjärntröttheten mer än vad jag gjort på länge, och det är just därför som vilan framför en bok, en film eller ett spel känts så otroligt skön. Och även om jag inte mäktat med att fotografera varje solnedgång har jag ändå njutit av färgprakten från vardagsrumsfönstret.

Lästa böcker

Mellan jobbvarven har jag läst mängder. Är återigen inne i ett fantastiskt läsflöde, och det är i samma anda som läsflowet jag hade i våras. Som bäst mår jag när böckerna – när berättelserna – är ständigt närvarande i min vardag.

Jag har läst fantasy, feelgood och romance i veckan. En underbar blandning! Nu har jag till och med gett mig på Kate Quinns Roskoden, som har funnits på att läsa-listan alltför länge. Mia Söderbergs feelgoodserie Villa Vildros har också följt mig genom dagarna.

Mest tagen har jag nog ändå varit av Kiera Kass Den trolovade eller Sirenen och av Holly Blacks Den mörkaste delen av skogen. Du ser, jag har läst en hel del böcker! Jag hoppas av hela mitt hjärta att flödet håller i sig.

Sedda filmer

Tv-säsongen har verkligen kommit i gång igen. Under veckan har jag och Christoffer kollat på Lego Masters Sverige, Idol Sverige och House of the Dragon tillsammans. I går påbörjade vi även Sommaren i Grums med Hanna Hellquist – vilket mys! Jag har ju bort i Värmland en gång i tiden och blir glad av gammelgårdsnostalgin.

För egen del har jag börjat titta på såpan Kings of Napa, då jag har behövt något väldigt, väldigt lättsmält. Annars kollar jag mest på nyheter inför valet när jag har tv-tid med mig själv. Men i går kände jag att jag behövde verklighetsflykt undan jobbet och tröttheten, så på förslag av Christoffer blev det filmtittande.

Och vilka filmer vi såg! Jag känner att jag måste skriva recensioner om dem. Hello, my name is Doris var den första filmen och Julie and Julia den andra. Halva kvällen och halva natten flög i väg medan jag gottade mig i de engagerande berättelserna och karaktärerna. Läs recensionen av Hello, my name is Doris respektive recensionen av Julie and Julia.

Varför tittar jag inte på film oftare?

Spelade spel

Jag kan gilla att spela dator- och tv-spel då och då. The Witcher 3 är för närvarande mitt och Christoffers stora spelprojekt. I helgen som var behövde jag dock något annat, något som man liksom bara kan glida med i utan för mycket närvaro.

Valet föll därför på simulerings- och strategispelen Two Point Campus och Two Point Hospital. Det är inte helt lätt att bygga och sköta sina egna skolor och sjukhus, det ska gudarna veta. Men jag tycker vi lyckats ganska bra hittills.

Jag är en ambitiös och arbetsam 80-talist. I livet runt 30 har jag trots det insett hur viktig leken och vilan är. Det finns inte en chans i världen att jag skulle orka jobba, jobba och jobba som jag gjorde förr. Då var 60- till 80-timmarsveckor standard.

Nu snittar jag väl 40 till 50 arbetstimmar i veckan. Som företagare och skribent kommer man ju aldrig helt undan slitet, särskilt inte om man har storslagna drömmar om att någon gång kunna lämna ekorrhjulet. Och med detta skrivet ska jag faktiskt fortsätta jobba nu.

Tack och lov har jag fått ett bloggsamarbete, det har varit segt på den fronten de senaste veckorna. Jag ska skriva en artikel om att göra högskoleprovet.