Har länge velat fota i snön och nu har jag gjort det

tips fota i snön

Töväder och nu har den mesta snön smält bort. Kan inte annat än att tycka det är lite tråkigt, även om jag är glad att slippa halkan.

Spänner mig något förskräckligt när jag går på det hala underlaget. En halkolycka och ett brutet ben skulle verkligen bli min död. Pallar inte mer sådant.

Ändå är snön alltid en lika välkommen syn för mig under de gråa månaderna. Den lättar upp med ljus och glädje, bryter tristessen.

I år var också första vintern jag fick prova på att fota i snön. Äntligen! Det här är något jag länge varit nyfiken på. Hur ska det gå att ta bilder i det annorlunda ljuset?

Jag har varit beredd på att jag kommer behöva ta till knep utöver de vanliga och har därför läst på lite grann.

Jag läste bland annat guiden ”5 enkla tips som ger bättre snöbilder” i magasinet Bonnier digital foto och tog med mig några användbara råd därifrån.

subbe fyr snöstorm 2021
Utan stativet bli snöbilderna så här röriga, och det kan väl på sätt och vis ha sin realistiska charm.

Fototipsen till trots bar jag inte med mig ett stativ ut i snöovädret och jag använde inte heller histogrammet i kameran.

Däremot var jag uppmärksam på fotspåren i snön – man vill kanske inte alltid ha med sådana i vinterlandskapsbilderna – liksom på exponeringen och vitbalansen.

Okej, för att vara helt ärlig korrigerade jag en hel del av exponeringen och vitbalansen i Adobe Lightroom efteråt.

Som jag förstått det måste man vara beredd på att redigera snö- och vinterbilderna. Av den anledningen bör man fota i RAW-format, om man har möjlighet. Då kan man redigera bort de överdrivet blåa eller gråa tonerna, som tenderar att prägla snöbilderna.

Eftersom jag skippade stativet blev mina snöovädersfoton precis så röriga som bilder på snön kan bli. MEN det var en ruskig storm och givetvis gick jag ut i den bara för att. Helt spontant, dessutom. Är tacksam att jag tog mig tid att dokumentera det värsta snöovädret i Varbergs moderna historia, snygga bilder eller inte.

(Bilden längst upp i blogginlägget är ett makrofoto från en solig vinterdag efter stormen.)

Gick ut i snöstormen och slog rekord i brain freezes

Glasshuvudvärk, det är ingen vidare bra översättning av engelskans brain freeze. I dag erfor jag känslan av att hjärnan fryser till. Det ilade av smärta. Igen och igen.

varbergs kusthotell snöstorm december 2021

Slog rekord i antal brain freezes på rad. Skälet?

Jag var ute i snöstormen.

Det är den första december i dag och passande nog är Varberg ett enda vinterland. Kan inte minnas när denna stad var så vit, var det kanske under snöstormen i november 1995?

I vilket fall kändes det speciellt med den yrande snön, så jag fick impulsen att gå till Kåsa.

Att traska ner till stranden var inte allt för illa.

Väl framme slogs jag av ensligheten, Kåsa låg verkligen öde. Inte ett endaste spår syntes i snön.

subbe fyr snöstorm 2021
Jämför den här bilden på Kåsa och Subbe fyr med bilder från september alternativt med bilder från oktober.

Snön yrde så tätt att den omfamnade stranden i en dimma, Subbe fyr avtecknades knappt mot horisonten.

Annars brukar Varbergs kusthotell lysa gult, men i snöstormen bleknade dess lyster.

Så här kommer jag nog aldrig få se Kåsa igen och därför är jag glad att jag trotsade vädrets makter. Skulle inte vilja vara utan upplevelsen.

Men en sak jag enkelt hade klarat mig utan är alla de brain freezes jag fick när jag gick hem i motvinden och snöflingorna träffade mig i ansiktet.

Dessutom hängde håret som istappar, och även det var ju mindre trevligt.