Att göra spökklubbor är ett superenkelt halloweenpyssel som kan förgylla vilket bus-eller-godis som helst. Hur gör du en spökklubba?
Du draperar en vit näsduk – jag köpte billiga på Coop – över en rund klubba och knyter ett snöre alldeles under klubban. På så sätt formar du både själva spökhuvudet och spökkroppen. Därefter ritar du svarta spökögon och spökmun på huvudet. Jag använde en svart märkpenna, men att använda en vanlig svart tuschpenna går också bra.
En rund klubba, en vit näsduk, ett snöre och en svart märk- eller tuschpenna, det här är materialet du behöver för att pyssla spökklubbor.
Bjud på klubborna om barnen ringer på! Det ska i alla fall jag göra.
Vampyrer hör till mina favoritmonster. Jag har dagdrömt mycket om dessa blodtörstiga bestar i mina dagar. Egentligen tycker jag inte att de är så bestialiska, utan jag lockas av deras tidlösa skönhet och uråldriga intellekt. Och visst är det något romantiskt med varelser som levt sedan tidernas begynnelse? Alltså, jag märker hur gärna jag vill skriva ett blogginlägg om vampyrer, så jag noterar detta inför framtiden och styr nu om siktet mot temat för det här inlägget. I just det här blogginlägget vill jag nämligen lyfta fram min söta vampyrmålarbild – se:
Jag tänkte det kunde vara en kul grej att göra en målarbild med ett godismonster till vampyr. Tänkt och gjort! Förutom den söta vampyren har jag öst på med både gottesaker och läskigheter. Det är godis, kakor och spindlar om vartannat. Jag tycker själv collaget av clipart blev ganska festligt, och du vet ju hur sällan jag känner mig nöjd med det jag skapar. Här har du ett av mina undantag! Om du också tycker att den här vampyrmålarbilden är festlig och du vill färglägga den kan du ladda ner den gratis från min portfolio. I portfolion finns många olika halloweenmålarbilder, ladda ner vampyrmålarbilden via denna länk.
Katter, fladdermöss, spökslott och nu spöken, det har blivit några halloweenpyssel med toarullar i dagarna. Här ska jag berätta om ett av dessa pyssel, nämligen om hur du kan göra spöken av toarullar.
Det första sättet att göra ett toarullespöke.
Jag har valt ut två enkla sätt att göra toarullespöken. Det första sättet innebär att du målar en toarulle vit, låter färgen torka och sedan målar dit ögon och mun i svart. För den fluffiga känslan nertill klipper du vitt silkespapper i flikar och limmar fast det i bottnen, alltså på insidan av rullen. Om spöket hängs upp i ett snöre i fönstret eller taket fladdrar det vackert.
Det andra sättet att göra ett toarullespöke.
Det andra sättet är ju nästan löjligt simpelt, men det fyller en bra funktion. Här målar du en toarulle vit, målar dit svarta ögon och mun när det vita torkat samt viker du in ändarna på rullen. Då får du som ett litet spökpaket, som du kan fylla med karameller inför bus-eller-godis eller med ledtrådar till en spökjakt.
Toarullar kan bli ypperliga presentförpackningar, apropå funktionalitet.
Gillar du halloweenpyssel? I så fall har jag fler idéer här och här. Klicka på länkarna för att komma till min ymniga idébank.
Det tog mig flera år att hitta till den stil på målarbilder som jag gillar. Under dessa år har jag experimenterat mig fram, ett tag utforskade jag till och med tjocka linjer. Men till slut landade jag i en lite gulligare stil med tunna linjer, inspirerad av både kawaii och doodle. Stilen är också ganska snäll, har jag hört andra säga om den. Så inför halloween är halloweenmålarbilderna med andra ord inte särskilt läskiga, utan söta och snälla. Söt och snäll stämmer även in på den här spökmålarbilden:
Målarbilden här ovanför är en av mina mest nerladdade printables just nu. Om du har missat att den finns kommer du kunna klicka dig vidare till den via länken längst ner i detta blogginlägg. Jag tycker själv mycket om den, faktiskt. Otroligt nog! På målarbilden finns såväl ett spökhus som två spöken, och det finns även stjärnor, moln samt linjer du kan spåra. Jag tycker kompositionen är mysig och hoppas du ska tycka detsamma, eller ja, snarare att barnet i ditt liv ska göra det.
Jag råkade klicka ut för mycket svart akrylfärg och därför var det lika bra att fortsätta halloweenpysslet med toarullar. Det blev ett spökslott av toarullar, som jag och Christoffer målade svarta och byggde upp slottet av. Eller ja, egentligen använde vi oss av hushållsrullar. Dessa klippte vi så att de fick olika höjder och därefter målade vi dem i täckande svart.
Några av spökslottets torn har fått papperstak. Taken utgörs av tjockt svart kartongpapper, som klippts i en cirkel och som efteråt fått ett trekantigt jack. Så kan man göra när man vill vika papper till en liten strut, för det blir fint med spetsiga tak på spökslott.
