natur

Familj bestående av kattugglor kommer till skogen varje år

| Sandra Jönsson

Varje maj återvänder en familj bestående av kattugglor till Påskbergsskogen. Jag mötte den först förra året och i år har jag sett kattugglorna flera gånger. Däremot har jag inte fotat ugglorna för den här gången och därför har jag grävt fram fjolårets bilder för att kunna visa mäktigheten i ett ugglemöte.

familj kattugglor påskbergsskogen

Att ha en uggla framför sig är något alldeles speciellt, tycker jag. Jag kommer ihåg ett möte från förra året. Då hade jag irrat runt i jakt på kattugglebebisar och börjat känna mig smått desorienterad bland alla trädtoppar. Men så kände jag plötsligt av en stark närvaro, ett fokus som riktades mot mig. Jag tittade upp, och där satt en av de vuxna kattugglorna.

Den satt där helt lugnt. Blicken var dock allt annat än lugn. Och jag kunde inte göra annat än att stirra tillbaka och sedan sakta, sakta gå därifrån. En stund senare hittade jag den andra vuxenugglan och fyra små ugglebebisar – och å, så söta! Det var en afton som bjöd på mäktiga naturmöten, och typ bara runt lägenhetsknuten.

Kattugglor förändrar stämningen i skogen

Efter ett annat ugglemöte – det jag berättade om förra veckan – har jag förstått att det verkligen ligger något i uttrycket ana ugglor i mossen. Jag och Christoffer kvällspromenerade i Påskbergsskogen när vi dränktes i ett öronbedövande fågelkvitter. Det var massor av fåglar som gav ifrån sig stressljud. Rätt som det var flaxade två kattugglor förbi, tätt följda av en flock koltrastar. Och så började även spillkråkan ge ifrån sig ett varningsläte.

foto kattuggla

Det var stressat, rentav paniskt, i trädtopparna och paniken nådde även mig och Christoffer. Så påtaglig var den. När man söker sig till naturen dagligen får man vara med om en hel del spännande saker. Just den här upplevelsen fick mig att känna det som att jag befann mig mitt i en naturfilm. På senare år har jag blivit beroende av de här ögonblicken. Glädjen jag får av dem dröjer sig kvar länge, länge.

Och faktiskt: Hur belönande är det inte att gå en kort promenad och vara med om något sådant här? För att inte tala om de supersöta kattugglebebisarna!

Abstrakt blomfoto kan vara något av det roligaste jag vet

| Sandra Jönsson
abstrakt blomfoto

Du känner mig; det är mycket jag tycker är roligt och spännande. Ja, jag blir lätt överentusiastisk, men det är ju så jag är. Rätt och slätt. Och en av de saker som får mig att känna å, så roligt (!) är abstrakt blomfoto med makrot. Faktiskt kan detta vara något av det roligaste jag vet att göra. Det är också ett ganska nyfunnet intresse som gör mig väldigt, väldigt gott. Jag har upptäckt att fotograferandet av blommor gör mig mer närvarande och avslappnad, två saker jag annars kämpar med.

fotografera abstrakta blommor

Tanken med ett makroobjektiv till kameran är kanske inte i första taget att ta abstrakta bilder. Med rätt schvung kan man liksom få till en kristallklar skärpa och därtill en tämligen porträttlik avbildning av blomman. När jag gör abstrakt blomfoto frångår jag detta helt och hållet, och fokuserar enbart på ljusspelen i växterna. Fotona jag visar här i blogginlägget är inte redigerade det minsta, det är rent förvandlande ljus som gör dem så udda. Egentligen är inte naturen särskilt tillrättalagd och det är så här jag oftast ser blommorna.

Jag har skrivit om det förut, för mig är det perfekta fotot ett operfekt foto. Det är bara så det är. Med det abstrakta försvinner också delar av min perfektionism och prestationsångest, motsägelsefullt nog. Det är en konstform som ger mig andrum, som när jag fotade mina abstrakta scillor.

