Häromdagen fördjupade jag mig i författares och konstnärers behov av enslighet och snubblade över Vincent van Goghs (1853-1890) kreativa blomstringsperiod under den tid han var inskriven på hospitalet i franska Saint-Rémy-de-Provence. Året var 1889. Jag gjorde efterforskningarna inför en arbetsuppgift. Många av gångerna får jag välja mina egna teman, så jag brukar välja med hjärtat som slår extra mycket för kultur.
Vincent van Gogh skapade i isolation
Stjärnenatt (1889)
Mycket riktigt skapade van Gogh flera av sina berömdaste verk, som målningarna i serien Stjärnenatt, under tiden på hospitalet. van Gogh var egentligen ingen enstöring, han tyckte om andras sällskap. Men i brev till familjen berättade han om hur isolationen drev på skapandet.
Ödslighet var ett återkommande tema
van Gogh ska inte ha lämnat sitt rum på två månader. De yttre bilderna, intrycken, bleknade alltmer och i dess ställe trädde djärva färger och penseldrag fram, du vet de där cirklarna som är så karakteristiska för hans konst? Trots de livliga färgerna, och faktiskt tavlornas livliga motiv, kan man inte undgå känslan av ödslighet. Om man tittar tillbaka på hela van Goghs konstnärskap verkar ödslighet, eller enslighet, varit ett genomgående tema. För konstnären i fråga var ensligheten både en förbannelse och en välsignelse.
van Gogh färdigställde 150 målningar
Irisar (1889)
Under tiden på hospitalet färdigställde van Gogh cirka 150 målningar. Få var intagna på sjukhuset, och ingen av dem som han bodde med delade hans intresse för konst. Han höll sig för sig själv och tillbringade dagarna i dels en ateljé, dels en trädgård. van Gogh detaljstuderade och avbildade naturen på sitt nya, egensinniga sätt. Men skaparglädjen nådde ett slut. Den isolerade tillvaron började tära något enormt på honom och han lämnade hospitalet. Bara en kort tid efteråt ska han begått självmord.
Enslighet – välsignelse eller förbannelse?
Kreatörens behov av enslighet är ett av de ämnen som intresserar mig mest. Kanske för att det finns en stor, och högst personlig, igenkänning i det. För att kunna skapa måste jag sortera intrycken i stillhet och tystnad. Sorterande sköter jag bäst själv, och jag är väl på sätt och vis mitt eget bollplank. När jag ska skapa klarar jag inte heller av för många avbrott, de bästa skapardagarna är dagar när jag vet med mig att jag inte ska träffa en kotte. Samtidigt, utan social närhet eller stimulans tappar jag all inspiration.
Balansen mellan att ha för mycket eller för lite social kontakt tycks vara ett evigt tema inom konsten och litteraturen. Rebecca Solnit har berört temat i sina essäsamlingar som har natur- och vandringsteman, och i dagarna fann jag en förtjusande bok av August Strindberg. Strindberg-boken heter Ensam och är en självbiografisk långnovell om att säga farväl till sin omgivning för att kunna förlora sig i författandet. Jag vet inte hur novellen slutar ännu och återkommer med en recension när jag läst färdigt den.
Sammanfattningsvis kan enslighet, rentav isolering, till en början vara kreativt befriande. Men vad händer när den blir för långvarig – blir den en välsignelse eller en förbannelse?
Bilderna här ovanför är alltså exempel på solnedgångsfoton jag tagit under ett par års tid. Jag älskar att vistas i solnedgången! Det är som att tiden och rummet expanderar, och att stressen försvinner med solen. Under coronatiden upptäckte jag hur mycket jag älskar foto.
Detta nyfunna intresse blev början på mitt konstnärliga hobbyskapande, som jag hoppas kan bli något mer i framtiden.
Snart två månader sedan jag var kreativ här på Sandras dagar. Betyder det att jag slutat skriva? Nej, livet tog en vändning i maj. Jag hoppade på ett internationellt projekt och sedan dess har jag utan att säga för mycket jobbat på. Jag kan inte gå in på fler detaljer eftersom sådana här projekt kräver att man tiger, däremot kan jag konstatera att jag haft givande arbetsmånader som har medfört mindre tid för annat kreerande.
