Träden slår ut i den vackraste vårblomningen

träden slår ut i den vackraste vårblomningen

Det är redan kväll. Jag som har lovat mig själv att ge mig ut på en liten skogsrunda i kvällsljuset känner plötsligt hur rumpan vuxit fast i stolen.

vårblommor körsbärsträd

Ögonen är dessutom fastnaglade vid skärmen och fotona jag skrollar igenom. Foton på blommande träd.

syrenknoppar vår blommor
Så här ser syrenknoppar ut.

I stället för att ge mig ut i den vackraste vårblomningen sitter jag alltså här och erinrar mig vårblommor.

vita blommor träd

Och jag tänker även att det hade varit kul för min egen skull att lägga upp några av den senaste veckans blomfoton på bloggen… Se hur vackra träden är i senvåren!

10 kreativa saker att göra med maskrosor

Jag har hittat tio kreativa saker att göra utifrån maskrosor – och jag ska prova varenda en av sakerna. Någon gång. Men till dess kan jag få spåna lite. Ska vi spåna tillsammans?

10 kreativa saker att göra med maskrosor
Jag är barnsligt nöjd med det här fotot. Dessvärre blir kontrasterna inte lika skarpa när jag tar ner bildkvaliteten inför publiceringen. Men ändå! Jag tycker det gula på det gula är läckert.

1. Koka maskrosrötter och ät dem i stället för rotfrukter. För att bli kvitt den beska smaken måste rötterna kokas två eller tre gånger.

2. Gör maskroslejon av gula papper som du lägger på maskrosorna. På engelska heter ju maskros dandelion, så det här pysslet på den engelska bloggen The pinterested parent är både roligt och lärorikt. Du klipper helt enkelt små cirklar ur det färgade pappret, ritar lejonansikten på cirklarna och lägger dem över maskrosorna där de växer.

3. Använd maskrosblad i stället för ruccola i salladen.

4. Samla överblommade maskrosor på burk och använd dem som magiska önskningar när du behöver lyfta humöret. Då plockar du upp en maskros och blåser på den så att fröna flyger i väg. Du kan läsa mer om detta på bloggen Laughing kids learn.

5. Gör maskrosmarmelad och pimpa mackan med den. Maud på Allas bjuder på ett recept för att göra marmelad av maskrosor.

10 maskrospyssel

6. Skapa krumelurer av maskrosstjälkar. Vilket pyssel är väl mer klassiskt än detta? Du river jack i stjälken – så många du vill – och lägger den sedan i vatten. Då formar stjälken sig till vackra skruvar. Sådana här krumelurer sålde jag för 50 öre styck när jag var barn. Det är en annan historia.

7. Gör maskrossirap och få på så sätt ett veganskt substitut för honung. Du hittar receptet på Mitt kök.

8. Experimentera med överblommade maskrosor och se vad som händer när du doppar dunbollen i ett glas med vatten. Löses den upp eller förblir den intakt…?

9. Stek maskrosknoppar i smör. Krydda med salt, citron och annat gott.

10. Måla med maskrosor, blommorna blir nämligen spännande penslar. Prova även att trycka färg med maskrosbladen.

Det här var tio kreativa idéer för att skapa utifrån maskrosor. Visst blir man pepp?!

Nya vårmandalor är på gång efter en kväll vid Illustrator

Det har varit dags att öppna Illustrator igen, har jag känt ett tag. Men så har energin och glöden inte riktigt infunnit sig.

mandala med blomträd och fåglar
Gå till nedladdningssidan för denna gratis printable.

I kväll insåg jag att jag kan behöva fake it till you make it på den fronten, och jag satte mig därför framför designprogrammet trots sviktande ork och lust.

Och det blev ju väldigt bra! Jag har gjort nya vårmandalor och nu tror jag att jag har hittat tillbaka någorlunda till flödet, vilket innebär att fler mandalor är på gång.

mandala med blommor, blad och fjärilar
Gå till nedladdningssidan för denna gratis printable.

Medan jag pysslat med mandalorna har jag lyssnat på två poddavsnitt av När man talar med trollen, ett om jättar respektive ett om gloson. Mycket, mycket spännande!