Fåglarna anade ugglor i mossen – alltså bokstavligen

| Sandra Jönsson

Naturen är fantastisk. Det utbrister jag numera många gånger varje dag. Och den är verkligen det, varje dag medför liksom nya upplevelser. För tillfället går jag med blicken vänd mot trädtopparna. Jag som har nackont i vanliga fall kan inte rekommendera den här obekväma kroppshållningen.

ana ugglor i mossen talesätt

Men så har Påskbergsskogen fått ett mycket speciellt besök. En familj bestående av kattugglor brukar komma dit årligen, alltid vid den här tiden i maj. Nu har de alltså återvänt.  Om du någon gång har sett en kattugglebebis förstår du behovet av att försöka skåda den igen och igen.

Ugglornas närvaro förändrar stämningen i skogen. Jag och Christoffer var ute på en kvällstur i går och vi möttes av de andra fåglarnas paniska läten. Från ingenstans kom två av ugglorna flygande mellan trädtopparna – med en hel flock koltrastar i täten. Kattugglorna jagades helt enkelt bort.

Och i en av trädtopparna stötte en spillkråka ifrån sig det konstigaste ljudet. Vi var ju tvungna att googla det, och mycket riktigt var det ett varningsljud. Hela skogen var i olag när fåglarna bokstavligen anade ugglor i mossen. Kan inte riktigt beskriva stämningen i ord. Den var tät, smittade av sig på både mig och Christoffer.

Vad betyder ana ugglor i mossen?

Att ana ugglor i mossen är ett gammalt talesätt som tros härröra från danskans der er ulve i mossen. Det danska uttrycket betyder det är en ulv eller varg i mossen och syftar på att en farlig situation är på väg att blossa upp. Det svenska uttrycket ana ugglor i mossen betyder samma sak, det vill säga att fara är på väg.

Som seo-skribent och content writer gillar jag att vrida och vända på orden, och alldeles särskilt mycket att bygga texter utifrån dem. Gamla talesätt är alltid lika inspirerande!

Men gissa om det var en häftig upplevelse, eller vad!?

Träden slår ut i den vackraste vårblomningen

| Sandra Jönsson
träden slår ut i den vackraste vårblomningen

Det är redan kväll. Jag som har lovat mig själv att ge mig ut på en liten skogsrunda i kvällsljuset känner plötsligt hur rumpan vuxit fast i stolen.

vårblommor körsbärsträd

Ögonen är dessutom fastnaglade vid skärmen och fotona jag skrollar igenom. Foton på blommande träd.

syrenknoppar vår blommor
Så här ser syrenknoppar ut.

I stället för att ge mig ut i den vackraste vårblomningen sitter jag alltså här och erinrar mig vårblommor.

vita blommor träd

Och jag tänker även att det hade varit kul för min egen skull att lägga upp några av den senaste veckans blomfoton på bloggen… Se hur vackra träden är i senvåren!

Vitsippor över hela marken… Den absolut bästa tiden är nu

| Sandra Jönsson

Vitsippor över hela marken, det är nog ändå det vackraste jag vet. Otaliga gånger har jag drömt mig bort till markblomningen i den belgiska skogen Hallerbos och tänkt att jag måste få uppleva den med egna ögon. Och så har jag redan blomprydda skogsdungar runt knuten! Både i form av scillor och vitsippor.

vitsippor över hela marken

Konstigt hur blind man kan vara för det som finns rakt framför näsan på en. Särskilt inför de saker som förtjänar den största uppskattningen. Det börjar gå upp för mig mer och mer.

Skulle jag välja en favorittid på året är det just den här tiden jag föredrar. Visst, de längre dagarna och lagom temperaturerna är två starka skäl att bli extra glad, men det är ändå vitsipporna som ger ett totalt glädjerus. Att gå runt i skogssnåren är som att vandra i en sagoskog, och jag föreställer mig att jag snart kommer få se en älva eller enhörning bland de vitskimrande blomstren… Just så sagolikt är det utomhus nu!

vitsippa skog

Lite av magin ligger säkert i att underbart är kort och vitsippeblomningen varar bara en kort, kort stund på året. Men om jag fick önska skulle jag vilja ha det så här jämt. När främst vitsipporna försvinner är det nämligen som att också en bit av mig försvinner. Men nu är de i allra högsta grad här, och jag lever med dem.

