Från målerikurs till vernissage på ett år

2024-04-012024-04-08 | Sandra Jönsson

För ett år sedan längtade jag efter en plats att gå till. En gemenskap bortom skärmarna. Ett ställe för att skapa och bara vara. Jag tänkte att målerikurser kunde vara ett första steg till ett kreativt och socialt rum. Tänkte jag rätt? Det verkar faktiskt så.

från målerikurs till vernissage på ett år bild från utställning — *Tavlorna till höger är mina och tavlorna till vänster är en målarkompis.*

Jag gick två kurser: En i akryl och en i akvarell. I respektive grupperna blev det en så fin dynamik att vi bildade studiecirklar efteråt. I ett års tid har jag så varit med i både en akryl- och akvarellcirkel. Och mycket har hänt under detta år.

I akrylcirkeln har vi haft öppet hus för familjer och vänner. Samma dag som det öppna huset ägde rum fick vi ett förslag om att ha en gemensam vernissage, vilket vi ju ville. Jag inte helt motvilligt, ska tilläggas.

poster med abstrakta vaser i akryl och passepartout collage — Här har du ett exempel på ett posterkoncept jag arbetar på. Motiven föreställer vaser i akryltusch och passepartout. Du ser vaserna till höger på visningsbilden här ovanför, om än i suddigt läge eftersom påskriset från påskaftonens invigning visas i förgrunden.

Men i vilket fall blev det inom några veckor dags för en vernissage i en utställningslokal i Varberg, min hemstad. Jag var med helt förutsättningslöst, hade liksom ett koncept men inget jag egentligen hunnit utveckla fullt ut. Det kommer i sinom tid.

Så här tror jag: Man kommer aldrig vara helt redo men man måste börja någonstans. Det här var min början. Jag har redan lärt mig massor och insett att jag skulle vilja göra typ hundra saker annorlunda. Nästa gång tar jag med mig detta.

Hade du frågat mig för ett år sedan hade jag aldrig kunnat ana att jag skulle få stadiga målerivänner som jag skulle ställa ut konst och hantverk tillsammans med. Jag hade aldrig kommit så här långt utan dem.

Vill du virka ett akvarium med fiskar, rev och sjögräs…?

2024-02-042024-04-08 | Sandra Jönsson

virka akvarium med fiskar rev och sjögräs

Visste du att man kan virka ett akvarium? Jag har sett flera kreatörer virka fiskar, rev samt sjögräs i garn och att de sedan placerat konsthantverken i just ett akvarium eller glasskål. Inspirerad av veckans föreläsning med Moa Blomqvist ville jag prova att ta fram AI-modeller för hur virkade akvarievärldar kan se ut. Det blev helt enkelt två koncept i ett: virkning och akvarier.

Att AI-generera virkade föremål är inte så lätt som man kanske tror. Än mindre är det så enkelt att få det att se rimligt ut. Det är som när jag gjorde de gröna pappersdrakarna, tålamodsprövande. Jag har ägnat den fritid jag haft under veckan till att göra mina virkbilder. Säkerligen har hundratals varianter passerat, stör mig på pyttesmå detaljer som jag trots allt gör.

virkade akvarier inspiration virka fiskar

Jag är fortfarande helt tagen av alla möjligheter bild-AI ger upphov till. Vilka två idéer som helst kan jag nu föra samman för att se vad det blir av det. Att ta fram virkade akvarier är intressant på så sätt att ett vardagsföremål förenas med ett skapandemedium. Via länkarna kan du se hur jag har provat samma sak med blomsterfält och rymdgalaxer.

Tänk dig något du skulle vilja se som ett konstverk och beskriv vilka material du vill använda när du promptar i ett AI-verktyg för bildframställning. Hur blir det? Är du som jag och aldrig blir nöjd med första bästa kan du fortsätta göra små modifikationer i prompten och med de verktyg som finns till hands.

virka akvarium med tillbehör som fisk sjögräs rev

Något jag tycker är coolt med dessa modeller för virkade akvarier är att de nästan ser verkliga ut. De skulle därför enkelt kunna nyttjas som inspiration inför att du faktiskt ska virka ett akvarium. På bilderna får du nämligen förslag på vilka akvarieföremål du skulle kunna frihandsvirka. Virkar jag själv? Nej, inte för tillfället. Det har jag alldeles för ont i händerna för. Jag lägger dessutom ner den handork jag har på mina målarcirklar i akryl och akvarell.

