Det blev en snabbvisit på frilansplattformen Upwork

Nu har jag åter gett Upwork två och en halv veckor av mitt liv. Efter den här snabbvisiten kommer jag inte återvända. Det kan låta lite väl hårt, särskilt eftersom jag började min frilanskarriär på bland annat Freelancer och Upwork en gång i tiden och fått många chanser tack vare plattformarna.

Jag har haft en del internationella kunder via dem och vissa har varit sjukt proffsiga. Faktiskt så proffsiga att jag känt mig överväldigad.

Men jag kan också räkna upp en rad tillfällen när samarbetena via plattformarna stressat mig halvt sönder och samman. Detta beror på att mycket av kontakten skett långt inpå kvällarna och att de avtalade villkoren successivt – eller helt spontant – ändrats. Oftast sker det dock subtilt, en liten, liten gräns som passeras i taget. Gärna under trevligt tilltal, så att man liksom kollras bort.

snabbvisit på frilansplattformen upwork

Hur kunderna är har alltså inget med Freelancer eller Upwork att göra, ska tilläggas. Bara med kunderna själva. Eller med oss frilansare!

Under en ganska lång period har jag undvikit att ta in kunder av den anledningen att jag inte kan vara tillgänglig dygnet runt och inte kan anpassa hela min vardag efter någon annans nyck.

Ibland kan jag känna det som att jag som kreatör ska vrida ur sista droppen av mig själv för att möta upp så fort kunden får feeling på vad som helst. Och det är ju inte riktigt det vi brukar komma överens om. Jag ska liksom bara leverera texter eller så. Plötsligt är min tillvaro inte min egen.

Jag vet att jag jobbar med min passion, men jag har också ett liv bortom frilansarbetet. Typ en familj. Vänner. Sjukdomar. Och ett behov av sömn. Längtan efter en rolig fritid. Och när jag har jobbat klart vill jag stänga ner, inte svara på mejl klockan 23. Den tiden i livet borde vara förbi.

När jag var helt ny i branschen försakade jag mig själv för att vara tillgänglig och tillmötesgående, hur orimligt det än var. Nu har jag varit med liiite för länge för att gå med på slavliknande arbetsförhållanden. Jag inser mitt värde och rusar bort från dåliga villkor, eller bara en allmänt taskig syn på kreatörer, snabbare än snabbast.

Det barkade helt klart dithän den här gången. Därför kände jag mig tvungen att säga stopp efter bara dessa två och en halv veckor. Jag har dock en plan b och en plan c, så det är ganska lugnt.

Vild iris – och Louise Glücks övriga diktböcker på svenska

Louise Glück är en av mina stora inspiratörer. Jag upptäckte hennes författarskap i samband med att hon fick nobelpriset i litteratur 2020. Ända sedan dess har jag varit knockad av kraften i hennes dikter.

vild iris dikter
Temat i Vild iris: Vår, och efter vinterdöden börjar trädgården åter vakna till liv. Blommorna i den vill göra sina röster hörda och de förtäljer om alltings förgänglighet. Kaos möter ordning när trädgårdsmästaren härjar som en gud i grönskan. (Rámus, 2020).

Vild iris var den första av hennes böcker som kom i min väg. Förstås. Den här diktsamlingen blev hennes genombrottsbok i Sverige och därför är det just denna bok som stått för många svenska läsares första möte med nobelpristagaren. Jag är alltså inget undantag från detta.

Det här beundrar jag med Louise Glücks dikter

För några helger sedan sträckläste jag resten av Glücks diktböcker, och jag är inte mindre inspirerad efter detta.

Om jag med få ord ska ringa in vad jag beundrar med diktsamlingarna är det hur de är skrivna kring ett tema. Varje dikt är en del av en större berättelse, vill säga. Jag älskar sådana grepp! Berättelserna refererar oftast till gamla myter, men utspelar sig ändå i vardagen här och nu.

Louise Glück skriver om det som skaver, inte så sällan om hopplösheten i att inte göra sig sedd och hörd i sina nära relationer. Må det vara i en förälder-barn- eller i en äktenskapsrelation, det är alltid lika smärtsamt.

scilla rysk blåstjärna
”Inte jag, din idiot, inget själv. Utan vi, vi – vågor / av djupblått som / en kritik av himlen: varför / håller du din egen röst så högt, / när att vara en enda / är att vara nästan inget?” (Dikt ur Vild iris och i översättning av Jonas Brun.)