Äggläggande människor och andra historiska kuriositeter

| Sandra Jönsson

När man sammanställer pappren till revisorn får man roa sig bäst man kan. Och faktiskt är det här en syssla som är lättare att genomlida med något spännande i öronen. Därför satte jag på ännu ett avsnitt av Historiepodden. Det blev det 396:e avsnittet som handlar om äggläggande människor och andra historiska kuriositeter i påskens tecken.

kvinnor lägger ägg historiepodden
Se! Jag hann med en liten fototur till Varbergs centrum. Rosa och lila påskdekorationer i år. Den här bilden är tagen framför Varbergs stadshotell.

Mer exakt heter avsnittet ”Mänsklig äggläggning och kuriosakabinett” och det handlar om hur en samlare av rang – liksom vetenskapsman – kom i kontakt med en äggläggande kvinna på 1600-talet. Hennes ägg upptogs i hans samling och studerades senare av hans lärjungar.

Hur kommer det sig att en kvinna över huvud taget kan lägga ägg? Jo, spekulerade man, om nu fåglarna kan lägga ägg utan skal kan det ju hända att människor kan lägga ägg med skal. Man hade vid den här tiden fått bättre kunskap om kvinnans äggstockar och hade även en tanke om att däggdjuren är sprungna ur ägget.

äggläggande kvinnor historia
Här ser du Varbergs kyrka bakom ett flor av tyll. Vill du läsa mer om tyll i påskriset har jag skrivit ett eget blogginlägg om det. Klicka på länken för att komma dit!

Äggföderskorna, den första följdes av flera stycken andra, kopplades helt enkelt samman med naturvetenskapliga teorier om ägg i allmänhet. När händelserna inte tillskrevs Djävulen, vill säga. För kanske än märkligare är att exempelvis präster gick i god för att de med egna ögon sett äggmiraklerna.

Mina 5 främsta skäl att läsa Där kräftorna sjunger

| Sandra Jönsson
mina fem främsta skäl att läsa där kräftorna sjunger

Där kräftorna sjunger är Delia Owens prisbelönta roman om unga Kya Clarks delvis ensamma tillvaro i våt- och träskmarkerna vid North Carolinas kust. Här har du mina fem skäl att läsa boken!

1. Starkt livsöde

Platsen där kräftorna sjunger ligger i träskutmarkerna och det är på denna plats barnet Kya lämnas för att ta hand om sig själv. Sviken av familjen, sviken av samhället låter hon naturen bli den verkliga modern och hon gör vad hon måste göra för att överleva i vildmarken.

2. Exceptionella naturbeskrivningar

Delia Owens bok innehåller exceptionellt storslagna naturbeskrivningar av våt- och träskmarkerna. Sällan känns en litterär miljö så levande som den gör i denna roman. När Kya är som mest övergiven smälter hon också samman med träsket, människa och natur i samklang. Som en och samma.

där kräftorna sjunger bok
På bilden ser du bokomslaget till Delia Owens Där kräftorna sjunger. Boken gavs ut av Bokförlaget Forum 2020.

Naturbeskrivningarna är vackra, detaljrika men allt annat än sega. Även om du inte gillar berättelsen i stort kan du ändå uppskatta författarens oerhörda känsla för miljön. Jag utmanar dig. Nu är det något år sedan jag läste Där kräftorna sjunger och jag tänker fortfarande tillbaka på dess miljöer.

3. Söt kärlekshistoria

Helt ensam är hon inte, Kya. Nej, hon får en ny vän i Tate Walker, som lär henne läsa och skriva. Hon går inte i skolan som de andra barnen i trakterna, då hon gömmer sig undan myndigheterna i samhället. Kya och Tate delar nyfikenheten på träskmarkerna och mellan dem växer den allra, allra första kärleken fram.

4. Klurig mordgåta (?)

De olika livsvillkoren gör att det blir svårt att fördjupa kärleken. Så lämnas Kya ensam igen, ett tag. Samhället som vänt henne ryggen får upp ögonen för henne när hon är en nästan-vuxen och dess egen guldgosse, quarterbacken Chase Andrews, börjar uppvakta henne. En dag hittas han dock död, mord misstänker man. Kya anklagas för mordet på honom.