Gör gröna pappersdrakar – inspiration inför papperskonst

2024-01-132024-04-07 | Sandra Jönsson

gröna pappersdrakar papperskonst inspiration

Tänk om… Plötsligt har tankemöjligheterna blivit ännu intressantare och jag känner att jag befinner mig i ett läge som jag inte ens kunnat föreställa mig tidigare. Alla inre bilder jag någonsin haft tar numera form. Åtminstone de bilder jag väljer. Tanken på gröna pappersdrakar med gulddetaljer blev för frestande, så jag bara måste testa idén med hjälp av AI. Det blev en hel drös med gröna drakar i papper, men inte utan säkert ett par dagars arbete på det digitala konstprojektet. AI-konst tar tid, den med.

Jag och Christoffer håller ju på en del med origami. Däremot inte med papperskonst på den här nivån. Men med bakgrund i det jag har skapat i papper är jag övertygad om att en riktigt skicklig pappershantverkare utan problem kan skapa pappersdrakar som dessa, om än i flera lager papper. Origami går ut på att skapa ur ett enda ark. Därför vill jag inte kalla drakarna i papper för just origamikonst.

Man skulle kunna tro att papper är ett skirt och skört material. Ett litet ryck och sedan är det kört. I realiteten är papper starkt. Visste du att du kan skulptera det? Du kan vrida, knyckla, trycka och så vidare. Och så kan du vika, som i origami. Men det är väl det mest elementära. För att göra pappersdrakar behöver du sannolikt bearbeta pappret på flera av sätten. Tassarna, vingarna, öronen, svansen, ja, till och med huvudet skulle den som är talangfull på pappershantverk troligen kunna vika till. Du, kanske?

Det här för mig inte helt osökt till en av mina förebilder inom origami- och papperskonst: Jo Nakashima på Youtube.

Skapa konstnärliga strandcollage av rivna pappersbitar

2024-01-012024-04-06 | Sandra Jönsson

Det är så att jag nästan inte själv tror det, men dessa strandcollage har jag gjort med hjälp av AI. De har tagit mig flera timmar att göra, så nej, det känns faktiskt inte så fuskigt. Collage är en ganska outforskad konstform för min del. Under hösten 2023 har jag dock haft chans att prova på den vid ett par konstkurstillfällen och har insett att jag gillar skapande med pappersbitar skarpt. Eftersom jag numera kan testa mina konstidéer fritt i olika format, analoga som digitala, har jag visualiserat hur ett collage som föreställer en strand kan se ut.

Skapa collage av rivna pappersbitar

snäcka collage av rivet papper på canvasmålning

Blir du inspirerad och vill skapa egna collagebilder för hand? Så här kan du gå till väga:

Samla på dig papper i strandfärger från böcker, tidningar eller papper du skapat själv.
Klipp eller riv ut pappersbitar och sortera dem i högar med olika färger och toner.
Titta på ett foto eller en bild för inspiration till ett strandmotiv.
Skissa grunderna på ett tjockt konstnärspapper, på en kartongbit eller på en återbrukad canvasduk, alternativt improvisera motivet allt eftersom.
Limma bit för bit på pappret och se hur motivet tar form…

Förfina detaljerna på strandcollaget

Tänk på att papper är ganska tåligt och att du kan ”skulptera” bitarna på collaget för att skapa tredimensionella moln- och vågeffekter. Du kan till och med rulla pappersbitarna runt en blyertspenna eller tandpetare för att få mjuka former. Använd stora som små pappersbitar beroende på deras placering och nivå. Ska du lägga en grund för himmel, hav och land? Då kan du börja med lite större bitar och sedan bygga på med mindre bitar för ett livligt strandlandskap. För mina strandcollage har jag valt färgerna blå, gul, grå, brun och vit.

Barnpyssel för att måla stjärnor och planeter i akvarell

2023-12-022023-12-02 | Sandra Jönsson

Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar till Amazon

Har jag berättat jag är med i en akvarellcirkel? Detta innebär att jag målar akvarell tillsammans med andra en gång i veckan. Jag håller fortfarande på att lära mig den ädla konstformen. Helt enkel är den inte. Men den är värd mödan. Å, så vackert det är med de flödande färgerna! Jag har funderat en del på hur jag kan introducera akvarellfärger för mina syskonbarn och därmed få chans att öva mer själv. Av en händelse snubblade jag över Sentosphère Aquarellums färdiga akvarellboxar för barn och jag fastnade bland annat för boxen med temat stjärnor och planeter.

