”Vad ler du åt?” undrar Christoffer när jag vankar in till arbetsrummet. Just som jag kliver in hit slås jag av tanken att det ändå är ganska lustigt att jag lägger ner flera timmar på att måla toarullar en lördagskväll, och att det liksom känns som en helt vanlig grej att göra på veckans festligaste afton. Det är vad livet blivit! Och vet du? Det känns gött.
Jag ska använda toarullarna till olika julpyssel och förvånas av hur tidskrävande det faktiskt är att måla dem. Eftersom jag på grund av platsbrist – ett köksbord rymmer inte så värst många pysselprojekt (!) – måste köra en färg i taget drar målandet ut på tiden. Det är en väldans tur att akryl torkar så snabbt som det faktiskt gör. I tunna lager, ska tilläggas.
Jag har ju skapande verkstad för mig själv, ibland ansluter Christoffer sig till projekten. Än så länge utforskar jag mest olika sorters skapande, och jag vet egentligen inte vad jag känner inför den här sortens pyssel ännu. Det kan nog vara så att jag gillar typisk bild mer, som att måla fritt och abstrakt i blandteknik på papper.
Jag hittar inte riktigt orden så jag kanske bara ska nöja mig med Å, älskade sol, så fint att se dig igen!
De mörka dagarna har sugit musten ur mig. Kväll i lägenheten nästan dygnet runt. Knappt så att promenaderna kan rädda situationen. För ja, det är ju mörkt även utomhus.
Men i dag visade sig solen och vilken dag!
Jag tog med mig kameran ner till stranden och det glittrade av skatter i vattenbrynet.
Det var precis det här jag behövde. Solljus, alltså. Och solglitter.
Jag har sett många fina adventsljus i oljepastell. Eftersom jag mest använder akvarell i mitt skapande ville jag prova att i stället använda detta medium, som ett litet experiment bland årets julpyssel.
Detta adventspyssel är egentligen en målning och ett collage i ett. Jag har använt akvarellfärger, vattenfärger borde över lag gå bra, akvarellpapper och lim. Pensel, vaxkrita och ett glas med vatten har jag också använt mig av.
Jag började med att måla själva bakgrunden på ett akvarellpapper. Som du kan se på bilderna målade jag cirklar bredvid cirklar. Tanken är att motivet ska föreställa ett brinnande adventsljus och därför användes gul färg i mitten. Sedan fick det bli allt djupare färger…
Medan bakgrunden torkade plockade jag fram ytterligare ett akvarellpapper. På detta målade jag partier av blått, grönt och gult. Återigen måste jag vänta på att färgen skulle torka. Efteråt rev jag bitar av de olika färgerna.
Jag rev ut ett ljus, en ljuslåga samt små, små blad. De olika bitarna limmade jag sedan på pappret med själva bakgrunden. Ljusveken ritade jag med hjälp av en svart vaxkrita. Tack vare akvarellpapprets härliga struktur och tjocklek gick det att få till snygga riveffekter i det. Nästan som 3D!
Ungefär samma adventsmotiv kan alltså åstadkommas i oljepastell eller torrpastell, säkert även i andra konstnärsmaterial. I tusch, kanske? Ibland får man helt enkelt prova sig fram och låta det bli vad det blir. Man lär sig alltid något nytt av det.
Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för My Perfect Day
Plötsligt dyker en nissedörr upp i hemmet och, ja, en nisse har flyttat in. Att få ha en egen liten tomtenisse under advent har blivit värsta grejen för mina syskonbarn. Faktiskt även för mina föräldrar, deras farmor och farfar. Mamma och pappa hittar på det ena roliga nissebuset efter det andra, väver samman små historier som familjens små fortfarande tar till sina hjärtan.
Det började redan tidigare i veckan. Som en förberedelse inför nissens ankomst hängde de ett julkort på ytterdörren hemma hos barnbarnen. Jag är tillbaka! Typ så. Mycket riktigt är det så, för nu är nissedörren åter på plats. Jag misstänker att nissens andra påhitt är att lämna var sin adventskalender åt barnen. Och sedan? Jo, det blir nog att småttingarna får ge något tillbaka: ett glas med julmust och ett fat med pepparkakor.
Köpa färdig eller göra egen nissedörr?