5. Mångfacetterad samhällsskildring

Har du tänkt på att flera av 2010-talets hemska gärningar i litteraturens värld egentligen handlar om något annat än själva illgärningen? Ta Stora små lögner av Liane Moriarty eller Små eldar överallt av Celeste Ng som exempel – hur sprungna är inte illgärningarna ur de sociala dynamikerna i karaktärernas tillvaro? Samma sak är det med Där kräftorna sjunger av Delia Owens. En fruktansvärd handling, javisst, men bakom den ett samhälle fullt av hat och utanförskap. Så även av kärlek och gemenskap.

Främsta skälen att läsa Där kräftorna sjunger

Varken kärleks- eller mordhistorien känns kanske som fullträffar. Livsödet, naturen och de övriga komplexa relationerna gör ändå att jag känner mig rikare när jag läser Där kräftorna sjunger. Det här är en läsupplevelse jag väldigt, väldigt ogärna vill vara utan.

Som ett stort blåskimrande hav av scilla i hemmasnåren

| Sandra Jönsson
som ett stort blåskimrande hav av scilla i hemmasnår

Den vackraste synen? Det måste ändå vara uppenbarelsen av blommor som breder ut sig på marken, det blåaste skimret av scilla. Jag har längtat efter scillornas ankomst ända sedan de vissnade förra våren. Men nu är de alltså här och jag vet precis var de växer. I hemmasnåren finns en liten kulturmarksglänta, så under skogsturen kan jag nu stanna till vid havet av scilla. Det gör jag också.

blå scilla makro

Två sorters scillor växer i gläntan: rysk blåstjärna (scilla siberica) och stor vårstjärna (scilla lucilae). Den ryska blåstjärnan är min favoritvariant av blomman av den enkla anledningen att den gnistrar mest. För mig representerar den idealvarianten av scillablomstren.

blåa scillor makrofoto

Förra våren smög sig grönskan på, i år är det som att allt exploderat samtidigt. Jag har inte riktigt hunnit – eller orkat – vara ute med makrot varje dag. Däremot har jag haft några fotosessioner och på bilderna här i blogginlägget ser du just rysk blåstjärna i närbild.

scilla rysk blåstjärna

I jämförelse med förra årets bilder tycker jag att jag fått till blåskimmerkänslan bra, det är för att jag lärt mig pressa på i ljusfläckarna och gå riktigt nära med kameran. Jag trodde inte det skulle vara så tillfredsställande att spåra min egen utveckling, men det har visat sig vara fantastiskt roligt att ha utvecklingskurvan rakt framför näsan i form av bilder. Fotandet är så himla konkret, till skillnad från skrivandet…

scilla siberica blomma

Men den största tillfredsställelsen har jag nog funnit i det cykliska, i hur scillorna kommer igen och igen. År efter år. Och jag går runt med känslan av att vara den mest privilegierade människan i världen så länge jag bara får njuta av den vackra blåskimmersynen.

Vårdagjämning, grönska och givetvis tid för förundran

| Sandra Jönsson
vårdagjämning grönska förundran

I dag är det vårdagjämning. Det exakta klockslaget för den var 16:32, denna söndagen den 20 mars 2022.

gröna blad på träden vår

Men jag tänker mig att hela dagen går i vårdagjämningens tecken och för att inviga våren och solen gick jag så klart ut på en fotorunda i hemmasnåren.

ludna knoppar vår

Jag har inte besökt de snårigaste snåren på ett tag nu och oj, vilken förändring de genomgått! Kunde inte bli annat än förvånad när jag såg hur det knoppade sig överallt. Förvånad och glad.

knoppar i snåren

För i samma snår gick jag minsann förra våren och det var nog där jag upptäckte mig själv och det omåttliga måttet kärlek jag hyser till grönska.

gula krokusar vårblommor

Som naturen föds på nytt under våren kan man väl säga att även jag föddes där och då, på sätt och vis.

vit fågelfjäder marken

Och nu längtar jag alltså efter att känna hur hela jag vaknar ur vinterdvalan och genomströmmas av ett lycksalighetsrus bara av att se vårblommor och höra fågelkvitter i snåren.

vissen hortensia

Jag tog inga bilder på dem för under mina trötta astmaomständigheter orkade jag inte hoppa över diket för att komma fram till dem, men jag såg vitsippor. V-I-T-S-I-P-P-O-R.

blå scilla vårblomma

Däremot såg jag en himla massa annat fint som jag kunde fota i närbild. Ja, till och med krokus och scilla.

vårljus genom gröna barr

Jag är övertygad om att varje dag kommer bjuda på vacker grönska från och med nu. Gäller bara att ta sig tiden att befinna sig mitt i den.

vit krokus vårblomma

Vårdagjämning i dag, ja, och tiden för förundran är inne. (Det är ju alltid tid för förundran, men du fattar. Hur kan man inte häpna över den blomsterprakt som våren för med sig?)