barnpyssel för att måla stjärnor och planeter i akvarell

Aquarellum-boxarna är speciella på så sätt att de innehåller målarmallar. De här mallarna har ett specialbehandlat papper som typ gör det omöjligt att måla utanför linjerna samtidigt som färgerna flödar och blandar sig fint på pappret. Förutom specialpappren medföljer akvarellpensel, akvarellfärger samt en pipett. Jag ser inte dessa boxar som ett alternativ till att måla på vanligt akvarellpapper. Snarare ser jag dem som ett roligt komplement och som en introduktion till den fantastiska akvarellvärlden. Att måla stjärnor och planeter är inte så lätt, men här kan man få ett hum om hur man kan gå till väga.

Börja måla rymdmotiv i akvarell genom att läsa mer om och köpa den tematiska Aquarellum-boxen.

Tankeväckande modern konst på Mudam museum i Luxemburg

2023-09-142023-09-14 | Sandra Jönsson

När jag och Christoffer besökte Luxemburg i somras missbedömde vi läget. Vi missade helt att nästan alla museer har stängt på måndagar. Den enda museiupplevelsen jag tar med mig från staden och landet är därför ett besök på det moderna konstmuseet Mudam, som vi besökte på lördagen. Det är inte heller så lite, för just detta konstmuseum bjöd på både kända och okända upplevelser. Somliga av upplevelserna var definitivt otippade.

Konceptuellt och provokativt till överdrift (?)

På Luxemburgs moderna konstmuseum Mudam står den konceptuella konsten i fokus. Redan när man kliver in i den första stora salen blir det tydligt att utställningarna syftar till att väcka tankar. På ett museum som Mudam ges konsten en provokativ roll. Den lyfts fram som ett redskap för att ifrågasätta sådant vi tar för givet, må det vara vad ett konstmuseum bör vara eller vad som egentligen menas med konst.

mudam museum luxemburg — *Wow för ljuset i museibyggnaden!*

Ibland går ifrågasättandet kanske för långt, jag menar att det nästan blir löjligt. En av utställningarna utgjordes av fraktlådor för konstverk utan att man löpte linan fullt ut och gjorde en högst interaktiv utställning. Det var inget som sa att man inte fick klättra på lådorna, samtidigt var det inte så mycket som uppmuntrade till att utforska utställningen heller. Poängen med lådutställningen sas vara att ett museum utgörs av många saker.

Mudam i Luxemburg levererar även berörande konst

Men (!) det finns mycket att titta på och beröras av på Mudam. Jag fastnade för flera utställningar. Fotoutställningen ”Dancing with my camera” med Dayanita Singh (1961-) var fantastisk. Vilka fotografier! Varje foto var som en mångbottnad historia och tillsammans berättade bilderna om hur lika och olika kvinnoliv kan vara. Om jag inte missminner mig har Singh omtalats på svenska kulturnyheter och då har jag tänkt att jag gärna vill se hennes konst, så detta var verkligen en glad överraskning.

Entréutställningen gjorde ett starkt intryck på mig, den också. I ett stort ljust rum reste sig en popkonstmur i kaxiga färger och former. Popkonst som en kritik av popkonst, skulle jag beskriva utställningen som. Jag tyckte mycket om den och blev inspirerad i mitt eget skapande. En del av sakerna ska jag prova – men inte lika kritiskt till den avlidne konstnären Michel Majerus (1967-2002) troliga förfäran där han vilar. Han målade bland annat abstrakt som en kritik av abstrakt måleri.

Vackert, vettigt och knepigt på samma gång

Peter Halleys (1953-) moderna konst var spännande. Kan man klassa även hans tavlor som popkonst eller är de minimalistiska? Oavsett vilket talade de skrikiga neonfärgerna direkt till mitt hjärta, jag som blir själaglad av pockande färger. Motiven var faktiskt ganska speciella, elektriska ledningar i stilfulla geometriska konstellationer. Jag gillar inte bara kaxiga färger, jag dras till komplementfärger som blå och orange, grön och rosa. Komplementfärger fanns det gott om i Halleys tavlor på Mudam museum.

peter halley utställning konst mudam museum

Det var så mycket på Mudam som var vackert och vettigt. Och så fanns det många saker som jag ställde mig frågande till, som kortfilmer där man exempelvis bara fick följa en båt till havs. Samtidigt ska ju konst vara en dialog mellan betraktaren och verket, så i det avseendet har Mudam verkligen lyckats skapa ett forum för eftertänksamma samtal. Innerst inne uppskattar jag det oväntade, varför jag kanske egentligen inte har så mycket emot lådutställningar eller knaskortfilmer hur orimliga jag än tycker att de är.

