Förra veckan skrev jag ett blogginlägg om de pyssel jag ser fram emot att göra framöver och jag nämnde då att jag redan provat en del saker. Jag var mycket modigare och roligare förr, alltså!

För förr i tiden hade jag inga som helst problem med att hoppa på en studiecirkel i exempelvis glasfusing eller silversmide bara för skojs skull. Har tappat lite av det där drivet, tyvärr.

Men just att jag en gång i tiden faktiskt provat glasfusing påmindes jag om när jag rensade ut förrådet förra veckoslutet. Jag kommer ihåg att jag tyckte konsthantverket var roligt, gjorde det då tillsammans med andra medlemmar i Varbergs fibromyalgiförening.

Hänget du ser här i inlägget är gjort med en teknik där glaset inte smälts ner helt och hållet. Annars kan man ju smälta samman glasbitarna i snygga kombinationer.

Jag visade Christoffer smyckena med ett förtjust utrop och han blev så klart sugen på att prova glasfusing, han med. VI BORDE KÖPA EN GLASFUSINGSUGN, sa han och inspirationen lyste i ögonen.

Faktum är att vi ofta pratar om de pysselmaskiner vi borde ha i hans verkstad. Nu får det dock bli lite sakta i backarna. Christoffer har precis köpt en ganska stor laserskärare – och wow, vad mycket fint vi ska göra med den!

Jag får vara med på ett hörn och känner mig som ett barn på julafton inför våra kommande pysselstunder.