Allra smidigast är att göra varje del för sig. Klipp till och måla på varje torn! Sätt sedan samman de olika delarna till ett spökslott. Slottet kan du egentligen bygga ut hur stort som helst, och om det ska göras i en skolklass kan varje elev bidra med sitt torn.
Jag är så himla glad och tacksam för mina posca och gelly rolls. Det här är olika sorters pennor som man kan måla på svart med. Detaljerna på toarullepysslet har målats med just den här penntypen. Det går ju att fixa detaljer av alla tänkbara material, så hitta något som du har hemma och som passar dig.
En bit gult papper inuti rullen skapar ett upplyst torn.
Låt varje del vara fristående, på så sätt kan du stuva om i spökslottet när du känner för det. Alternativt kan du limma samman de olika delarna, då blir slottet inte lika flexibelt.
Jag har gjort mängder av halloweenpyssel, se här och här för inspiration så att det räcker och blir över.
Jag somnade sent i natt. Ändå var jag uppe tidigt av den enkla anledningen att jag inte kunde somna om när jag väl vaknat. Och så hade jag en del idéer på lut, och vad är väl mer uppiggande än det? Jag gjorde bland annat målarbilder inför halloween och de dödas dag, alldeles säkert inspirerad av gårdagens halloweenpyssel. På bilden här nedanför ser du en av målarbilderna:
Målarbilden är ett collage med ett kattansikte, eller egentligen med ett kattskelettansikte. Jag tycker den passar fint ihop med mina och Christoffers toarullekatter. Så ja, mer katter inför halloween! Jag visar upp den i ett eget blogginlägg för att lyfta fram mina målarbilder och printables, som jag pysslar en hel del med. Den kattmålarbilden finns för gratis nedladdning i min portfolio – ladda ner den gratis härifrån!
Genom åren har jag skrivit så mycket om toarullekatter att det varit dags att göra en egen svart katt av en toarulle. Det är ett pyssel som dessutom passar bra inför halloween, även om jag kan tänka mig oändligt många utseenden på katterna som gör att de passar för alla tillfällen. Och kanske är svarta katter inte så mycket halloween, trots allt.
Kanske inte instagramperfekt, men va’ katten!
Det här är ett förvånansvärt enkelt pyssel. Nu var vi två vuxna som gjorde katterna men det här är definitivt ett halloweenpyssel för barn, eller med andra ord ett barnpyssel som har få moment. Börja med att måla en toarulle svart. Vi målade med akryl, vilken täckande svart färg som helst borde dock fungera. Låt färgen torka.
Vik in toppen på toarullen så att katten får ett par öron. Du trycker alltså ner änden mot hålet och formar till spetsarna. Pappersmaterial är oväntat skulpterbara, det kommer du märka här. Just detta moment kan göras innan du målar rullen, vilket som blir bra.
När färgen är torr och öronen är på plats ska du så göra plats för svansen. Klipp ett jack i den nedre änden och på baksidan av toarullen. Då blir det mycket enklare att fästa svansen. Gör som jag och ta en bit svart piprensare eller som Christoffer och ta en bit svart kartongpapper.
Rita och måla ansiktet på katten, eller skapa det utifrån olika material. Du kan använda rörliga pysselögon, pennor, piprensare och så vidare. Exempelvis ritade jag dit morrhåren med en vit gelly roll medan Christoffer fixade morrhår av piprensare.
Jag har gjort många olika halloweenpyssel, se här och här för ännu mer inspiration.
Jag tänkte att jag skulle skriva ett blogginlägg om mors dag och fastnade direkt i funderingar kring hur temadagen egentligen bör skrivas. Är det morsdag eller mors dag som gäller? När man skriver varje dag händer att man drabbas av hjärnsläpp. För mig kan ord som ska skrivas isär eller ihop kortsluta hjärnan.
Missförstå mig inte, jag särskriver inte ord. Det är bara det att vissa ord kan skrivas på båda sätten, även om det ena av dem i regel har hävd. Skrivregler vill jag gärna följa, och här ska det, om jag förstår det hela rätt, inte ens vara något snack om saken. Mors dag är den rätta stavningen.
Men saken blir ju inte lättare av att exempelvis morsdagspresent kan skrivas som morsdagspresent alternativt som mors dag-present, och där det första alternativet kanske aningen förvirrande är mer rätt än det andra. Just denna komplexitet belyser en språkkrönika till dagens ära.
Efter det här utlägget kring skrivregler, hur har jag firat mors dag i år? Jo, tack, jag har varit på en mysig morsdagsmiddag med hela familjen.
Vi åt på restaurang, vilket var något av en prövning för de yngsta i familjen Jönsson. Jobbigt att sitta still i mer än fem minuter, förstår du! Det slutade med att jag och syskonbarnen gick till en lekplats i stället, så att de andra kunde äta i ett lugnare tempo.
I ett svagt ögonblick hade jag lovat det äldsta, och oerhört rastlösa, syskonbarnet att hon skulle få leka under middagen. Man får hålla vad man lovar! Så är det bara.
Jag har svårt att säga nej till barn. Särskilt till mina fina syskonbarn. Och visst blir jag alldeles varm i fasterhjärtat när jag vet att familjens minstingar har roligt.
