Spårningsövningar med halloweentema saknades, så det var bara till att fixa ett gäng. Jag gjorde ett litet häfte med fem olika spindelnät du kan spåra, som du laddar ner gratis via länken.
Spindelmotiven ger näten en kuslig halloweenkänsla, men faktiskt kan övningarna användas året runt. Varför ska sådana här övningar för att spåra spindelnät vara bra? De används för att öva finmotorik.
Jag tycker det är kul att skapa printables för barn, det är faktiskt ett av mina många intressen, och därför har jag en hel portfolio med pyssel- och målarbilder. Varmt välkommen att botanisera i den!
Ja, under veckan har det alltså varit en massa tekniskt strul med bloggen. Ett tag var till och med portfolion med printables borta, och jag kände paniken växa i bröstet. Efter en del om och men löste det sig, för det brukar det ju göra, och portfolion kom åter upp. I väntan på att bloggfunktionerna skulle komma på plats satte jag mig ner och gjorde ett sista lass halloweenmålarbilder. Se bland annat den här målarbilden med en otäck zombiehand:
Jag har tyckt att min portfolio slash idébank saknat zombiemålarbilder, så det här är mitt första försök att zombifiera innehållet. Jag ville ha en nattlig känsla i målarbilden, så zombiehanden får sträcka sig genom marken, ut i skogen och upp mot månen. Givetvis flyger fladdermöss högt däruppe! Målarbilden är gratis att ladda ner, men som med allt mitt andra kreativa innehåll måste du respektera upphovsrätten. Det är dealen.
Vampyrer hör till mina favoritmonster. Jag har dagdrömt mycket om dessa blodtörstiga bestar i mina dagar. Egentligen tycker jag inte att de är så bestialiska, utan jag lockas av deras tidlösa skönhet och uråldriga intellekt. Och visst är det något romantiskt med varelser som levt sedan tidernas begynnelse? Alltså, jag märker hur gärna jag vill skriva ett blogginlägg om vampyrer, så jag noterar detta inför framtiden och styr nu om siktet mot temat för det här inlägget. I just det här blogginlägget vill jag nämligen lyfta fram min söta vampyrmålarbild – se:
Jag tänkte det kunde vara en kul grej att göra en målarbild med ett godismonster till vampyr. Tänkt och gjort! Förutom den söta vampyren har jag öst på med både gottesaker och läskigheter. Det är godis, kakor och spindlar om vartannat. Jag tycker själv collaget av clipart blev ganska festligt, och du vet ju hur sällan jag känner mig nöjd med det jag skapar. Här har du ett av mina undantag! Om du också tycker att den här vampyrmålarbilden är festlig och du vill färglägga den kan du ladda ner den gratis från min portfolio. I portfolion finns många olika halloweenmålarbilder, ladda ner vampyrmålarbilden via denna länk.
Det tog mig flera år att hitta till den stil på målarbilder som jag gillar. Under dessa år har jag experimenterat mig fram, ett tag utforskade jag till och med tjocka linjer. Men till slut landade jag i en lite gulligare stil med tunna linjer, inspirerad av både kawaii och doodle. Stilen är också ganska snäll, har jag hört andra säga om den. Så inför halloween är halloweenmålarbilderna med andra ord inte särskilt läskiga, utan söta och snälla. Söt och snäll stämmer även in på den här spökmålarbilden:
Målarbilden här ovanför är en av mina mest nerladdade printables just nu. Om du har missat att den finns kommer du kunna klicka dig vidare till den via länken längst ner i detta blogginlägg. Jag tycker själv mycket om den, faktiskt. Otroligt nog! På målarbilden finns såväl ett spökhus som två spöken, och det finns även stjärnor, moln samt linjer du kan spåra. Jag tycker kompositionen är mysig och hoppas du ska tycka detsamma, eller ja, snarare att barnet i ditt liv ska göra det.
Jag somnade sent i natt. Ändå var jag uppe tidigt av den enkla anledningen att jag inte kunde somna om när jag väl vaknat. Och så hade jag en del idéer på lut, och vad är väl mer uppiggande än det? Jag gjorde bland annat målarbilder inför halloween och de dödas dag, alldeles säkert inspirerad av gårdagens halloweenpyssel. På bilden här nedanför ser du en av målarbilderna:
Målarbilden är ett collage med ett kattansikte, eller egentligen med ett kattskelettansikte. Jag tycker den passar fint ihop med mina och Christoffers toarullekatter. Så ja, mer katter inför halloween! Jag visar upp den i ett eget blogginlägg för att lyfta fram mina målarbilder och printables, som jag pysslar en hel del med. Den kattmålarbilden finns för gratis nedladdning i min portfolio – ladda ner den gratis härifrån!