Hennes sätt att skriva är så enkelt, självklart och faktiskt lite pikant att de jobbiga situationerna hon skildrar får en osentimental skärpa, så att orden liksom sticker till mitt i prick.  

Det finns mycket mellan raderna i diktböckerna, det tycker jag ger dem ett bottenlöst djup.

Jonas Brun och Stewe Claeson har gjort de fantastiska jobben med att översätta, eller tolka, Louise Glücks böcker till svenska. Verkens originalspråk är engelska, då poeten är amerikanare.

Louise Glücks övriga diktböcker på svenska

Nedanför kan du läsa mer om de övergripande temana i böckerna:

  • Ararat: Det är jobbigt att gå i klinch med familjen, och det synliggör Glück med största tydlighet i denna diktbok. Här finns en död far och lillasyster, oändligt mycket sorg samt en tigande mor. Vad händer i en familj när locket läggs på och inget någonsin blir sagt? (Rámus, 2019)
  • Averno: Den italienska sjön Averno sägs vara porten till underjorden. Mycket passande titel med tanke på att diktaren knyter an till myten om Hades bortrövande av Persefone i boken. När temat vidgas handlar dikterna så om liv, död och om övergrepp. (Rámus, 2017)
  • Ett byliv: Glück diktar om byn där hon växte upp, åtminstone delvis. Mycket av berättandet är säkerligen fiktivt. Men vad hon gör så fint här är att hon levandegör byn genom dess invånare, och många av dem erfar förtvivlan i att vilja men inte kunna lämna platsen. (Rámus, 2021)
  • Meadowlands: I den här diktsamlingen skildrar Glück ett kämpigt äktenskap utifrån myten om Odysseus och Penelope. Glimtar ur mytologin fladdrar förbi och vävs samman med vardagsögonblick i en amerikansk medelklassförort. (Rámus, 2020)
  • Trofast och ädel natt: Gamla riddarsagor blir räddningen för två bröder som mister föräldrarna tidigt. Sagorna bär en av dem sedan med sig genom resten av livet. I dikterna möter vi denne och hans konstnärskap i en engelsk by. Vardag och magi blandas i tillbaka- och framåtblickar. (Rámus, 2021)

Det här var Louise Glücks översatta diktböcker i korthet. Jag är aningen avundsjuk på dig som ska läsa dem för första gången. Du har något väldigt fint att se fram emot.

Familj bestående av kattugglor kommer till skogen varje år

Varje maj återvänder en familj bestående av kattugglor till Påskbergsskogen. Jag mötte den först förra året och i år har jag sett kattugglorna flera gånger. Däremot har jag inte fotat ugglorna för den här gången och därför har jag grävt fram fjolårets bilder för att kunna visa mäktigheten i ett ugglemöte.

familj kattugglor påskbergsskogen

Att ha en uggla framför sig är något alldeles speciellt, tycker jag. Jag kommer ihåg ett möte från förra året. Då hade jag irrat runt i jakt på kattugglebebisar och börjat känna mig smått desorienterad bland alla trädtoppar. Men så kände jag plötsligt av en stark närvaro, ett fokus som riktades mot mig. Jag tittade upp, och där satt en av de vuxna kattugglorna.

Den satt där helt lugnt. Blicken var dock allt annat än lugn. Och jag kunde inte göra annat än att stirra tillbaka och sedan sakta, sakta gå därifrån. En stund senare hittade jag den andra vuxenugglan och fyra små ugglebebisar – och å, så söta! Det var en afton som bjöd på mäktiga naturmöten, och typ bara runt lägenhetsknuten.

Kattugglor förändrar stämningen i skogen

Efter ett annat ugglemöte – det jag berättade om förra veckan – har jag förstått att det verkligen ligger något i uttrycket ana ugglor i mossen. Jag och Christoffer kvällspromenerade i Påskbergsskogen när vi dränktes i ett öronbedövande fågelkvitter. Det var massor av fåglar som gav ifrån sig stressljud. Rätt som det var flaxade två kattugglor förbi, tätt följda av en flock koltrastar. Och så började även spillkråkan ge ifrån sig ett varningsläte.

foto kattuggla

Det var stressat, rentav paniskt, i trädtopparna och paniken nådde även mig och Christoffer. påtaglig var den. När man söker sig till naturen dagligen får man vara med om en hel del spännande saker. Just den här upplevelsen fick mig att känna det som att jag befann mig mitt i en naturfilm. På senare år har jag blivit beroende av de här ögonblicken. Glädjen jag får av dem dröjer sig kvar länge, länge.