Jag hade en tanke om att köpa ett pysselset för att göra en egen nissedörr. Det finns nämligen många fina pysselboxar med både nissedörrar och tillbehör. Under några dagar gjorde jag nästan inte annat än att kika runt på exempelvis dessa pyssliga nissedörrpaket hos My Perfect Day:
Men så tänkte jag, nej tusan! Jag har så mycket pysselmaterial ändå, och kan komplettera så smått med nissematerial från Dollarstore. Så blev det till slut. Färdiga nissedörrar och tillbehör säljs nästan överallt numera. I inredningsbutiker, på Clas Ohlson, Rusta och ÖoB, ja, i många, många olika butiker.
Jag är barnsligt förtjust i miniatyrer, så det här med att skaffa en nissedörr känns så festligt. Eftersom jag inte har egna barn blir det inte riktigt samma, svårt att skapa magin för sig själv. Jag kunde dock inte motstå att köpa lite tillbehör när jag var på utflykt till Dollarstore. Det blev både nissespår och nisseflyttlådor, och så en och annan gran.
Får se vad jag kan få ihop av allt pysselmaterial jag har här hemma. Säkert något. Ett tips är att använda dina pysselmaterial som en del av nissebusen, exempelvis nissebus som innebär julpyssel.
24 påhittiga nissebus för hela advent
Det går så klart att göra hur många nissebus som helst, helt enkelt så många man orkar planera för och sedan faktiskt genomföra. Att göra nissedörren till en del av årets adventskalender är dock ingen dum idé. Nedanför följer därför tips på 24 påhittiga nissebus för hela advent:
Nisse har skrivit ett brev – det är bara det att bokstäverna har bytt plats i orden! Kan du kasta om bokstäverna i de olika orden så att du till slut kan läsa vad Nisse skrivit? Kanske att en liten hälsning är på sin plats.
Nisse har druckit upp julmusten och ätit upp pepparkakorna. Tänk dig barnens förvåning när drickan och kakorna är borta på morgonen!
Nisse vill ha hjälp att rita och skriva julkort. Skriv adresser på ett antal vykort och låt barnen komma på vad som ska vara med på de olika korten.
Nisse ger barnen magiska röda frön – typ Jelly Belly eller Skittles – som de ska plantera i socker. Senare samma dag eller nästa dag… Oj, det har vuxit upp polkagriskäppar!
Nisse har bakat och flyttat in i en brödlimpa, förslagsvis i en vörtlimpa. Flytta nissedörren till limpan. Det blir jättefestligt!
Nisse har gjort en snöängel i exempelvis mjöl eller socker – när mjölet och sockret ändå är framme vill han passa på att baka. Kanske lussekatter eller pepparkakor?
Nisse har förvandlat frukterna och grönsakerna till levande varelser. Limma fast sådana där rörliga pysselögon på frukt och grönt. Det finns till och med självhäftande pysselögon.
Nisse har dukat fram en massa pysselmaterial på köksbordet och vill ha hjälp att göra julpyssel och julklappar.
Nisse vill ha barnens hjälp att skriva en önskelista till tomten. Kan barnen hjälpa honom och sedan skriva var sin egen önskelista?
Nisse vill ha hjälp att skänka julklappar till andra barn. Kan barnen hitta var sin ”gammal” leksak som de kan ge till någon annan?
Nisse vill mata djuren i skogen. Skaffa solroskärnor och bege er ut i skogen tillsammans. Lägg kärnorna på marken så att djuren kan äta av dem.
Nisse har slagit in skorna i toapapper. Det blev mycket roligare så, tyckte han!
Nisse vill titta på en julfilm, gärna ha en ”biokväll”. Han har nämligen aldrig varit på bio förut.
Nisse har färgat mjölken röd. Ställ fram var sitt glas med karamellfärgad mjölk innan barnen vaknar. Gissa om de kommer bli överraskade!
Nisse har byggt en snögubbe av toarullar. Stapla tre toarullar på varandra, men vänd den översta toarullen åt andra hållet så att hålet i den pekar framåt. Stick en morot(snäsa) i det, limma fast ett par pysselögon ovanför och fixa några klädesplagg. Kanske kan detta vara en uppmuntran till att bygga en egen snögubbe utomhus?
Nisse har en massa gott till barnen – kanske russin eller clementiner – men först måste de hitta gottesakerna. Hur då? Jo, finurlige Nisse har lämnat en skattkarta.
Nisse har dekorerat vattenkranen i badrummet med glitter.