Vitsippor över hela marken… Den absolut bästa tiden är nu

Vitsippor över hela marken, det är nog ändå det vackraste jag vet. Otaliga gånger har jag drömt mig bort till markblomningen i den belgiska skogen Hallerbos och tänkt att jag måste få uppleva den med egna ögon. Och så har jag redan blomprydda skogsdungar runt knuten! Både i form av scillor och vitsippor.

vitsippor över hela marken

Konstigt hur blind man kan vara för det som finns rakt framför näsan en. Särskilt inför de saker som förtjänar den största uppskattningen. Det börjar gå upp för mig mer och mer.

Skulle jag välja en favorittid på året är det just den här tiden jag föredrar. Visst, de längre dagarna och lagom temperaturerna är två starka skäl att bli extra glad, men det är ändå vitsipporna som ger ett totalt glädjerus. Att gå runt i skogssnåren är som att vandra i en sagoskog, och jag föreställer mig att jag snart kommer få se en älva eller enhörning bland de vitskimrande blomstren… Just så sagolikt är det utomhus nu!

vitsippa skog

Lite av magin ligger säkert i att underbart är kort och vitsippeblomningen varar bara en kort, kort stund på året. Men om jag fick önska skulle jag vilja ha det så här jämt. När främst vitsipporna försvinner är det nämligen som att också en bit av mig försvinner. Men nu är de i allra högsta grad här, och jag lever med dem.

Kan vi lämna det aprilväder som varit bakom oss nu?

När man tänker på årets aprilväder har den här månaden verkligen varit April, april, din dumma sill… Ena stunden har jag varit ute och fotograferat vårblommor i strålande sol. I nästa stund har jag stått på en strand över vilken värsta vintermolnen rullat in.

Men i dag skiner solen och lockar temperaturen uppåt. Nu kan man nog förvänta sig flera dagar med en värme på runt 15 grader och en grönska som därmed exploderar i ett fyrverkeri av blommor och blad.

kan vi lämna det aprilväder som varit bakom oss
Mäktiga snömoln över Kåsas strand. För någon vecka sedan såg det ut så här i solnedgången.

Jag sitter på hemmakontoret och försöker skriva i gång mig inför veckan. Var ifrån skärmarna i går, då jag och Christoffer vårstädade hela dagen och sedan fick besök av ett par av våra närmaste på kvällen, och jag måste därför hitta tillbaka till flödet.

Senare på eftermiddagen kommer jag alldeles säkert ta med mig kameran ut för att fotografera de spruckna trädknopparna och utspridda vitsipporna. När aprilvädret visar sig från sin vårligaste sida är detta min bästa tid på året. (Minus allergin.)

Är det dags för vår på riktigt nu, utan att vädret visar Haha, lång näsa?

Som ett stort blåskimrande hav av scilla i hemmasnåren

som ett stort blåskimrande hav av scilla i hemmasnår

Den vackraste synen? Det måste ändå vara uppenbarelsen av blommor som breder ut sig på marken, det blåaste skimret av scilla. Jag har längtat efter scillornas ankomst ända sedan de vissnade förra våren. Men nu är de alltså här och jag vet precis var de växer. I hemmasnåren finns en liten kulturmarksglänta, så under skogsturen kan jag nu stanna till vid havet av scilla. Det gör jag också.

blå scilla makro

Två sorters scillor växer i gläntan: rysk blåstjärna (scilla siberica) och stor vårstjärna (scilla lucilae). Den ryska blåstjärnan är min favoritvariant av blomman av den enkla anledningen att den gnistrar mest. För mig representerar den idealvarianten av scillablomstren.

blåa scillor makrofoto

Förra våren smög sig grönskan på, i år är det som att allt exploderat samtidigt. Jag har inte riktigt hunnit – eller orkat – vara ute med makrot varje dag. Däremot har jag haft några fotosessioner och på bilderna här i blogginlägget ser du just rysk blåstjärna i närbild.

scilla rysk blåstjärna

I jämförelse med förra årets bilder tycker jag att jag fått till blåskimmerkänslan bra, det är för att jag lärt mig pressa på i ljusfläckarna och gå riktigt nära med kameran. Jag trodde inte det skulle vara så tillfredsställande att spåra min egen utveckling, men det har visat sig vara fantastiskt roligt att ha utvecklingskurvan rakt framför näsan i form av bilder. Fotandet är så himla konkret, till skillnad från skrivandet…

scilla siberica blomma

Men den största tillfredsställelsen har jag nog funnit i det cykliska, i hur scillorna kommer igen och igen. År efter år. Och jag går runt med känslan av att vara den mest privilegierade människan i världen så länge jag bara får njuta av den vackra blåskimmersynen.