Och faktiskt: Hur belönande är det inte att gå en kort promenad och vara med om något sådant här? För att inte tala om de supersöta kattugglebebisarna!

Är Korpringarna nordisk fantasy när den är som absolut bäst?

Jag ska ju återuppta mina studier i kreativt skrivande i sommar och värmer upp genom att bland annat läsa nordisk fantasy, som jag har jätte-jättelite erfarenhet av. Ironiskt nog har jag nog själv tänkt mig att jag ska skriva med fantasyinslag och därför känns det passande att läsa exempelvis Korpringarna av Siri Pettersen.

korpringarna odinsbarn
Handlingen i Odinsbarn: Den första delen i Siri Pettersens Korpringarna heter Odinsbarn och introducerar den kraft- och svanslösa Hirka. Hur hon än försöker kan hon inte famna och därför riskerar hon att sprida röta i trollens värld. Men är hon verkligen utan magiska krafter? När hon tvingas lämna sin hemby – och sin kärlek – för att inte bli påkommen som rötan upptäcker hon successivt sina verkliga förmågor. Och hon dras in i en uråldrig maktkamp, som kan vara en del av hennes öde.

Korpringarna är namnet på en trilogi och den är hajpad av mina Goodreads-vänner. Jag som inte hade några förväntningar alls på böckerna är chockad över hur bra jag tycker att de är. Får böcker ens vara bra? Efter att ha läst den här serien vet jag inte om jag kommer klara av att skriva nordisk fantasy. Ribban är liksom satt.

En tanke gnager inom mig: det här kan mycket väl vara nordisk fantasy när den är som bäst. I resten av mitt liv kommer jag därför kanske, kanske behöva nöja mig med att läsa det näst bästa – och att skriva långt under ribban. För ja, Pettersen har satt den mycket högt med sin karaktärsdrivna handling och sitt fina världsbygge som har många drag av nordisk folktro.

Samtidigt blir jag glad av att de nordliga länderna levererar fantasy i världsklass, och när det väl gäller är det inte så dumt att ha en inspirationskälla som denna.

korpringarna röta
Handlingen i Röta: Den andra delen i trilogin heter Röta. De gamla krafterna har vaknat och rötan vill nu slå sig fri. Hirka tycks ha det rötans källa törstar efter…
korpringarna kraften
Handlingen i Kraften: Den tredje delen i trilogin heter Kraften och nu rasar krigen mellan världarna för fullt. Kan Hirka få stopp på källan till rötan och stridigheterna?

Enligt min mening kan Korpringarna mäta sig med vilken populär fantasyserie som helst. Faktiskt tycker jag den överträffar många brittiska eller amerikanska hajpar. (Jag har ju inte läst dem alla, men en del av dem). Pettersen har skrivit något fenomenalt, helt enkelt.

Abstrakt blomfoto kan vara något av det roligaste jag vet

abstrakt blomfoto

Du känner mig; det är mycket jag tycker är roligt och spännande. Ja, jag blir lätt överentusiastisk, men det är ju så jag är. Rätt och slätt. Och en av de saker som får mig att känna å, så roligt (!) är abstrakt blomfoto med makrot. Faktiskt kan detta vara något av det roligaste jag vet att göra. Det är också ett ganska nyfunnet intresse som gör mig väldigt, väldigt gott. Jag har upptäckt att fotograferandet av blommor gör mig mer närvarande och avslappnad, två saker jag annars kämpar med.

fotografera abstrakta blommor

Tanken med ett makroobjektiv till kameran är kanske inte i första taget att ta abstrakta bilder. Med rätt schvung kan man liksom få till en kristallklar skärpa och därtill en tämligen porträttlik avbildning av blomman. När jag gör abstrakt blomfoto frångår jag detta helt och hållet, och fokuserar enbart på ljusspelen i växterna. Fotona jag visar här i blogginlägget är inte redigerade det minsta, det är rent förvandlande ljus som gör dem så udda. Egentligen är inte naturen särskilt tillrättalagd och det är så här jag oftast ser blommorna.

Jag har skrivit om det förut, för mig är det perfekta fotot ett operfekt foto. Det är bara så det är. Med det abstrakta försvinner också delar av min perfektionism och prestationsångest, motsägelsefullt nog. Det är en konstform som ger mig andrum, som när jag fotade mina abstrakta scillor.

