Jag somnade sent i natt. Ändå var jag uppe tidigt av den enkla anledningen att jag inte kunde somna om när jag väl vaknat. Och så hade jag en del idéer på lut, och vad är väl mer uppiggande än det? Jag gjorde bland annat målarbilder inför halloween och de dödas dag, alldeles säkert inspirerad av gårdagens halloweenpyssel. På bilden här nedanför ser du en av målarbilderna:
Målarbilden är ett collage med ett kattansikte, eller egentligen med ett kattskelettansikte. Jag tycker den passar fint ihop med mina och Christoffers toarullekatter. Så ja, mer katter inför halloween! Jag visar upp den i ett eget blogginlägg för att lyfta fram mina målarbilder och printables, som jag pysslar en hel del med. Den kattmålarbilden finns för gratis nedladdning i min portfolio – ladda ner den gratis härifrån!
Genom åren har jag skrivit så mycket om toarullekatter att det varit dags att göra en egen svart katt av en toarulle. Det är ett pyssel som dessutom passar bra inför halloween, även om jag kan tänka mig oändligt många utseenden på katterna som gör att de passar för alla tillfällen. Och kanske är svarta katter inte så mycket halloween, trots allt.
Kanske inte instagramperfekt, men va’ katten!
Det här är ett förvånansvärt enkelt pyssel. Nu var vi två vuxna som gjorde katterna men det här är definitivt ett halloweenpyssel för barn, eller med andra ord ett barnpyssel som har få moment. Börja med att måla en toarulle svart. Vi målade med akryl, vilken täckande svart färg som helst borde dock fungera. Låt färgen torka.
Vik in toppen på toarullen så att katten får ett par öron. Du trycker alltså ner änden mot hålet och formar till spetsarna. Pappersmaterial är oväntat skulpterbara, det kommer du märka här. Just detta moment kan göras innan du målar rullen, vilket som blir bra.
När färgen är torr och öronen är på plats ska du så göra plats för svansen. Klipp ett jack i den nedre änden och på baksidan av toarullen. Då blir det mycket enklare att fästa svansen. Gör som jag och ta en bit svart piprensare eller som Christoffer och ta en bit svart kartongpapper.
Rita och måla ansiktet på katten, eller skapa det utifrån olika material. Du kan använda rörliga pysselögon, pennor, piprensare och så vidare. Exempelvis ritade jag dit morrhåren med en vit gelly roll medan Christoffer fixade morrhår av piprensare.
Jag har gjort många olika halloweenpyssel, se här och här för ännu mer inspiration.
Jag var på skattjakt i bokhyllorna och hittade två fynd: Suetonius Kejsarbiografieroch kattbokmärken jag och Christoffer gjort för länge sedan. Du ser hur fint origamiskapelserna står sig när man använder riktigt origamipapper! När vi gjorde origamikatterna använde vi papper med måtten 15×15 centimeter. 10×10 centimeter hade nog passat bättre för ändamålet, men då hade origamin blivit ännu pyssligare.
Så här kan du använda bokmärket.
Kattbokmärkena är gjorda utifrån origamikonstnären Jo Nakashimas filminstruktioner på Youtube (bokmärkesinstruktionerna). Jag är väldigt förtjust i Jo Nakashimas skapelser och brukar vända mig till hans kanal för origamiinspiration. Ibland tittar jag bara på allt fint han kreerar. En origami-Yoda på kanalenvar det som fick upp mina ögon för hans konst från början. Och sedan alla hans fina djur, drakar och dinosaurier. Wow!
Kattbokmärket kan dekoreras med hjälp av en gelpenna, tuschpenna eller poscapenna.
Jag skulle inte beskriva projekten som enkla, de är faktiskt ganska pyssliga. Det gäller även kattbokmärkena. Men om du skulle vilja vika detaljerade katter i papper är just Origami with Jo Nakashima en fantastisk utgångspunkt. Bered dig bara på att svettas medan du viker bokmärkena, alternativt anamma utmaningen med sann skaparglädje. För visst blir man glad av bokmärkena?
Är den inte förtjusande, fågeln från Rosa Ljung? Jag hittade den på loppis. Kostade 20 spänn, eller så.
För ett par veckor sedan bröt jag nämligen coronatristessen och besökte Varbergs loppmarknader. Behövde införskaffa lite rekvisita till hemmafotograferandet och när jag fick syn på fågeln var jag ju bara tvungen att slå till.
Jag kan förstå varför somliga tycker dessa porslinsfigurer är kitschiga, men samtidigt kan jag inte låta bli att falla pladask för just kitschen. Jag älskar de färgstarka blommorna på det vita, hur naturen ges fantasifulla uttryck.
Förutom fågeln köpte jag en Rosa Ljung-katt, också den med lila blommor. Allra helst skulle jag vilja stöta på de snudd på legendariska ansiktsvaserna.
Prydnadssaker från Rosa Ljung – kanske inga större värden
Rent ekonomiskt har prydnadssakerna i fråga inga större värden, vad det verkar som. Jag såg en hel del fåglar och katter under loppisbesöken häromveckan och då blev det ganska tydligt hur populära figurerna var en gång i tiden.
Om jag inte missminner mig tror jag att även mina föräldrar haft en Rosa Ljung-katt, ett vagt minne från sent 1980-tal.
I och med prylarnas popularitet finns det numera ett överflöd av Rosa Ljung-saker, därför är föremålen i regel inte värda så mycket. Faktiskt oförtjänt, enligt min mening. Föremålen är fortfarande lika vackra, och visst är väl den här typen av kitschiga design ändå tidlös?
I ett av Loppmarknadsarkeologernas korta P1-reportage diskuteras hur vanligt förekommande – och därav billiga – prydnadsföremålen är.
Eftersom jag för tillfället snöat in på Rosa Ljung tycker jag det är ett trevligt radioreportage. I det görs en kort intervju med Rosa Ljungs dotter, som passande nog jobbar på loppis. Klicka på länken för att lyssna på reportaget via Sveriges radios webbplats.
Keramiker som var verksam vid Deco keramikfabrik
Rosa Ljung (1917-1983) var formgivare och keramiker, med ett ben i göteborgska konstskolan Valand och ett ben i helsingborgska Deco keramikfabrik.
Om du har tur hittar du en figur som har båda originalklisterlapparna kvar. På dessa står ”Rosa Ljung” respektive ”Deco” i kursiv, handskriven stil. Bakgrunden på lapparna är vit och texten svart.
Jag är absolut ingen van loppisbesökare, tvärtom. Men under besöket på loppmarknaderna i Varberg slogs jag av vilken spännande inblick man får i svenska hem genom tiderna. Så många stilar!
När mina föräldrar var unga var en fågel ellerkatt från Rosa Ljung säkert något av det coolaste man kunde inreda med.
Med tanke på denna keramikers storhet skrivs och talas det förvånansvärt lite om henne. Undrar vad det beror på, är det för att hon var kvinna?