I går började jag packa upp konstnärsmaterialen jag beställt hem och jag invigde bland annat akvarellasken genom att måla en färgkarta för den. Men jag var också sugen på att prova tuschen, kritorna och papperna för blandteknik. Därför fick allt bli ett första kladdexperiment.
Materialen jag experimenterat med är mixed media-papper (Paint ON), blompinne, penslar, flytande tusch (L&B Nan King), vattenresistenta vaxkritor (Caran d’Ache Neocolor I) samt akvareller (Schmincke).
Med Christoffer hängande bakom axeln målade jag först med tusch och sedan med kritor. Det svarta är tuschen och den färgade strukturen kritor. Jag har beställt hem varianter som är vattenresistenta, vilket innebär att färgen och känslan består efter att man bemålat dem med exempelvis akvareller.
Att måla i blandteknik är jätteroligt och sedan har jag verkligen fastnat för det här med kladd. Det är som tio minuters terapi där man kan släppa taget och försvinna. Jag vet dock inte vad jag försvinner in i, för det här är något annat än att fota eller skriva.
Färger gör mig glad och det är en underbar lyx att få måla med Schminckes akvareller. Jag fick hem deras 48-set förra veckoslutet, men på grund av sjukdom och jobb har jag inte kunnat njuta av dem förrän i dag.
För att bekanta mig med akvarellasken målade jag på den medföljande färgkartan. Det här kan vara något av det mest tillfredsställande jag gjort på flera veckor, hehe. Om man älskar färger finns det nästan inget bättre än att få vara mitt i dem. Förstår du så förstår du.
Tack vare den höga pigmenteringen i Schminckes akvarellfärger blev akvarellerna riktigt klatschiga på färgkartan. Och jag säger då det, så himla praktiskt att kunna jämföra färgerna när man målar. Jag har redan haft användning för kartan. Gjorde ett litet kladdprojekt för Christoffer. Bara för att visa.
Jag var inte så lite lyrisk efter förra veckans konstlektion. Då fick vi prova en ny teknik, nämligen att måla med tusch på en halv eller hel meters avstånd. Redskapet? En lång blompinne eller rundstav!
Det gick inte att vara precis. Men i stället växte en ledig stil fram, ett experiment som jag tycker förde mig närmare min vision av hur jag vill måla abstrakta blommor.
När tuschen torkat – allt det svarta du ser är flytande tusch – fick vi i uppgift att fylla i med färg. Vi kunde bland annat välja mellan olika markers och akvareller. Mitt val föll på akvarellfärgerna.
Jag älskar kombinationen av det markerade svarta och de starka kulörerna. När jag blev klar med min megastora bild (säkert en A1) fortsatte jag med en mindre variant (en A4).
Ja, alltså det här var så inspirerande att jag beställt hem tusch och akvarell för att kunna fortsätta experimentera.
I går var det åter dags att gå på konstkurs. Att kursen från i våras skulle börja igen kom som den gladaste överraskningen. Den första träffen var alltså i går kväll och jag hade så kul. Jag fick till och med prova nya saker, som en avslappnad teknik för att rita av saker. Avslappnad och avslappnad, hela kroppen engagerades i ritandet och efter att precis ha lyft hantlarna för första gången på säkert ett halvår var jag ganska trött i lemmarna. Prestationsfri ritövning är kanske en bättre beskrivning av vad vi gjorde.
Så här ”avslappnat” kan man rita av saker
Jag måste berömma min bildlärare, hon har så många bra idéer! Och hon vet hur hon ska få oss elever att släppa garden inför skapandet. Ritövningen vi började kursen med var en perfekt inledning, för den gav inget utrymme till att våndas över varje detalj. Så hur gick övningen till? Jo, vi hade var sitt stort vitt papper framför oss på golvet. Vi hade också var sitt glas med flytande tusch och var sin lång blompinne. Vi stod i en halvcirkel runt en clownfigur och blomvaser, och dessa saker skulle vi rita av på bokstavligen en armlängds avstånd.
Det var omöjligt att kontrollera rörelserna fullt ut, och det är det som är tjusningen med ritövningen. Om jag hade fått i uppgift att rita av sakerna på ett mer vanligt sätt hade jag definitivt låst mig. Avbildningar ger mig prestationsångest. Aldrig tidigare har jag ritat abstrakta blommor så ledigt som i går, konstigt nog. Och aldrig att jag varit så nöjd med en teckning som jag var i går. Efteråt fick vi chans att fylla i våra tuschbilder med färg. Akvareller och pennor ställdes fram, och jag säger då det, tusch och akvarell blir jättesnyggt tillsammans!