På ett museum som Mudam Luxemburg får man helt enkelt försöka ha flera tankar på samma gång… Läs, se och inspireras på museets officiella webbplats!

Abstrakt fingermålade rosor i rosa och grön akryl

2023-08-142023-09-14 | Sandra Jönsson

Precis innan den hiskeliga sommarvärmen bröt ut hade jag mitt sista kreativa skaparögonblick. Jag fingermålade rosor i rosa och grön akryl på en målarträff. Sedan slog värmen till med sin fullaste kraft. Utslagen som jag blev i värk och utmattning fick jag lägga bloggande, fotande och målande åt sidan. Men nu kommer orken sakta men säkert tillbaka och jag hyser därför en förhoppning om att jag ska få tillbaka målarlusten, bland mycket annat. Jag har till och med fotat solnedgångar igen.

fingermåla abstrakta rosor i akryl — *Jag har använt 400 gram på akrylpappret* *och Amsterdams akrylfärger i olika rosa och gröna nyanser.*

Egentligen är det ganska otroligt hur väl kroppen fungerar som målarredskap. Jag använder fingrarna mycket när jag målar abstrakt med akrylfärger. Det är som att fingermålandet ger en annan kontakt med pappret, och flummigt nog med visionen, än vad penslar ger. Så jag kör alltså på med mitt fingermåleri. Gött att närma sig medelåldern och kladda på så här, eller vad säger du?

Vision och vision. Jag är verkligen inte tillräckligt bevandrad i måleri för att kunna skapa mot ett mål, så mest av allt går jag på känsla. Rosorna gjorde jag genom att använda två nyanser av rosa och en vit nyans, som jag cirklade runt tills rosorna tog form på en förmålad bakgrund i grönt med inslag av blått och turkost. Därefter strök jag på de gröna löven med hjälp av fingertopparna. Snabba streck, helt enkelt. Inte för perfekt. Varje del av akrylmålningen torkade förstås för sig, och jag har insett vikten av att hålla sig till någon enstaka färg för att undvika bajsbrunt när man målar sina färglager.

På akrylkursen från i våras fick jag lära mig att man kan väcka inspirationen genom att dela upp pappret i mindre rutor genom att använda maskerings- eller washitejp. Ett vitt papper kan vara så utmanande att jag tappar modet, men genom att dela upp pappret i ”minisar” blir det lättare för mig att fylla tomheten. Rosenmålningen blev så till flera små målningar. Visst kan man använda dem som kort? En av mina målarvänner föreslog att jag ska bestryka ytan med akryllack för extra tålighet. Det ska jag nog göra.

Vincent van Gogh målade 150 tavlor under sin ensligaste tid

2023-07-252023-11-05 | Sandra Jönsson

Häromdagen fördjupade jag mig i författares och konstnärers behov av enslighet och snubblade över Vincent van Goghs (1853-1890) kreativa blomstringsperiod under den tid han var inskriven på hospitalet i franska Saint-Rémy-de-Provence. Året var 1889. Jag gjorde efterforskningarna inför en arbetsuppgift. Många av gångerna får jag välja mina egna teman, så jag brukar välja med hjärtat som slår extra mycket för kultur.

Vincent van Gogh skapade i isolation

vincent van gogh stjärnenatt 1889 — *Stjärnenatt (1889)*

Mycket riktigt skapade van Gogh flera av sina berömdaste verk, som målningarna i serien Stjärnenatt, under tiden på hospitalet. van Gogh var egentligen ingen enstöring, han tyckte om andras sällskap. Men i brev till familjen berättade han om hur isolationen drev på skapandet.