Fåglarna anade ugglor i mossen – alltså bokstavligen

Naturen är fantastisk. Det utbrister jag numera många gånger varje dag. Och den är verkligen det, varje dag medför liksom nya upplevelser. För tillfället går jag med blicken vänd mot trädtopparna. Jag som har nackont i vanliga fall kan inte rekommendera den här obekväma kroppshållningen.

ana ugglor i mossen talesätt

Men så har Påskbergsskogen fått ett mycket speciellt besök. En familj bestående av kattugglor brukar komma dit årligen, alltid vid den här tiden i maj. Nu har de alltså återvänt.  Om du någon gång har sett en kattugglebebis förstår du behovet av att försöka skåda den igen och igen.

Ugglornas närvaro förändrar stämningen i skogen. Jag och Christoffer var ute på en kvällstur i går och vi möttes av de andra fåglarnas paniska läten. Från ingenstans kom två av ugglorna flygande mellan trädtopparna – med en hel flock koltrastar i täten. Kattugglorna jagades helt enkelt bort.

Och i en av trädtopparna stötte en spillkråka ifrån sig det konstigaste ljudet. Vi var ju tvungna att googla det, och mycket riktigt var det ett varningsljud. Hela skogen var i olag när fåglarna bokstavligen anade ugglor i mossen. Kan inte riktigt beskriva stämningen i ord. Den var tät, smittade av sig på både mig och Christoffer.


Vad betyder ana ugglor i mossen?

Att ana ugglor i mossen är ett gammalt talesätt som tros härröra från danskans der er ulve i mossen. Det danska uttrycket betyder det är en ulv eller varg i mossen och syftar på att en farlig situation är på väg att blossa upp. Det svenska uttrycket ana ugglor i mossen betyder samma sak, det vill säga att fara är på väg.

Som seo-skribent och content writer gillar jag att vrida och vända på orden, och alldeles särskilt mycket att bygga texter utifrån dem. Gamla talesätt är alltid lika inspirerande!


Men gissa om det var en häftig upplevelse, eller vad!?

Se! Första lasset konstnärsmaterial har äntligen kommit

Jag har ännu inte hunnit packa upp och kika på konstnärsmaterialet ordentligt. Nu har det äntligen kommit och jag är jättepepp på att sätta i gång med skapandet. Ska ”bara” fixa tid och rum för det först. Kanske den största utmaningen.

konstkursen jag går använder vi oss av Schminckes akrylfärger till det mesta och jag tycker de är så vackra och inspirerande att jag beställt hem egna. Egentligen hade jag ju tänkt införskaffa Schminckes akvarellfärger, men nu blev det alltså akryl i stället.

första lasset konstnärsmaterial har anlänt

Jag ska börja med abstrakt måleri här hemma. Det har jag landat i på sistone. För att kunna öva på riktigt har jag därför beställt och köpt hem mängder av canvastavlor, som ska fyllas med klatschiga färger.

Förutom kursen har jag låtit mig inspireras av Swarez Arts roliga filminstruktioner för att måla abstrakt med skrapor – japp, länken tar dig dit! Vet inte hur många gånger jag sett dessa instruktioner de senaste veckorna.

Man måste inte nödvändigtvis använda traditionella penslar när man målar abstrakt. Friheten att välja redskap är väl lite av tjusningen med abstrakt måleri, tänker jag. Som du kan se på fotot med de fortfarande inplastade sakerna har jag införskaffat ett par av Catalysts silikonskrapor. Jag ser fram emot att testa dem.

Allt det här är nytt för mig och jag tar det därför steg för steg.

Träden slår ut i den vackraste vårblomningen

träden slår ut i den vackraste vårblomningen

Det är redan kväll. Jag som har lovat mig själv att ge mig ut på en liten skogsrunda i kvällsljuset känner plötsligt hur rumpan vuxit fast i stolen.

vårblommor körsbärsträd

Ögonen är dessutom fastnaglade vid skärmen och fotona jag skrollar igenom. Foton på blommande träd.

syrenknoppar vår blommor
Så här ser syrenknoppar ut.

I stället för att ge mig ut i den vackraste vårblomningen sitter jag alltså här och erinrar mig vårblommor.

vita blommor träd

Och jag tänker även att det hade varit kul för min egen skull att lägga upp några av den senaste veckans blomfoton på bloggen… Se hur vackra träden är i senvåren!

