Egentligen är det inte riktigt klokt, oktober månad och vresrosorna och blåklockorna blommar ännu. Jag såg till och med en maskros skjuta upp ur gräsmattan vid kyrkan i går. Än så länge är det ganska grönt i träden och buskarna. Bara en gnutta brunt.

Då och då hopar sig molnen och ljuset förvandlar stranden till silver. Och så mitt i mötet mellan årstidsfärger: De rosa kronbladen. Faktiskt har nyponen på rosenbuskarna börjat skrumpna i rostiga nyanser. Vresrosorna är dock rosigare än rosigast. Bladen skimrar gröna.

Med vresrosor är det som med strandtrift, jag kan inte tänka mig Varberg utan dem. Som barn brukade jag plocka kronbladen från rosenbuskarna och lägga dem i en bunke med vatten. Jag gjorde parfym, förstår du.

Jag var ett kreativt barn och kom även på den opassande idén att hälla klipulver från nyponen innanför min lillebrors tröja. Detta hör till mina mindre stolta ögonblick i livet. Att något så vackert kan svida så.