Nisse vill ha hjälp att ringa till farmor och farfar och till mormor och morfar. Han har lagt fram lappar med deras telefonnummer så att barnen kan ringa och säga hej åt honom.
Nisse går i ett luciatåg – med barnens gosedjur. Kanske att gosedjuren kan få lite glitter på hjässorna?
Nisse har bytt ut ljusen i adventsljusstaken mot morötter.
Nisse vill spela spel och har därför ställt fram ett par olika brädspel på köksbordet.
Nisse vill ut och leka och har därför lagt fram barnens varma kläder.
Det här var alltså 24 tips på nissebus. Givetvis finns det massor av saker du kan hitta på, och allra roligast blir det så klart om busen införlivas i det vanliga adventsfirandet med både julbak och julpyssel. Försök hitta på små berättelser för att göra Nisse ännu mer levande.
Det här kan mycket väl bli en fin jultradition för er alla, som det blivit för mina kära. Vill du ha ännu fler tips på nissebus till nissedörren? Kolla in idéerna på My Perfect Day!
Lyxen med att gå en konstkurs och att ha en generös, kunnig liksom kreativ lärare är att man får prova massor av nya tekniker. Under höstens konstlektioner har jag, som jag redan berättat, återigen fått göra många olika saker. Jag har bland annat fått måla med akvarell på gammalt, urtvättat lakan. Vitt lakan, ska tilläggas.
Bara för att lyfta fram min lärares påhittighet: hon kom över rektangulära träramar för ett gammalt ventilationssystem, letade reda på riktigt slitna vita lakan och spände upp dessa på ramen med hjälp av en häftapparat. Vips en canvas! Hon hade också dukat fram akvarellfärger och målarpenslar. Sååå roligt!
Jag skulle nog kalla detta för ett experiment. Akvarell beter sig trots allt olika på olika underlag. Till och med olika papper förändrar färgernas beteende, så vad händer om man använder lakanstyg i stället för akvarellpapper?
Att måla fritt med akvarell är fortfarande nytt för mig så jag ville mest prova att göra ”lösa” blommor. Lakanet både försvårade och underlättade målandet, för färgerna flöt verkligen ut över tyget. Snabbt, dessutom. Samtidigt var penseln strävare mot lakanet än mot papper.
Blommorna såg inte mycket ut för världen först. Röda färgkluddar på en gul bakgrund. Men genom att tålmodigt låta detta torka – heja mig (!) – och sedan addera andra färger för mer djup i kluddarna kunde jag successivt måla fram ett vallmofält.
Det var inte ens mycket jobb med det, bara några nybörjarduttar med akvarellpenseln här och där. Just det här med djup i färgerna verkar vara en effekt av att måla med akvarell på lakan. Det har nog med hur tyget suger åt sig färgen att göra.
Fungerar vilket vitt lakan som helst? Bildläraren sa att det bara är riktigt gammalt, urtvättat lakanstyg som har den här effekten. Nya lakan suger inte åt sig färgen, då de är så behandlade med olika medel, som liksom måste nötas bort först.
Det känns jättetråkigt att vi haft kursavslutning i veckan. Samtidigt är jag väldigt, väldigt tacksam för allt roligt jag fått prova. Ja, det har varit en blandad kompott: måla i flytande tusch med blompinne, marmorera papper till dekorationssaker, måla med akvarell på gammalt lakan, helt enkelt massor av saker.
Jag är så glad i min bildlärare. Hon är inte bara jättebra på konst och pedagogik, hon är en fantastisk person att ha att göra med. Rätt person på rätt plats. Tack vare hennes engagemang bär jag på ny, härlig kunskap. Det är en värdefull gåva.
Kurskompisarna har också varit superfina. Jag har hört till den yngre skaran i gänget, men damerna tar verkligen väl hand om oss alla. Det sprids kärlek och omsorg från alla håll, och det är bara så fint att få vara med om denna otroliga värme. Enbart kvinnor har deltagit i kursen, och det märks på hur snällt det varit. Jag älskar’t!
Jag fastnade för min kurskompis Lotta redan i våras. Vi gick konstkursen tillsammans då också. Inte för att jag känner henne, MEN hon verkar vara genomgod. En snällare och mer uppmuntrande person får man leta efter! Hon har alltid en fråga och ett leende på g, vill alltid höra om ens vecka.