Ett gammalt solnedgångsfoto från en annan juli…
Under den här tiden har jag funderat på om jag ska sluta blogga helt. Jag har ju mina perioder… Men vad skulle livet vara utan flumskrivande på diverse bloggar? Och när jag tänker på det, vad skulle livet vara utan min kreativa plattform där jag får pröva idéer lite som jag vill? Antagligen skulle tillvaron vara ganska torftig. För här på Sandras dagar har jag utvecklat mitt skapande och tänkande. Tack vare bloggen har jag pushat mig själv till att bli en bättre fotograf och pysslare. Jag har även tagit mig för fler saker i sökandet efter bra innehåll som liksom representerar mig.
Nej, så det blir ingen slutlig solnedgång över Sandras dagar. Som alltid måste jag dock småpausa över sommaren. Hettan hjälper inte direkt min värk och ork, och det är som att skaparlusten rinner ur mig. Jag har inte fotat blommor eller solnedgångar på evigheter, känns det som. Inte heller har jag ritat eller målat, eller gjort printables. Men jag håller mig flytande och ibland räcker det gott och väl. Det känns jättebra att ha åtagit mig nya frilansprojekt. Jag lär mig nya saker varje dag och bringar ordning i en frilanstillvaro som präglats av kriser efter kriserunder flera års tid.
Vänskapens filosofi, vänskapens historia och vänskapens sociologi – ja, det är mycket vänskapsfokus i mitt senaste researchprojekt. Jag läser på om ämnet utifrån olika perspektiv för att få växtkraft i såväl mig själv som i mina relationer. Vissa saker vill man liksom förstå på ett djupare plan, hur blev det som det blev och varför är relationen till ens vänner kanske den känsligaste relationen man har? Med ett avstamp i livet och böcker ska jag dela med mig av 10 tankar om vänskap – häng med!
1. Vännerna formar oss som personer
Jag läser Stefan Zweigs underbara bok Världen av i går och i den finns ett kapitel om hur viktiga författarens skolkamrater varit för hans utveckling. Han beskriver så levande hur kamraterna delade intresset för litteratur och hur de i och med detta pushade varandra att bli skickligare läsare och skribenter. Zweig menar att han kanske inte hade varit samme författare utan sina skolkamraters stöd. Han hade lika gärna kunnat hamna i ett idrottstokigt gäng. Hade han blivit idrottare i stället för författare då? Jag tycker detta är en så fin och viktig poäng: Människorna i vår närhet formar oss som personer. Vi har med andra ord inte åstadkommit oss själva helt på egen hand.
2. Man väljer inte alltid sina vänner
Men lika sant som att vi har våra vänner att tacka för mycket är det sant att vi inte alltid väljer alla våra vänskaper. Hade man varit vänner om man inte gått i samma klass eller jobbat på samma arbetsplats? Många gånger är jag inte så säker på detta. Omständigheterna kan skapa förutsättningarna för en vänskap och när dessa omständigheter inte längre finns är det inte heller säkert att vänskapen fortsätter. Samtidigt kan jag ge många exempel på relationer som fortsatt bortom jobb och skola. Flera av mina största stöttepelare är kamrater från skol- och jobbtiden. Vilken är då poängen med denna punkt på listan? Att olika omständigheter som ligger bortom vår kontroll för oss samman med varandra.
3. Vänskap är inte ett statiskt tillstånd
De senaste åren har jag dessvärre haft vänskapstrubbel och det är en av de smärtsammaste upplevelser jag varit med om. På något sätt har jag förlitat mig på att vänskaper ska hålla genom hela livet. Även om jag först inte har valt vännerna har jag ändå gjort det till slut, och jag har verkligen uppskattat allt vi delat. När jag uttryckt min sorg har jag fått råd av kloka personer: Vänskaper är inte statiska. Lika ofta som livet skiftar kan vänskaper skifta. Bara för att relationen är frostig här och nu måste det inte betyda att den kommer vara det sedan. Ibland måste man tillåtas leva livet på olika håll. Kanske hittar man tillbaka till varandra, kanske gör man det inte. Men förhoppningsvis har alla parter det bra ändå.
4. Vänskap mår bra av jämlikhet
Ett återkommande tema i de vänskapsböcker jag läst i veckorna är vikten av en jämlik eller jämbördig vänskapsrelation. Eftersom man i slutänden ändå väljer sina vänner, ja, det här blir paradoxalt, vill man kunna känna att man har ett givande utbyte. Dessvärre kan omvälvande livshändelser göra att man glider från varandra. Det är vanligt att vänskaper tar slut när den ena parten blir sjuk eller är med om något annat svårt, för att man känner att man inte är på samma nivå längre. Som jag förstått det kan det ske från båda hållen. Det är inte ovanligt att man kapar banden till de vänner som tillfälligt har det kämpigt, men också den som har det kämpigare kan välja att dra sig undan. Om en vän plötsligt får det sämre ekonomiskt ställt och inte kan vara med på allt det roliga kan vänskapen bli problematisk, bara för att exemplifiera. Även kärlek, barn och andra stora händelser i livet kan rubba balansen.