Vårdagjämning, grönska och givetvis tid för förundran

vårdagjämning grönska förundran

I dag är det vårdagjämning. Det exakta klockslaget för den var 16:32, denna söndagen den 20 mars 2022.

gröna blad på träden vår

Men jag tänker mig att hela dagen går i vårdagjämningens tecken och för att inviga våren och solen gick jag så klart ut på en fotorunda i hemmasnåren.

ludna knoppar vår

Jag har inte besökt de snårigaste snåren på ett tag nu och oj, vilken förändring de genomgått! Kunde inte bli annat än förvånad när jag såg hur det knoppade sig överallt. Förvånad och glad.

knoppar i snåren

För i samma snår gick jag minsann förra våren och det var nog där jag upptäckte mig själv och det omåttliga måttet kärlek jag hyser till grönska.

gula krokusar vårblommor

Som naturen föds på nytt under våren kan man väl säga att även jag föddes där och då, på sätt och vis.

vit fågelfjäder marken

Och nu längtar jag alltså efter att känna hur hela jag vaknar ur vinterdvalan och genomströmmas av ett lycksalighetsrus bara av att se vårblommor och höra fågelkvitter i snåren.

vissen hortensia

Jag tog inga bilder på dem för under mina trötta astmaomständigheter orkade jag inte hoppa över diket för att komma fram till dem, men jag såg vitsippor. V-I-T-S-I-P-P-O-R.

blå scilla vårblomma

Däremot såg jag en himla massa annat fint som jag kunde fota i närbild. Ja, till och med krokus och scilla.

vårljus genom gröna barr

Jag är övertygad om att varje dag kommer bjuda på vacker grönska från och med nu. Gäller bara att ta sig tiden att befinna sig mitt i den.

vit krokus vårblomma

Vårdagjämning i dag, ja, och tiden för förundran är inne. (Det är ju alltid tid för förundran, men du fattar. Hur kan man inte häpna över den blomsterprakt som våren för med sig?)

Rita och måla krokusar, hur gör man egentligen?

rita och måla krokusar tips

Jag vet inte om hjärnan orkar skriva mer i dag, den är trött. Och när hjärnan är tröttast börjar tankarna irra bort, bort. Vad tänker jag på? På hur vackra dagarna är, solen som glittrar i snåren och blommorna som skjuter upp ur lövtäcket. Krokusar. Just det, krokusar var det!

Krokusar tänker jag på medan jag prokrastinerar måstena genom att kolla på konstnärer som skapar, typ på Youtube.

teckna vårblommor

Och så kollar jag runt och runt på olika konstnärsmaterial, och dagarna liksom försvinner medan jag tänker på vad jag själv skulle vilja skapa. En krokusbild, kanske? Men eftersom jag varken kan rita eller måla – eller så kan jag det – vet jag inte i vilken ände jag ska börja.

Det tomma, vita pappret. Bristen på färger och penslar, på material. På onsdag ska jag unna mig något nytt i målarväg. Då har jag rott ett par av måstena i hamn. Om jag bara kan sluta tänka på att rita och måla, på hur fint det är ute nu. På de där krokusarna jag hellre tittar på än skärmen.

Du ser ju själv på fotona här i blogginlägget, det är fint med krokus.

Rita och måla krokusar – tips på instruktionsfilmer

Rita och måla krokusar, hur gör man egentligen?

måla krokus instruktioner

Det är just det här jag kan försvinna in i timme efter timme. Jag vet inte om det kommer leda någon vart, men ja, nu har jag i alla fall kollat igenom ett antal instruktionsfilmer för att skapa krokusar utifrån olika konstnärsmaterial.

Och något leder det ju till, jag skriver trots allt ett inlägg om det (och i vilket jag visar upp några av mina naturfoton). Dessutom får du med dig tips på gratis instruktionsfilmer för att rita och/eller måla krokus. Se här!

Gratis instruktioner för att rita krokus

Gratis instruktioner för att måla krokus

Det var det. Förhoppningsvis kan jag lägga krokusar, konstnärer och konstnärsmaterial åt sidan ett par dagar. Det hade varit bra. Och så vila mig till fokus. Det ska jag försöka göra nu. Eller snart.