Ödslighet var ett återkommande tema

van Gogh ska inte ha lämnat sitt rum på två månader. De yttre bilderna, intrycken, bleknade alltmer och i dess ställe trädde djärva färger och penseldrag fram, du vet de där cirklarna som är så karakteristiska för hans konst? Trots de livliga färgerna, och faktiskt tavlornas livliga motiv, kan man inte undgå känslan av ödslighet. Om man tittar tillbaka på hela van Goghs konstnärskap verkar ödslighet, eller enslighet, varit ett genomgående tema. För konstnären i fråga var ensligheten både en förbannelse och en välsignelse.

van Gogh färdigställde 150 målningar

vincent van gogh irisar 1889 — *Irisar (1889)*

Under tiden på hospitalet färdigställde van Gogh cirka 150 målningar. Få var intagna på sjukhuset, och ingen av dem som han bodde med delade hans intresse för konst. Han höll sig för sig själv och tillbringade dagarna i dels en ateljé, dels en trädgård. van Gogh detaljstuderade och avbildade naturen på sitt nya, egensinniga sätt. Men skaparglädjen nådde ett slut. Den isolerade tillvaron började tära något enormt på honom och han lämnade hospitalet. Bara en kort tid efteråt ska han begått självmord.

Enslighet – välsignelse eller förbannelse?

Kreatörens behov av enslighet är ett av de ämnen som intresserar mig mest. Kanske för att det finns en stor, och högst personlig, igenkänning i det. För att kunna skapa måste jag sortera intrycken i stillhet och tystnad. Sorterande sköter jag bäst själv, och jag är väl på sätt och vis mitt eget bollplank. När jag ska skapa klarar jag inte heller av för många avbrott, de bästa skapardagarna är dagar när jag vet med mig att jag inte ska träffa en kotte. Samtidigt, utan social närhet eller stimulans tappar jag all inspiration.

Balansen mellan att ha för mycket eller för lite social kontakt tycks vara ett evigt tema inom konsten och litteraturen. Rebecca Solnit har berört temat i sina essäsamlingar som har natur- och vandringsteman, och i dagarna fann jag en förtjusande bok av August Strindberg. Strindberg-boken heter Ensam och är en självbiografisk långnovell om att säga farväl till sin omgivning för att kunna förlora sig i författandet. Jag vet inte hur novellen slutar ännu och återkommer med en recension när jag läst färdigt den.

Sammanfattningsvis kan enslighet, rentav isolering, till en början vara kreativt befriande. Men vad händer när den blir för långvarig – blir den en välsignelse eller en förbannelse?

Källor:
Art Institute Chicago
The Art Newspaper
The Metropolitan Museum of Art

Kladd: Abstrakt akryl i röd, gul och blå

2023-02-222023-03-31 | Sandra Jönsson

Jag började på konstkurser i söndags: akryl och akvarell. Vi lekte mest runt för att känna på färgerna och öva på tekniker. Jag älskar att leka med färg! Det är därför jag börjat måla. Jag ska inte bli en mästermålare utan mest lära mig skapa fint kladd.

På den här abstrakta akrylkladden har jag målat med alla tänkbara tekniker – men inte med pensel. Jag har skrapat och tryckt, det finns till och med tryckta blommor någonstans bland alla kluddar. Till slut drog jag över de röda, gula och blåa färgerna med vitt. Jag använde både skrapa och finger.

Röd, gul och blå är ju primärfärgerna så det var bra att börja öva med dem under akrylkursens första tillfälle. Visste du att man kan blanda nästan hur många färger som helst utifrån bara de tre primärfärgerna?

Konstkursavslutning och kurskompisens konstutställning

2022-11-202022-11-27 | Sandra Jönsson

Ser du den pampiga röda tegelbyggnaden i fjärran? Där har jag gått på höstens konstkurs. Samma underbara lärare och upplägg som i våras, bara andra lokaler.

Det känns jättetråkigt att vi haft kursavslutning i veckan. Samtidigt är jag väldigt, väldigt tacksam för allt roligt jag fått prova. Ja, det har varit en blandad kompott: måla i flytande tusch med blompinne, marmorera papper till dekorationssaker, måla med akvarell på gammalt lakan, helt enkelt massor av saker.

Jag är så glad i min bildlärare. Hon är inte bara jättebra på konst och pedagogik, hon är en fantastisk person att ha att göra med. Rätt person på rätt plats. Tack vare hennes engagemang bär jag på ny, härlig kunskap. Det är en värdefull gåva.

Kurskompisarna har också varit superfina. Jag har hört till den yngre skaran i gänget, men damerna tar verkligen väl hand om oss alla. Det sprids kärlek och omsorg från alla håll, och det är bara så fint att få vara med om denna otroliga värme. Enbart kvinnor har deltagit i kursen, och det märks på hur snällt det varit. Jag älskar’t!

Jag fastnade för min kurskompis Lotta redan i våras. Vi gick konstkursen tillsammans då också. Inte för att jag känner henne, MEN hon verkar vara genomgod. En snällare och mer uppmuntrande person får man leta efter! Hon har alltid en fråga och ett leende på g, vill alltid höra om ens vecka.