På annandagen hann jag och Christoffer med lite påskorigami. Det var efter en intensiv helg och entusiasmen var kanske något svagare än vanligt från min sida. Därför fick det den här gången bli ett par enkla påskkycklingar. En av kycklingarna vi vek sitter i ett ägg och visas i ett annat blogginlägg – se här!
Kycklingen du ser på bilderna i detta inlägg är tredimensionell och kan stå upp. Om jag hade ritat ett svart öga på huvudet hade du ännu tydligare kunnat se att den ska föreställa just en påskkyckling. Men faktiskt hade den lika gärna kunnat göras i en annan färg och föreställa nästan vilken fågel som helst. Att den blev en påskkyckling har mycket med det gula färgvalet att göra.
Vi använde tvåfärgade origamipapper med måtten 15×15 centimeter till denna kyckling. Det är ett särskilt origamipapper jag köpt på Science fiction bokhandeln en gång i tiden, och kanske det bästa papper vi någonsin haft. Filminstruktionerna vi utgick från för att vika en kyckling i papper hittar du på kanalen Exciting origami på Youtube. Klicka på länken så kommer du dit!
Är det påsk får man använda ”äggstra” i rubrikerna, så är det bara. Och jag tycker just att denna origami-påskkyckling är äggstra fin.
Att den sedan är ett hyfsat enkelt papperspyssel gör inte direkt saken sämre, för här har vi något jag skulle kunna klara av… och klarade av efter viss kamp.
Jag var inte jättefokuserad när jag och Christoffer satt med årets påskorigami, hade nämligen tankarna bland skatteunderlaget jag håller på att sammanställa.
Det går att rita dit ett litet svart öga så att kycklingen framträder ännu mer. Här har ett metallicpapper som är 15×15 centimeter använts. Påskkycklingen kan göras större eller mindre, prova då att använda ett papper som är 20×20 centimeter respektive 10×10 centimeter.
Av den anledningen var det ju ändå ganska gött att jag den här gången valt en enkel modell och inte ett pysselsom tar timmar att genomföra.
Att vika en sådan här påskkyckling i papper är nog något som många barn hade gillat, föreställer jag mig. Och de hade varit grymma på det. Det är jag övertygad om.
Personligen gillar jag att kycklingen sitter i ett ägg. Båda delarna är vikta i ett och samma pappersark. Precis som det ska vara med origami!
När man sammanställer pappren till revisorn får man roa sig bäst man kan. Och faktiskt är det här en syssla som är lättare att genomlida med något spännande i öronen. Därför satte jag på ännu ett avsnitt av Historiepodden. Det blev det 396:e avsnittet som handlar om äggläggande människor och andra historiska kuriositeter i påskens tecken.
Se! Jag hann med en liten fototur till Varbergs centrum. Rosa och lila påskdekorationer i år. Den här bilden är tagen framför Varbergs stadshotell.
Mer exakt heter avsnittet ”Mänsklig äggläggning och kuriosakabinett” och det handlar om hur en samlare av rang – liksom vetenskapsman – kom i kontakt med en äggläggande kvinna på 1600-talet. Hennes ägg upptogs i hans samling och studerades senare av hans lärjungar.
Hur kommer det sig att en kvinna över huvud taget kan lägga ägg? Jo, spekulerade man, om nu fåglarna kan lägga ägg utan skal kan det ju hända att människor kan lägga ägg med skal. Man hade vid den här tiden fått bättre kunskap om kvinnans äggstockar och hade även en tanke om att däggdjuren är sprungna ur ägget.
Här ser du Varbergs kyrka bakom ett flor av tyll. Vill du läsa mer om tyll i påskriset har jag skrivit ett eget blogginlägg om det. Klicka på länken för att komma dit!
Äggföderskorna, den första följdes av flera stycken andra, kopplades helt enkelt samman med naturvetenskapliga teorier om ägg i allmänhet. När händelserna inte tillskrevs Djävulen, vill säga. För kanske än märkligare är att exempelvis präster gick i god för att de med egna ögon sett äggmiraklerna.
När man ser Varbergs torg iklätt en så här vacker påskskrud känner man sig lyckligt lottad som bor i staden. Bilderna i blogginlägget är från påskfirandet förra året och jag väljer att ha med dem för att visa hur fint ett påskris blir även utan de traditionella fjädrarna.
Förra årets tjusiga påskris med tylltussar framför Varbergs kyrka.
Kan man välja bort äkta påskfjädrar tycker jag man ska göra det. Japp, ett ställningstagande! Och då är ju tyll i påskriset ett helfestligt – och mer djurvänligt – alternativ.
Ett vackert påskris framför Varbergs stadshotell. Också det förra året.
Årets påskris har fått tyll i pastellfärger, har jag sett på foton från Varbergs lokala turistbyrå. Jag har ännu inte orkat pallra mig till torget för att fota påskdekorationerna i år, men det kommer, det kommer. Påsken har ju typ bara börjat.
Hoppas att du blir lika inspirerad av detta pynt- och pysseltips som jag är. Tyll är fantastiskt tjusigt, faktiskt.