Och dessutom är en hon galet bra på att skapa. Hon drar några streck här och där, och vips har hon skapat ett konstverk. Jag fattar inte hur hon bär sig åt, uppenbarligen har hon talang för det. Allt hon kreerar är nämligen lika vackert, och så är hon ändå världens ödmjukaste person.
I går hade hon vernissage eller konstutställning på Konsthantverkarna i Varberg. Jag var där på ett snabbesök, och wow! Hon har målat akryl- och akvarelltavlor med fågel- och kustmotiv.
Jag kan inte bestämma mig för om jag gillar hennes fiskmåsar eller strandskator mest, jag som är smått besatt av fåglar och deras roliga personligheter. Hon och jag verkar dela denna fascination, för hon har skapat många fåglar som är fulla av karaktär.
Lotta har lagt ut en del av sin fågelkonst på instagramprofilen artofevalotta, ta en titt där. Och du, besök gärna hennes utställning på Konsthantverkarna i Varberg, som har många, många fina konsthantverk. Den pågår december ut.
När jag berättar om mitt jobb som bloggare och kreatör får jag i regel en fråga: Kan du tjäna pengar på det? Ibland möts jag av skepsis, men oftast av en snipig kommentar drypande av missunnsamhet. Sällan Å, vad kul för dig eller Å, vad spännande (även om det också händer).
Jag har aldrig påstått att jag blir rik på mitt jobb och jag har heller aldrig påstått att det är en enkel karriärväg. Jag jobbar fler och längre dagar än någon annan jag vet, och så här i pandemi-, krigs- och inflationstider har det bitvis varit ekonomiskt tärande. Så nej, jag känner mig inte särskilt rik på pengar. Däremot känner jag mig rik på arbetsglädje. 95 procent av tiden, i alla fall.
Folk får ställa hur nyfikna frågor som helst till mig. Vill jag så svarar jag. Det känns dock tråkigt att pengar är den absolut första undringen och att frågan sällan är nyfiken. Nästa gång kanske jag bara skulle passa tillbaka frågan: Vad jobbar du med? Jaså på banken, jaså i sjukvården eller jaså, i affären. Kan du tjäna pengar på det? *skeptiskt ansiktsuttryck* alternativt *snipigt sammanpressade läppar och ett drygt jaha*
Inte att undra på att jag för det mesta är tyst om mitt jobb, trots att jag älskar det mer än livet självt. Det är mitt liv. I det här samhället är det lite som så att man inte får älska det man gör, man ska lida varje dag och gör man inte det ska all annan världens olycka helst falla ner över en. (Jag vet att jag överdriver bittert.)
Jag vet inte vad jag gjort av hösten, eller jo, massor av saker. Men så många fotostunder i solnedgången har det inte blivit. I dag var den första solnedgångsstunden på lääänge. För länge, faktiskt.
Det var molnen som kallade på mig. De utlovade en fantastisk solnedgång. Ett av kriterierna för att fota solnedgången snyggt är just att molnen ska ligga på ett sätt så att ljuset kan reflekteras i dem.
Den här aftonen fick jag hjälp av ett lågt, spegelblankt hav. Du ser ju själv, vilket ögonblick när himlens och havets färger smälte samman! Vad är vatten och vad är moln?
Det var en så mysig fars dag och söndag i går. Jag följde med mamma och pappa på Tjolöholms julmarknad i Kungsbacka. Tjolöholms slott är en av mina favoritplatser i närheten av Varberg, så att få åka på utflykt dit är alltid lika välkommet. Nu var det alltså den årliga julmarknaden som gällde.
Det är med glädje som mamma visar Christoffer hennes och pappas nya, vackra glasskål. Jag passar på att fota under tiden, och tjatar väl aningen på att mamma ska hålla upp skålen i än den ena, än den andra vinkeln. Dessvärre gör inget av mina foton den otroliga glaslystern rättvisa, för det är wow-faktor på färgblänket i denna skapelse.
Detta är lite av en hantverksmarknad med massor av vackra skapelser. Ja, det finns många skickliga hantverkare, konstnärer och slöjdare därute, och en del av dem ställer ut på denna julmarknad.
Allra mest inspirerades jag av en glaskonstnär, mamma och pappa blev också tagna av hennes glasfusingsskapelser. Faktiskt så tagna att de köpte flera föremål till sig själva och till att ge bort i present.
Här har du ett urtjusigt stelt armband (som vi dock inte köpte).