En arbetsam vecka fylld med textprover och träprylar

En vecka som den här märks det av att jag och Christoffer har en entreprenörs- och företagstillvaro. Saker har verkligen ställts på sin spets de senaste dagarna. Samtidigt som jag själv har tagit fram cv och textprover för att söka nya uppdrag – och faktiskt redan fått ett par stycken och därmed är på gång med att skriva texter till kunder – har jag hjälpt Christoffer komma i gång med sitt Kanåsen. Han har behövt produktbilder för sina träprylar, liksom en enkel webbplats i väntan på en webbutik. Mitt i allt har jag alltså gjort logga, fotat och så vidare. Och Christoffer har skapat på som sjutton, han också.

handgjord träask med ring
Christoffers handgjorda ask och ring. Allt i trä. Nej, den här ringen är inte till mig! Inget frieri, med andra ord.

Vissa veckor kör det helt enkelt ihop sig och jag försöker mest gilla läget. Jag har nämligen bestämt mig för att steppa upp företaget igen och åta mig fler projekt. Nu när jag går konstkursen inser jag hur många konstgrejer jag vill prova, och konstnärsmaterial är fasen inte billigt. Inte de bra sakerna, i alla fall. Så jag måste kavla upp ärmarna aningen. Dessutom har jag på sistone känt en viss oro inför marknadsläget och börjat fundera på hur det i längden kommer påverka exempelvis annonsförsäljningen. Jag vet ju liksom inte, den här veckan har jag sålt åtta samarbeten till bloggarna och då känns ju allt bra. Men så ser det inte ut varje vecka. Säkerligen inte i kristider.

mandala coasters i trä
Mandala-coasters gjorda i tre olika sorters trä: Valnöt, ask och ek. Varje träslag har fem olika mönster. Dessa coasters säljs på Nackhellehem på Johnssons gård i Varberg. Följ gärna Christoffers Kanåsen på Instagram.

För att vara proaktiv har jag därför redan nu börjat se mig om efter roliga och givande uppdrag som kan dryga ut kassan varje månad. Även om det har varit mycket i veckan har jag känt mig skärpt och samlad. Okej, så det har blivit lite väl långa arbetsdagar med frilansjobb inpå natten, men det här är bara en övergångsfas. Snart sitter de nya rutinerna och jag ser väldigt mycket fram emot den kommande tiden. Det är faktiskt lite skönt att vara involverad i någon annans saker igen. Annars är det ju mest i min egen lilla bubbla jag lever och den är ganska gränslös i sig, på gott och ont. Kanske till och med kan få en vardagsbalans nu, med en tydligare uppdelning mellan jobb och fritid.

10 kreativa saker att göra med maskrosor

Jag har hittat tio kreativa saker att göra utifrån maskrosor – och jag ska prova varenda en av sakerna. Någon gång. Men till dess kan jag få spåna lite. Ska vi spåna tillsammans?

10 kreativa saker att göra med maskrosor
Jag är barnsligt nöjd med det här fotot. Dessvärre blir kontrasterna inte lika skarpa när jag tar ner bildkvaliteten inför publiceringen. Men ändå! Jag tycker det gula på det gula är läckert.

1. Koka maskrosrötter och ät dem i stället för rotfrukter. För att bli kvitt den beska smaken måste rötterna kokas två eller tre gånger.

2. Gör maskroslejon av gula papper som du lägger på maskrosorna. På engelska heter ju maskros dandelion, så det här pysslet på den engelska bloggen The pinterested parent är både roligt och lärorikt. Du klipper helt enkelt små cirklar ur det färgade pappret, ritar lejonansikten på cirklarna och lägger dem över maskrosorna där de växer.

3. Använd maskrosblad i stället för ruccola i salladen.

4. Samla överblommade maskrosor på burk och använd dem som magiska önskningar när du behöver lyfta humöret. Då plockar du upp en maskros och blåser på den så att fröna flyger i väg. Du kan läsa mer om detta på bloggen Laughing kids learn.

5. Gör maskrosmarmelad och pimpa mackan med den. Maud på Allas bjuder på ett recept för att göra marmelad av maskrosor.

10 maskrospyssel

6. Skapa krumelurer av maskrosstjälkar. Vilket pyssel är väl mer klassiskt än detta? Du river jack i stjälken – så många du vill – och lägger den sedan i vatten. Då formar stjälken sig till vackra skruvar. Sådana här krumelurer sålde jag för 50 öre styck när jag var barn. Det är en annan historia.