Rita och måla krokusar, hur gör man egentligen?

| Sandra Jönsson
rita och måla krokusar tips

Jag vet inte om hjärnan orkar skriva mer i dag, den är trött. Och när hjärnan är tröttast börjar tankarna irra bort, bort. Vad tänker jag på? På hur vackra dagarna är, solen som glittrar i snåren och blommorna som skjuter upp ur lövtäcket. Krokusar. Just det, krokusar var det!

Krokusar tänker jag på medan jag prokrastinerar måstena genom att kolla på konstnärer som skapar, typ på Youtube.

teckna vårblommor

Och så kollar jag runt och runt på olika konstnärsmaterial, och dagarna liksom försvinner medan jag tänker på vad jag själv skulle vilja skapa. En krokusbild, kanske? Men eftersom jag varken kan rita eller måla – eller så kan jag det – vet jag inte i vilken ände jag ska börja.

Det tomma, vita pappret. Bristen på färger och penslar, på material. På onsdag ska jag unna mig något nytt i målarväg. Då har jag rott ett par av måstena i hamn. Om jag bara kan sluta tänka på att rita och måla, på hur fint det är ute nu. På de där krokusarna jag hellre tittar på än skärmen.

Du ser ju själv på fotona här i blogginlägget, det är fint med krokus.

Rita och måla krokusar – tips på instruktionsfilmer

Rita och måla krokusar, hur gör man egentligen?

måla krokus instruktioner

Det är just det här jag kan försvinna in i timme efter timme. Jag vet inte om det kommer leda någon vart, men ja, nu har jag i alla fall kollat igenom ett antal instruktionsfilmer för att skapa krokusar utifrån olika konstnärsmaterial.

Och något leder det ju till, jag skriver trots allt ett inlägg om det (och i vilket jag visar upp några av mina naturfoton). Dessutom får du med dig tips på gratis instruktionsfilmer för att rita och/eller måla krokus. Se här!

Gratis instruktioner för att rita krokus

Gratis instruktioner för att måla krokus

Det var det. Förhoppningsvis kan jag lägga krokusar, konstnärer och konstnärsmaterial åt sidan ett par dagar. Det hade varit bra. Och så vila mig till fokus. Det ska jag försöka göra nu. Eller snart.

Man reser sig och reser sig, igen och igen. För så är det

man reser sig igen och igen
| Sandra Jönsson

När jag ser snödroppar börjar jag tänka filosofiskt.

man reser sig igen och igen

Jag tänker på hur de liksom reser sig och lätt böjda står pall för snö, regn och sol, på hur de blommar även i den bistraste kylan. Och då börjar jag vidare tänka på oss människor, på hur jävla starka vi är även när livet tvingar ner oss på knäna.

För hur otroligt det än är att aldrig behöva tyngas ner av bördor är det lika otroligt hur vi reser oss och reser oss, igen och igen. Till och med när man kan känna sig, eller av andra kan uppfattas, som bruten reser man sig. För så är det.

Låt inte den något hängiga gestalten bedra, liksom. Man härdar och härdas.

Och därför kan jag i min tur bli sur och less på hur vi är så snara med våra ryck-upp-dig-varianter. För en människa reser sig, det gör hon. Även när det inte ser så ut. Hon klarar de bistraste tider på sitt eget sätt, står pall på det sätt hon behöver. I stunden. Och behovet kan vara i skratt eller tårar, det vet bara hon.

Positivitetshets är ett falskt solljus, den verkliga värmen finns i lyssnandet och accepterandet. Ibland behöver man inte mer än så, inga hejarop eller sparkar utan bara ett tyst erkännande att man faktiskt gör vad man kan utifrån vad man orkar och behöver.