Jag är själv intresserad av glasfusing, har till och med provat på det under en studiecirkel för en herrans massa år sedan och skulle vilja göra det igen. När jag såg glaskonstnärens skålar och smycken blev jag ännu mer pepp på att anmäla mig till en glasfusingskurs, för fusat glas i starka färger är så tjusigt.
Det är något alldeles visst med glaskonst, ja, med konst i detta så kalla men ändå så levande material som man aldrig kan kontrollera fullt ut. Du ser ju själv på bilderna hur fint glaskonstnären på Tjolöholms marknad skapat.
Och så har du det här fusade glashjärtat, en present till en mycket älskad person. Visst blir man glad av färg- och mönstermatchningen i glaset?
Helt oombett skulle jag vilja lyfta fram hennes webbplats och webbutik, Smyckeskonditorn heter platsen på www. Konstnären heter Annicka Cederberg, och hon verkar vara en så himla mysig person med en härlig känsla för färg. Det märktes att hon verkligen älskar glasfusing och en så stark hantverkskärlek smittar av sig.
Pumpalyktan blev så festlig att jag även ville halloweenpyssla en spöklykta av en glasburk. Tänkt och gjort! Glasburken återbrukades till ett spöke.
Även här användes silkespapper i stället för hobbyfärg, och det blev en livlig finish som släpper igenom ett stämningsfullt ljus. Hur gjorde jag halloweenlyktan?
Jag penslade akryllack på en ren glasburk. Därefter rev jag bitar av vitt silkespapper, satte dessa över den lackade ytan och strök på ännu mer lack. När burken var torr igen ritade jag dit spökdetaljerna med en svart poscapenna (akrylmärkpenna).
En glasburk, akryllack, en pensel, vitt silkespapper samt en svart posca var alltså materialet som användes till detta superenkla men stämningsfulla halloweenpyssel.
Det har blivit en del spökpyssel under årets halloween, och detta barnpyssel för att göra ett halloweenspöke av en papperstallrik är ett exempel på vad som skapats.
Spöktallriken var enkel att göra. Jag använde sju material: en vit papperstallrik, vitt silkespapper, akryllack, en pensel samt en svart märkpenna, en sax samt flytande lim.
Nu hade man kunnat nöja sig med att ha papperstallriken som den är, ett spöke är trots allt vitt. Men jag tyckte det kändes tråkigt. Därför försökte jag liva upp ytan genom att sätta bitar av silkespapper på den. Det var alltså så jag började, jag penslade på lack, lade silkespappersbitar över den och penslade lack igen.
Se vilka härliga fransar i silkespapper! Om du hänger upp spöket fladdrar fransarna.
När ytan torkat ritade jag spökansiktet med hjälp av den svarta märkpennan. Spöktallriken blev dock så platt att jag plockade fram silkespappret igen. Den här gången klippte jag fransar ur en större bit silkespapper och sedan limmade jag fransarna på baksidan av tallriken.
Att göra hemliga spökbilder och spökmeddelanden måste vara ett av våra mest klassiska barnpyssel. Det har nog bara gjorts på olika sätt, som att stearin använts i stället för vaxkrita.
Själva skapandet av bilderna och meddelandena är enkelt, eller snarare är den coola effekten när vattenfärgen målas över den vattenresistenta kritan enkel att åstadkomma.
Du ritar ett valfritt motiv med hjälp av en vit vaxkrita av god kvalitet. Här har jag använt Caran d’Aches Neocolor I, som verkligen gör sig bra med akvarell. Ska du satsa på en vaxkrita satsa på Neocolor I!
Jag har försökt göra samma sak med vita vaxkritor av andra märken och det har gått sådär, faktiskt. Med andra ord hänger detta pyssel på att du har rätt kritkvalitet.
Det går alldeles utmärkt att skriva ett hemligt meddelande så här. Skriv med vit vaxkrita och låt sedan en kompis måla över pappret med en vattenfärg.
När du ritat ditt motiv med vaxkritan på ett tjockt papper målar du över bilden med vattenfärg. Eftersom kritan är vattenresistent lämnas ytan där du ritat med den vit.
Det finns många fina exempel på dekorativa målningar med den här tekniken. Sök på Pinterest så kommer du få en rad inspirationsalternativ. Kanske att jag också kan göra ett gediget måleri med vaxkritor och vattenfärger framöver.
För fler spökpyssel kan du läsa vidare via länken, jag har gjort en lista med tips ur min idébank.
