Jag är inte den som dras med i hajpar. Men med Rustas ljusstakar och blomvaser har det varit annat. Man skulle nog kunna kalla det för kärlek vid första ögonkastet, för det här är färg och form helt i min smak.
Mina överväldigande snälla föräldrar gav mig både blomvaserna och ljusstakarna i födelsedagspresent i veckan, det och så två legoset med blombuketter. Jag är fortfarande lyrisk, jag som visserligen fyllt 37 men som blir superglad av leksaker.
I dag blev jag om möjligt ännu mer kär i Rustas ljusstakar. När solen lyste på dem kastades nämligen pastellfärgade sken över stolen på vilken de stod. Jag känner det som att jag har små konstverk i mitt hem.
Det blev lite väl många skärmtimmar förra veckan och veckan före det. Den här veckan har jag därför försökt skapa skärmpauser genom att följa med mamma på shopping. Eller shopping och shopping, allra mest har vi tittat runt på inredning och pyssel. Vi har varit på Gekås och Fynda – vilka lyckostar vi är som har så bra lågprisställen i närheten!
Efter förra veckans idéhistoriska seminarium hade jag svårt att varva ner, så jag låg sömnlös över just inredning och pyssel. Inspirationsflödet online kan vara direkt beroendeframkallande! Där och då landade jag i att jag successivt ska börja inreda lägenheten, alltså med en bakomliggande tanke och i nya färger. Jag störtförälskade mig i Rustas nya ljusstakar och vaser i pasteller, men dessa har jag ännu inte varit och tittat på.
Nej, i stället blev det ju både Gekås och Fynda i veckan. Jag köpte inga massor, bara några billiga glasvaser för 20 kronor styck och ett par nya diamond paintings. Velig som jag är kan det nog ta tid innan jag bestämmer mig för vilka inredningsföremål det ska bli. Men det gör kanske inte så mycket att suga på karamellen ett tag och tillåta mig att dagdrömma.
Jag behöver fortfarande rensa här hemma, och innan dess kommer jag släpa hem så få prylar som möjligt. Sorterade och sålde 500 böcker i höstas, skänkte 1 000 böcker hösten före det, och ändå är bokhyllorna fulla. Hur är det möjligt? Förr älskade jag att omges av prylar. Nu vill jag ha mer luft och yta. Detta kan jag dagdrömma om, alltså om att jag lyckats rensa ut allt överflöd och sakta men säkert börjat fylla lägenheten med få men fina saker i vackra färger.
Blogginlägget skenade visst i väg, för jag ville egentligen bara berätta att jag har haft en riktigt trevlig vecka som inneburit välbehövliga shoppingutflykter med massor av härliga intryck bortom skärmarna. Mamma är fantastiskt bra på inredning och pyssel, så det blir ju att vi bollar mycket medan vi vrider och vänder på varje föremål. Jag är tacksam för stunderna vi har tillsammans.
Se vad jag har i gömmorna! Ett ärvt smyckeskrin. Jag fick det av min mormor medan hon ännu levde och hon har i sin tur haft det sedan barnsben… Dessvärre har jag inte full koll på dess historia. Ska fråga mamma om saken! Hon vet säkert.
Vi har våra små klenoder i släkten, somliga av dem är gjorda av superpyssliga anmödrar och andra av hantverksskickliga anfäder. Min gammelmorfar Ragnar var guld- och silversmed, som exempel, och min gammelmorbror gick i hans fotspår på fritiden.
Smyckeskrinet och smyckena jag ärvt är kanske inte så värdefulla i pengar, men i min familj har de ett oerhört stort affektionsvärde. Vi är lite malliga över våra föregångares skills, och faktiskt har både jag och min kusin gått helgkurser i silversmide bara för att hylla familjetraditionen.
Kusinen min är för övrigt grymt bra på smyckestillverkning.
Ett gammalt smyckeskrin för gamla bijouterier
I mormors lilla smyckeskrin förvarar jag en stor handmålad brosch liksom handmålade knappar. Det är någon av mormors fastrar som målat blommor på bijouterierna – och jag älskar dem, så klart! En stor gammelrosa ros på en elfenbensvit bakgrund, hur kan jag inte älska det?
Jag älskar bijouterier och krimskrams, små och omsorgsfullt skapade föremål med ett affektionsvärde snarare än pengavärde. Nu ser jag ju inte på mina arvegods som krimskrams, men jag har samlat på mig en del bijouterier genom åren. Bland annat en del vintagesmycken som har en annan känsla än dagens smycken.