Och dessutom är en hon galet bra på att skapa. Hon drar några streck här och där, och vips har hon skapat ett konstverk. Jag fattar inte hur hon bär sig åt, uppenbarligen har hon talang för det. Allt hon kreerar är nämligen lika vackert, och så är hon ändå världens ödmjukaste person.

fågelkonstnär vernissage i varberg — Jag får ursäkta fotot, det var mörkt ljus utomhus och jag ville inte heller fota så att alla konstverk exponerades. På Konsthantverkarna i Varberg finns hela väggar med Lottas vackra tavlor. På Visit Varberg kan du även se en evenemangsbeskrivning med bild på en del av tavlorna.

I går hade hon vernissage eller konstutställning på Konsthantverkarna i Varberg. Jag var där på ett snabbesök, och wow! Hon har målat akryl- och akvarelltavlor med fågel- och kustmotiv.

Jag kan inte bestämma mig för om jag gillar hennes fiskmåsar eller strandskator mest, jag som är smått besatt av fåglar och deras roliga personligheter. Hon och jag verkar dela denna fascination, för hon har skapat många fåglar som är fulla av karaktär.

Lotta har lagt ut en del av sin fågelkonst på instagramprofilen artofevalotta, ta en titt där. Och du, besök gärna hennes utställning på Konsthantverkarna i Varberg, som har många, många fina konsthantverk. Den pågår december ut.

Kika på Konsthantverkarnas webbplats!

Första lektionen i en kurs om att skriva konstkritik

2022-10-292022-10-29 | Sandra Jönsson

Hela tiden dyker det upp nya spännande saker att göra. Det gäller bara att hålla ögonen öppna. Som exempel dök det upp en chans att få läsa en kort folkhögskolekurs i att skriva konstkritik. Eftersom jag fördjupar mig i konst och skapande och dessutom har en utbildning i kulturjournalistik tänkte jag att en kurs i konstkritik är ett bra komplement.

Förra lördagen satt jag på min första lektion, digitalt. Redan en vecka sedan. Oj! Lektionen var en introduktion till konstkritiken, och under kommande veckor ska klassen gå på en utställning i Malmö, skriva konstrecensioner och reflektera kring konst i största allmänhet.

Läraren på kursen lever för konsten, det märks. Under det första tillfället gav hon oss alla tänkbara perspektiv på konstområdet och jag älskar hur samhällskritiskt det hela blev.

Jag hör till den skara som faktiskt tycker att kulturen är som mest spännande när den är en kritik av samhället, och jag tycker också att kulturjournalisten, må det vara en konst- eller litteraturskribent, gör skillnad med sin kulturanalys. Kultur och kritik behövs! Än mer i dag, när vissa samhällskrafter försöker mota bort både kulturen och kritiken.

Kultur och kritik är väsentliga delar av demokratins själ, det är väl av den anledningen somliga vill kväsa detta. Det är i sig helt sjukt.

Alltså, nu ska jag försöka lära mig skriva konstrecensioner. Men att skriva en bra kulturrecension kräver att man också kan sitt fält, och således innebär kursen i att skriva konstkritik väldigt mycket mer än skrivande. Det handlar om att försöka se och förstå.

Under de kommande veckorna ska jag läsa, titta samt reflektera högt och tyst – förutom att recensera.

Vad mycket roligt jag plötsligt hittar på! Har du sett att jag även varit på en gripande teaterföreställning i Varberg?

Ett abstrakt experiment med blommor i tusch och akvarell

2022-10-202023-03-31 | Sandra Jönsson

Jag var inte så lite lyrisk efter förra veckans konstlektion. Då fick vi prova en ny teknik, nämligen att måla med tusch på en halv eller hel meters avstånd. Redskapet? En lång blompinne eller rundstav!

Det gick inte att vara precis. Men i stället växte en ledig stil fram, ett experiment som jag tycker förde mig närmare min vision av hur jag vill måla abstrakta blommor.

När tuschen torkat – allt det svarta du ser är flytande tusch – fick vi i uppgift att fylla i med färg. Vi kunde bland annat välja mellan olika markers och akvareller. Mitt val föll på akvarellfärgerna.

Jag älskar kombinationen av det markerade svarta och de starka kulörerna. När jag blev klar med min megastora bild (säkert en A1) fortsatte jag med en mindre variant (en A4).