Det här var något i stil med mina skogsdungegrubblerier, jag har ju sådana.

7 snygga vita taklampor som är inspirerade av naturen

| Sandra Jönsson
snygga vita taklampor tips

inlägget innehåller reklam genom annonslänkar

Efter sågskadan har Christoffer skaffat en laserskärare och ett av hans första projekt är att göra en naturinspirerad taklampa åt oss. Till min stora glädje dyker det upp alltmer inspiration för naturinredning, så även inom lampor.

Medan jag väntar på den förtjusande lampan är det ju inget som hindrar mig från att webbfönstershoppa snygga vita taklampor. Även de inspirerade av naturen, som jag för tillfället föredrar lamporna.

1. Kotteinspirerade vita taklampor

kotteinspirerade vita taklampor

Syns inte kotteinspirerade vita taklampor med det här stuket nästan överallt? Jag förstår tjusningen med dem, tycker själv de är fina och ser fram emot den kottelampa Christoffer ska göra i valnöt. Just det här exemplet på taklampa kommer från märket Umage och heter Aluvia Pearl White. Läs mer om lampan.

2. Hängande vit lampa i form av blomma

vita lampor blommor

Markslöjds taklampa Flora har fått designen av en vit blomma. Jag kan tycka att den här ganska yviga lampan är ett fint alternativ till fjäderlamporna med äkta fjädrar, när man liksom vill ha lite rysch och pysch och skippa djurgrejer. Läs mer om taklampan.

3. Vit taklampa i form av regndroppe

vit taklampa i form av regndroppe

Umage ligger även bakom den här vita taklampan som har formen av en regndroppe. Lampan finns i olika storlekar, vilket skapar en fin effekt när den hängs i ett arrangemang med flera lampor. Vad heter lampan? Alva. Läs mer om den här.

4. Naturformade vita taklampor

natur vita taklampor

Blomma eller kotte? Svårt att säga exakt. Men när jag ser denna fina vita taklampa från Aneta Lighting slås jag av den behagliga formen som för tankarna till naturskatter. Lampan heter Carpatica och här kan du läsa vidare om den.

5. Vit taklampa med blommor

vit taklampa blommor

Taklampan Lora kommer även den från Umage och är skapad för att efterlikna en blomsteräng i vitt. Den runda formen minner i sig om en dunig blomma, för att inte tala om strukturen med blomster som böljar in och ut i varandra i en tjusig helhet. Läs mer om lampan.

6. Hängande vit lampa i form av moln

hängande vit lampa i form av moln

Sky är ett passande namn på denna vita taklampa från Watt & Veke. När den hänger i taket svävar den likt ett moln och den är utformad för att man ska kunna inreda med flera lampor bredvid varandra, så att lamporna skapar en känsla av att man har en himmel ovanför sig. Japp, i vardagsrummet! Läs mer om molnlampan som finns i en stor och i en liten modell.

7. Vita taklampor i form av blommor

vita taklampor blomformade

Jag blir tjusad av Normann Copenhagens vita blomlampor, här ser du den stora varianten av de vita taklamporna. Den stora breder ut sig som en fullt utslagen blomma medan den lilla hänger likt en ljuvlig blomklocka. Återigen kan du mixa de olika storlekarna för att skapa ett slags stilleben i rummet. Lampan heter Norm 06, och detta vara sig du ska köpa den stora eller den lilla av dem. Läs mer om taklamporna.

Var någonstans kan man köpa vita taklampor?

När jag ska köpa ny inredning brukar jag kolla runt en del i fysiska butiker. Ibland slår jag till i dessa direkt, ibland letar jag vidare på nätet. Det finns hur många nätbutiker online som helst.

Tips på på var man kan köpa lampor

Som exempel finns ju de mer klassiska inrednings- och belysningsbutikerna – se exemplen här nedanför:

Över lag gillar jag naturinspirerad inredning, det märks säkert i mina andra blogginlägg såsom i inläggen om djurinredning och gröna gardiner.

köpa vit taklampa på nätet

När man betraktar blommor och blad – se bara den här vita syrenen (!) – inser man hur mycket vackert som finns att inspireras av. Eller det i är i alla fall vad jag tycker.