Har alltid samlat på mig vackra askar och skrin
Jag vet inte riktigt var den kommer från, fascinationen jag har för små saker. För det är lite samma sak med askar och skrin som med bijouterier, jag har alltid dragits till och samlat på mig sådana. Och jag kan inte rationalisera det hela med att jag ju måste ha något att lägga smyckena i. Det är inte det som lockar.
Som barn hade jag en sådan där klassisk snäckskalsask. Den var hjärtformad och hade röd sammet inuti, som jag minns det. Jag hade också ett smyckeskrinmed en ballerina, en sockersöt speldosa och smyckesask i ett. När musiken spelade snurrade ballerinan runt, runt. Hon hade tyllkjol och allt. Fantastiskt! Det finns liknande smyckeskrin även i dag.
Genom åren har jag likaså haft rustika skrin i trä och delikata askar med pärlbroderi. Mitt absoluta favoritskrin är dock mormors gamla, ingen ask och inget skrin går upp mot det.
Är den inte förtjusande, fågeln från Rosa Ljung? Jag hittade den på loppis. Kostade 20 spänn, eller så.
För ett par veckor sedan bröt jag nämligen coronatristessen och besökte Varbergs loppmarknader. Behövde införskaffa lite rekvisita till hemmafotograferandet och när jag fick syn på fågeln var jag ju bara tvungen att slå till.
Jag kan förstå varför somliga tycker dessa porslinsfigurer är kitschiga, men samtidigt kan jag inte låta bli att falla pladask för just kitschen. Jag älskar de färgstarka blommorna på det vita, hur naturen ges fantasifulla uttryck.
Förutom fågeln köpte jag en Rosa Ljung-katt, också den med lila blommor. Allra helst skulle jag vilja stöta på de snudd på legendariska ansiktsvaserna.
Prydnadssaker från Rosa Ljung – kanske inga större värden
Rent ekonomiskt har prydnadssakerna i fråga inga större värden, vad det verkar som. Jag såg en hel del fåglar och katter under loppisbesöken häromveckan och då blev det ganska tydligt hur populära figurerna var en gång i tiden.
Om jag inte missminner mig tror jag att även mina föräldrar haft en Rosa Ljung-katt, ett vagt minne från sent 1980-tal.
I och med prylarnas popularitet finns det numera ett överflöd av Rosa Ljung-saker, därför är föremålen i regel inte värda så mycket. Faktiskt oförtjänt, enligt min mening. Föremålen är fortfarande lika vackra, och visst är väl den här typen av kitschiga design ändå tidlös?
I ett av Loppmarknadsarkeologernas korta P1-reportage diskuteras hur vanligt förekommande – och därav billiga – prydnadsföremålen är.
Eftersom jag för tillfället snöat in på Rosa Ljung tycker jag det är ett trevligt radioreportage. I det görs en kort intervju med Rosa Ljungs dotter, som passande nog jobbar på loppis. Klicka på länken för att lyssna på reportaget via Sveriges radios webbplats.
Keramiker som var verksam vid Deco keramikfabrik
Rosa Ljung (1917-1983) var formgivare och keramiker, med ett ben i göteborgska konstskolan Valand och ett ben i helsingborgska Deco keramikfabrik.
Om du har tur hittar du en figur som har båda originalklisterlapparna kvar. På dessa står ”Rosa Ljung” respektive ”Deco” i kursiv, handskriven stil. Bakgrunden på lapparna är vit och texten svart.
Jag är absolut ingen van loppisbesökare, tvärtom. Men under besöket på loppmarknaderna i Varberg slogs jag av vilken spännande inblick man får i svenska hem genom tiderna. Så många stilar!
När mina föräldrar var unga var en fågel ellerkatt från Rosa Ljung säkert något av det coolaste man kunde inreda med.
Med tanke på denna keramikers storhet skrivs och talas det förvånansvärt lite om henne. Undrar vad det beror på, är det för att hon var kvinna?
När det kommer till kaffekoppar med fat gillar jag porslin av det klassiska slaget. Visst, muggar kan vara behändiga men de saknar den skira känsla som bara en spröd kaffe- eller tekopp besitter.
Kaffekoppen du ser på bilderna här ovanför och nedanför har jag köpt på second hand, tyckte den skimrade så vackert i all sin pärlemorglans så jag slog till. 30 kronor för både kaffekopp och fat är billigt. Porslinet är tunt, tunt och så är det ju blommotiven.
För köp av nytt glas och porslin brukar jag i första hand vända mig till klassiska inredningsbutiker i stil med Cervera och Åhléns, som jag tycker har många fina serviser.
Men, men, här kommer fyra kaffekoppar med fat som jag gillar just för att de är vackra på klassiska vis!
