Betyg i idrott – det kan väl inte alltid hänga på en 14-åring?

På olika håll läser jag om idrottslärare som är upprörda över att behöva sätta betyg på elever som inte har möjlighet att delta i undervisningen och det väcker i sin tur en upprördhet hos mig. Det får mig nämligen att tänka tillbaka på hur det var att typ vara den enda med kronisk smärta på min högstadieskola och att ha en lärare i idrott som inte ansträngde sig det minsta för att anpassa undervisningen utifrån mina förutsättningar, eller för att ge mig en egen planering.

Det skulle vara bollsporter till 95 procent, något läkarna avrådde mig från att träna. På lektionerna fick jag därför mest sitta på läktaren, driva omkring och då och då sortera äckliga kläder. Och när det så var dags för betyg ville läraren så klart ge mig ett IG i idrott och detta trots en överenskommelse om att jag skulle få ett G i betyg (det fanns en specialgrej. Jag hade papper på det, liksom.). Jag deltog ändå där jag kunde och lämnade in teoretiska arbeten.

betyg i idrott

Mitt G i idrott fick jag till slut. Men som 14-åring undrade jag ju, är det mig det är fel på? Det var det givetvis inte. Och det här insåg jag senare när jag kom till gymnasiet och då fick en egen lektionsplanering i idrott. En eldsjäl till lärare hjälpte mig och andra som inte kunde delta i den ordinarie undervisningen att få meningsfulla idrottslektioner. Med mycket stöd och uppmuntran fick jag träna sådant som jag själv klarade av och om krafterna tröt möttes jag aldrig av höjda ögonbryn.

På högstadieskolan hade det mer varit så att om jag klarade av 20 minuter klarade jag av allt, resten var bara överdrifter från min sida. Aldrig tidigare eller senare i mitt liv har jag varit med om ett så totalt ifrågasättande, alltså rent generellt. Många, inklusive jag själv, beundrar min ihärdighet och kämpaglöd. Om jag har rätt förutsättningar finns det inga gränser för hur långt jag kan nå, och nog måste det väl vara så för nästan de flesta elever (och människor)?

Jag fattar, man vill inte premiera skolk och nonchalans. Det tycker jag inte heller att man ska göra. Men ibland kan också lite självrannsakan vara på plats: Har man som vuxen gjort sitt bästa för att ge ett barn de förutsättningar hen behöver?

7 reaktioner på ”Betyg i idrott – det kan väl inte alltid hänga på en 14-åring?

  1. Åhh det är inte lätt och det var ju definitivt inte ditt fel. . Jag hade också problem med kroppen men fick ett godkänt. Nu i vuxen ålder vet jag ju att jag redan då hade led problem mm. Man måste ha papper på allt om man ska få hjälp nu. Men på den tiden såg man förbi allt. Jag var säkert lat (jag som aldrig var just lat) jag hade ont.

  2. Ja det är många ggr mycket man tänker tillbaka på i skolan som man faktiskt själv inte kunde rå för och som du säger hade man trott mer på sig själv hade man nog sett många saker mer annorlunda

  3. Den är så svår. Självklart ska man inte uppmuntra skolk, men då det kommer till idrott kanske man ska se varför? Får man inte för föräldrarna, känner man sig dålig på idrott, eller är man bara lat?
    Har jag drömt men bytte dom inte namn till idrott och hälsa?
    Måste även berätta om en liten rolig episod som hände på högskadiet. Jag tillhörde den kategorin som aldrig var på gympan som det hette då. Blev alltid vald sist. kunde inte ens göra en kullerbytta. Däremot har jag alltid tränat på diverse olika sätt. Jag och min kompis sprang alltid innan skolan. Just denna morgonen mötte vi vår gympalärare, och efter det var jag nog alltid på lektionerna.

  4. Det är absolut inte ditt fel. Du hade papper på att du inte kunde vara med på vissa lektioner om de skulle spela bollsporter. Tur att du fick så mycket bättre lärare i gymnasiet. Har upplevt ibland att vissa lärare är så otroligt fyrkantiga i deras tänk och att de inte kan tänka outside the box.

  5. Säger bara. Dålig idrottslärare du hade i skolan 🤗. Men kan inte vara lätt eller kul att vara idrotts lärare.

    Jag tycker inte att det är okej att sätta betyg i 9:an. Utan jag tycker man borde kolla på hela skolgången egentligen & sätta betyg efter det. Även anpassa betyget. Skolan passar i olika former & människor. Inte ha hög press i 9:an sista året i skolan som är obligatoriskt.

    Jag tyckte att gympan va ok. Bästa var i gymnasiet när jag fick gå på gym på idrotts lektionen. Å det sen blev min livsstil 😊

    Ta hand om dig! Ha en fin helg❣️🤗

  6. Minns själv från när jag gick i skolan och idrottslektionerna. Jag fick G minns jag men jag kunde ju inte riktigt vara med på allt heller. Och bollsporterna tyckte jag mest var tråkiga 😀

  7. Jag gick inte till min idrott o skolkade hela perioden då jag hatade idrott ograverad många skäl. Idag är jag aktiv och hade nog sett annorlunda ut. Men det är brist på lärare som tar ansvar åt varje elev,

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.