Nu ska jag berätta om ett pyssel jag varit superpepp på ganska länge. Pysslet fortsätter i mitt silkespappersspår, och jag säger då det: silkespapper är ett fantastiskt pysselmaterial. Jag upptäcker fortfarande nya användningsområden för det. Sedan jag gick bildkursen i våras har jag haft en idé om att ”måla” med silkespapper, alltså att använda materialet för att göra abstrakt konst.
När jag äntligen fick tid att göra min första silkespapperstavla insåg jag snart att en vit bakgrund knappast är nog. Jag började med att måla silkespappersbitar direkt på ett akrylpapper, ett transparent akrylmedium användes och jag hade valt ut matchande silkespappersfärger för att få en snygg ton-i-ton-effekt. Men (!) det här blev inte alls bra, så jag fick tänka om. Då valde jag att i stället grunda akrylpappret i önskade akrylfärger.
Rosa-ish.
Och sedan? Jo, sedan rev jag ojämna silkespappersbitar och lade dem över målningen. Bitar i toner av rosa, orange och gul. Jag avrundade pysslet med att lacka över akrylmedium. Silkespapper är nämligen ljuskänsligt och ömtåligt, så använd någon form av lack när du kan. Så blev det en blandtekniktavla, och som kanske bekant passar blandteknik bra när abstrakta målningar görs. Det här är ett målarpyssel som jag tror fungerar i större barngrupper. Tavlorna blir liksom som de blir och det är en del av tjusningen.
Inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus
Känns det inte aningen meditativt att måla en mandala? Det kan i alla fall jag erfara. Men så kommer ju också mandalor från de östliga religionerna och sägs symbolisera både gudomligheter och andliga resor.
Personligen kan jag tycka det är coolt att titta på när buddistiska munkar ritar mandalor i sanden, alternativt målar fram mandalor med hjälp av sand. Egentligen är det väldigt mycket mer än coolt. Det här är nämligen en form av helande och där varje del har en roll i helheten, i livets hjul.
Om du är intresserad av att veta mer om sådana här ritualer och traditioner – för visst är det spännande (!?) – kan jag å det varmaste rekommendera Big Thinks och Wellcome Collections förklarande filmklipp om mandala. Klippen är på engelska men är samtidigt korta och illustrerade, och kanske än viktigare är källorna seriösa. Så in och kika!
Målarböckerna jag lyfter fram här i blogginlägget har ganska lite med den österländska traditionen att göra. Här har snarare formen använts för att den skapar en viss känsla medan man färglägger målarbilderna och för att det går att göra riktigt snygga mandalamotiv.
Man är ju olika, och jag föredrar en mandala som har yviga naturinslag. Många andra föredrar de geometriska varianterna. Jag har försökt visa på mångfalden genom att välja olika typer av mandalaböcker, som innehåller allt från spröda fjärilar till keltiska former man kan pyssla med.
inlägget innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus
Åldern spelar ingen roll, att färglägga i målarböcker är kul. Det kan också vara kreativt och avkopplande. Jag tycker det är mysigt att måla medan jag lyssnar på ljudböcker eller poddar, men ibland är färgläggning i tysthet uppskattat, det med.
Jag köper på mig målarböcker från lite varstans, då och då beställer jag hem böckerna från Creative Haven och det är just dessa jag ska lyfta fram här.
Creative Haven hör till Dover Publications och är kända för sin utgivning av inspirerande målarböcker för vuxna. Jag tycker dock målarbilderna passar för båda gamla och unga, varför skulle ett barn inte vilja ha en härlig färgläggningsutmaning, liksom?
Målarbilderna är oftast vackert illustrerade och paketerade i teman, en del av dem mer fantasifulla än andra. Jag är förtjust i deras naturmålarbilder, men gillar även fantasyböckerna.
Jag skulle nog påstå att papperskvaliteten är en form av mellankvalitet. Den är tjockare än kvaliteten i de klassiska barnmålarböckerna men håller inte riktigt samma klass som pappret i tavelmålarböckerna för vuxna.
Entangled-serien av illustratören Angela Porter är en personlig favorit. I dessa går landskap, insekter och blommor nämligen in och ut i varandra, liksom olika pilliga zentangle-mönster.