7. Gör maskrossirap och få på så sätt ett veganskt substitut för honung. Du hittar receptet på Mitt kök.

8. Experimentera med överblommade maskrosor och se vad som händer när du doppar dunbollen i ett glas med vatten. Löses den upp eller förblir den intakt…?

9. Stek maskrosknoppar i smör. Krydda med salt, citron och annat gott.

10. Måla med maskrosor, blommorna blir nämligen spännande penslar. Prova även att trycka färg med maskrosbladen.

Det här var tio kreativa idéer för att skapa utifrån maskrosor. Visst blir man pepp?!

Gott och blandat – Malacos godisklassiker har blivit vegansk

vegansk gott och blandat

Jag har haft en jätteproduktiv förmiddag och en inte lika effektiv eftermiddag, så jag tänker att jag skriver om nya Gott och blandat. Det är på en lagom nivå och faktiskt en av de saker jag tänkt blogga om i veckan. Den klassiska Gott och blandat-godispåsen har nämligen fått ett veganskt innehåll och detta är något jag tycker är värt att uppmärksamma. Positiv förstärkning, liksom.

gott och blandat vegansk godispåse

Jag som varit vegetarian och vegan i snart 25 år har varit med om en tid när det inte ens fanns ett vegetariskt utbud i matbutikerna. Under de första åren köpte jag vegoprodukter i välsorterade hälsokostbutiker och nu är veganskt godis så vardagligt att Malaco har tänkt om kring sin klassiker. De har säkert inspirerats av Fazers framgångar med Tutti frutti-sortimentet, som ju också blivit veganskt på senare år.

vegan gott och blandat påse

Gott och blandat åt jag häromdagen. Det var första gången sedan jag var barn eller tonåring och det smakar som jag minns det. Kanske inte överdrivet gott, faktiskt. Eller jo, lakritsen tycker jag är superdupergod men gelégodisarna är nja. Men det här har mer med smak att göra än att godisarna är dåliga, om du förstår hur jag menar? Jag var nog inte heller så värst förtjust i dem när jag barn.

vegan godispåse

Samtidigt är jag ju himla tacksam för att jag fått chansen att äta Gott och blandat igen. Jag hade gett upp hoppet.

Vem bor här? 5 kreativa skrivövningar om svamphus

Ibland när man sätter sig ner och skapar blir det inte alls som man tänkt sig. Jag hade tänkt fortsätta kreera vårmandalor i dag och i stället lekte jag loss en massa. Och det var inte alls i onödan, som att leka någonsin skulle vara det!

vem bor här skrivövning
Gå till nedladdningssidan för denna gratis printable.

Men, men, jag fick gjort kreativa skrivövningar om svamphus. Övningarna går under samlingsnamnet ”Vem bor här?” och utgörs av fem olika svamphus vilkas inneboende du ska berätta om. På skrivpappren finns en bilddel respektive en textdel, men du kan förstås komplettera med linjerade papper.

kreativt skrivande sagor
Gå till nedladdningssidan för denna gratis printable.

Efter att ha kämpat lite med idétorka lossnade det för den här gången, tror jag, och jag tror även att konstkursen jag går på och de kommande kurserna i kreativt skrivande har inspirerat mig i skapandet av dessa skrivövningar.

vem bor här kreativt skrivande
Gå till nedladdningssidan för denna gratis printable.

Under våren har jag studerat kreativitet som helhet och det här har alltså utmynnat i att jag anmält mig till olika kurser, både via studieförbund och universitet. Till sommaren väntar bland annat en kurs om att skriva barnlitteratur – men fram till dess går jag en allmän bildkurs.

skrivövning vem bor här
Gå till nedladdningssidan för denna gratis printable.

På bildkursen har jag gått all in för starka färger, och färgglädjen har smittat av sig på dessa skrivövningar. Säkerligen kommer även det faktum att jag snart ska skriva små barnberättelser prägla riktningen på innehållet något. Det är som det ska vara! Livet, liksom.

vem bor här skrivövning
Gå till nedladdningssidan för denna gratis printable.

Skrivövningarna om svamphusen är gratis att ladda ner, som alla mina printables på Sandras dagar. När du klickar på länkarna här i blogginlägget kommer du vidare till de enskilda nedladdningssidorna.

Skriv loss med barnen i ditt liv eller hitta på egna svampsagor!