Man reser sig och reser sig, igen och igen. För så är det

När jag ser snödroppar börjar jag tänka filosofiskt.

man reser sig igen och igen

Jag tänker på hur de liksom reser sig och lätt böjda står pall för snö, regn och sol, på hur de blommar även i den bistraste kylan. Och då börjar jag vidare tänka på oss människor, på hur jävla starka vi är även när livet tvingar ner oss på knäna.

För hur otroligt det än är att aldrig behöva tyngas ner av bördor är det lika otroligt hur vi reser oss och reser oss, igen och igen. Till och med när man kan känna sig, eller av andra kan uppfattas, som bruten reser man sig. För så är det.

Låt inte den något hängiga gestalten bedra, liksom. Man härdar och härdas.

Och därför kan jag i min tur bli sur och less på hur vi är så snara med våra ryck-upp-dig-varianter. För en människa reser sig, det gör hon. Även när det inte ser så ut. Hon klarar de bistraste tider på sitt eget sätt, står pall på det sätt hon behöver. I stunden. Och behovet kan vara i skratt eller tårar, det vet bara hon.

Positivitetshets är ett falskt solljus, den verkliga värmen finns i lyssnandet och accepterandet. Ibland behöver man inte mer än så, inga hejarop eller sparkar utan bara ett tyst erkännande att man faktiskt gör vad man kan utifrån vad man orkar och behöver.

Det här var något i stil med mina skogsdungegrubblerier, jag har ju sådana.

Små förunderliga världar av blommor och insekter

Solig januaridag, förutom att ha varit ute och fotat har jag kollat igenom mina foton från förra årets hemmasnårsäventyr. Som jag skrev i gårdagens blogginlägg om trädgårdsböcker känner jag hopp om våren och blommorna. Jag kan väl tillägga att jag även känner hopp om insekternas ankomst.

små förunderliga världar av blommor och insekter

Jag vet inte om coronalivet har krympt tillvaron, men jag kan känna en bubblig glädje när jag plötsligt får syn på en vacker blomma eller insekt. Tänk dig då när jag får syn på båda! Förra våren och sommaren låg jag med näsan i snåren och det fanns nästan ingen ände på de små förunderliga världarna som bredde ut sig framför makroobjektivet.

Något annat som gör mig glad? Att kunna gå igenom fotografierna och känna Wow, har jag fått vara med om ALLT det här!? Det är kanske inga stora saker, ändå är de större än störst, som jag brukar skriva. Och det är så jag känner inför dem. Så mycket skönhet runt omkring, jag vet knappt vart jag ska ta vägen och snart, snart når den sin fullaste prakt.

På tal om glädje, har du hört låten ”Dos Oruguitas” från den nya disneyfilmen Encanto?

Nästan origami – så gör du en trollslända i papper

origami trollslända i papper

De här trollsländorna i papper är kära minnen för mig. Jag och Christoffer gjorde dem dagarna efter att han kommit hem från handkirurgen på Sahlgrenska. Där låg han efter att ha sågat av sig samtliga fingrarna på högerhanden och fått fyra av dem ditsydda igen.

Redan under hemkomstdagen satte han sig ner med pyssel och det är väl ganska mycket min sambo i ett nötskal. För honom rådde det ingen tvekan om att han skulle kunna fortsätta skapa som förut och därför gav vi oss på papperstrollsländorna nästan bums.

papperstrollsländaor origami
Varför skriva om trollsländor mitt i vintern? Jag har väntat på att kunna använda bilderna från vårt pyssel. Nu fick jag tillfälle när jag insåg hur fint de matchar glasfusingsbilderna i det förra blogginlägget. Kan vara så att jag färgmatchar bloggen en aning…

Du vet kanske hur det är när du tror att du gör origami och så plockar instruktören fram saxen på slutet… (?) Så var det att göra trollsländorna du ser på bilderna. Jag och Christoffer trodde vi gjorde origami på riktigt – därav de fina origamipappren i metallic – och så slutade det med att vi såväl klippte som klistrade.

Det är inte klassisk origami.

Egentligen är det ju inte så viktigt, för papperstrollsländorna blev superfina. Vi utgick från filminstruktionerna på Youtube-kanalen Paper works. Det finns liknande instruktioner även på Origami time, ifall du hellre vill prova en annan instruktionsfilm för att vika en trollslända i papper.