1. Pols Potten kaffekoppar med fat
Av alla nya kaffeserviser jag tittat på är dessa kaffekoppar från Pols Potten definitiva favoriter. Jag älskar hur omaka och ändå matchande de är, precis som jag vill ha det! Vad säger du, fina koppar och fat, väl? Läs mer om kopparna och faten i den så kallade Grandpa-serien! Liknande Pols Potten-koppar finns även som espressokoppar, och de har en precis lika lekfull design.
2. Spode kopp med fat
Älskar, älskar denna kaffekopp med fat från Spode! Koppen heter Creatures of Curiosity och fatet Dark Floral, oerhört stämningsfulla namn. Nu syns inte det på den här bilden men om man vänder på koppen finns ett leopardmönster. Blommor, fjärilar och leoparder i ett – och så lyxigt guld.
Den här helvita kaffekoppen med fat ingår i Royal Copenhagens porslinsserie White FlutedHalf Lace. Jag väljer att tipsa om den för att jag inte kan få nog av hur sofistikerad den är, allt från räfflorna till spetsdetaljerna. Och sedan kan jag tycka att koppen är alldeles lagom nätt. Det finns flera varianter på Royal Copenhagens White Fluted – men läs mer om Half Lace-setet.
4. Rörstrand kaffekopp med fat
Ostindia från Rörstrand har du säkert sett många gånger förut, men så är ju denna porslinsservis också en modern klassiker. Designen på kaffekoppen och fatet är inspirerad av de gamla serviserna som Ostindiska kompaniet importerade från Asien.
Det här var tips på fyra kaffekoppar med fat, eller egentligen på ännu fler koppar och assietter än så. Som skrivet gillar jag när servisen är omaka, men där varje del matchas utifrån en färg och/eller ett motiv. Vilken typ av kaffeservis föredrar du?
Jag fick idén att fota prydnadssakerna här hemma och så kommer det sig att den här superfina flodhästen finns med på bild. Den ingår i ett flodhästpar från Nao Lladro, du vet det spanska märket som tillverkar porslinsfigurer?
Inreda med djur i hemmet, det har jag delvis gjort. Om jag nu har en stil, för tillfället är det lite rörigt här hemma. Men i vilket fall finns här elefanter, giraffer och lejon. Och fåglar i massvis. Både jag och Christoffer gillar djurföremål. Gärna i form av djurskulpturer.
Jag har webbfönstershoppat lite i kväll och har hittat 11 snygga inredningsdetaljer – se här! (Som vanligt blandar jag högt och lågt, kan helt enkelt inte hjälpa det.)
1. Sångfågel från Kay Bojesen
Kay Bojesen formgav sångfåglarna – Nightingale – på 1950-talet. De små, söta figurerna blev omedelbara designklassiker och i dag är de populärare än någonsin.
Jag tycker djurmattor är ganska charmiga, alltså de oäkta varianterna som efterliknar djur snarare än att vara det.
Den här leopardmatten från Classic collection är handtuftad utifrån sjysta arbetsvillkor. Läs mer om mattan!
3. Leksakselefant från Loland design
Elefanter på barnrummet känns som en ganska klassisk grej och klassisk är ju den här leksakselefanten från Loland design.
Hjulen nedanför elefanten ger den en klassisk touch, och så är det det giftfria björkmaterialet som den är gjord i. Läs mer om leksaken!
4. Gorillaskulptur från Kosta Boda
Kosta Boda är kända för sina fina glasskulpturer och det är de som ligger bakom den här urtjusiga gorillan i svart glas.
Du som letar efter djurprylar till hemmet kommer säkert hittat en del fina saker i Kosta Bodas utbud. Läs mer om gorillaskulpturen!
5. Papegojunderlägg från Pimpernel
Jag älskar papegojor! Det är allt från fjäderdräkterna till härmljuden som fascinerar mig så. För mig är dessa fåglar också synonyma med paradisvibbar.
Fjärilar är andra djur som jag är väldigt förtjust i och som jag gärna inreder med. Återigen fejkvarianterna av de riktiga djuren. Nåla fast fjärilar? Nej, tack!
Paper Town är en posterbutik med en rad olika motiv. Det är där jag hittat den här magnifika rentavlan, som alltså både kan köpas som vanlig poster och som inramad tavla.
Det är något så tidlöst över den här vackra fiskvasen från Pols Potten att jag villhöver den till tusen.
Den är vid nog för att man ska kunna plocka en godisbit ur eller sticka ner en blomma i den. Läs mer om fiskvasen!
Det här var 11 tips på hur du kan inreda med djur i form av olika inredningsdetaljer. Som skrivet har jag blandat högt och lågt, det är liksom så jag brukar göra saker. Har du någon favoritdjurpryl i ditt hem?