5. Vänner är den familj man väljer
Vännerna brukar beskrivas som den familj man själv valt, och det finns en massa sociologiska och psykologiska studier om ämnet. Just på grund av frihetskänslan i relationen är man ju inte nödvändigtvis tvungen att stanna kvar. Det kan göra det aningen lättare att gå från relationen.
6. Vänskap saknar tydliga regler
Men är vänskapen verkligen så okomplicerad? Den är, som jag förstått det av researchen, den svåraste relationen i många avseenden. I en familj eller i ett äktenskap finns vissa regler som man förhåller sig till. Ta äktenskapet som exempel. Där finns en tydlig definition för när man gifter och skiljer sig. Normer som tvåsamhet, och alltså trohet i nöd och lust, präglar relationen. Sådana normer finns inte direkt kring vänskap. Ska man ”göra slut” med vännen när man inte längre trivs ihop? Det finns inga självklara svar och det skapar oro om relationen inte känns på topp.
7. Vänner är inte skyldiga oss något
Vänskapsrelationerna har en viss dubbelhet. När man varit vänner i många år är det väl inte helt orimligt att man förväntar sig att man ska finnas där för varandra. Förväntningar, och i synnerhet sådana förväntningar som nästan övergår i krav, strider dock mot vänskapens väsen så som det beskrivs i de böcker jag läst. Vänskapen är trots allt en frivillig relation. Samtidigt kan det bli problematiskt om en vän begår ett svek eller helt enkelt inte finns där när man har det tufft, därav dubbelheten. Man har alltså inga rättigheter alternativt skyldigheter gentemot sin vän. Likväl präglas många vänskapsrelationer av förväntningar på ett givande och tagande, på en ömsesidighet. Om vänskapen inte kännetecknas av ömsesidighet riskerar dess låga att slockna.
8. Det finns olika syn på vänskapens funktion
Vilken roll spelar vänskapen i ens liv? Genom historien har det funnits olika syner på vad som egentligen menas med en vän. Man har exempelvis haft en moralisk vänskapssyn som innebär att de man umgås med ska bidra till det egna växandet. Genom att umgås med snälla och lojala människor ökar chanserna att man själv blir snäll och lojal. Synen på vänskap har också varit instrumentell, det vill säga att man väljer sina vänner utifrån vad man själv vill uppnå. Är det en kväll på stan? Ja, då söker man sig kanske till vänner som gillar att festa och så bondar man över detta specifika intresse. Den instrumentella vänskapssynen är nog vanligare än den moraliska synen, åtminstone är det så jag tolkar det. Om vänskapen är av det instrumentella slaget gör det den också sårbarare för livsförändringar. Vad händer om man plötsligt tappar intresset för att festa? En viktig sak att ta med sig härifrån är att man behöver olika sorters vänskaper och sammanhang för att må bra.
9. Att göra slut med vänner kan göra ont
Eftersom vänskapen är komplex och saknar ett uttalat regelverk finns inte heller ett direkt stöd för den smärta som kan uppstå när man håller på att glida från varandra. Par går i parterapi och när man ska skilja sig finns en hel procedur kring detta. Många vänskapers uppbrott sker i det tysta och det gör att sorgen kan kännas outhärdlig. För sörjer våra vänner gör vi oftast.
10. Det är viktigt att kunna känna tacksamhet
Det är sällan som en vänskap varit genomdålig. Tvärtom gör uppbrottet ont på grund av allt man delat tillsammans. Med tanke på hur vänskapen format en kan det vara på sin plats att erkänna allt det fina den gett och att känna tacksamhet för att personen varit med på en väsentlig sträcka av ens långa livsresa.
Bra lästips för dig som vill fördjupa dig i vänskap
Ja, som jag nämnt har jag läst en del böcker om ämnet vänskap. Nedanför följer bra lästips för dig som är intresserad av vänskapens innebörd på ett mer filosofiskt, psykologiskt och sociologiskt plan:
Den moderna vänskapen av Mats Hilte
Förälskelse och kärlek av Francesco Alberoni
Intimitetens omvandling: Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället av Anthony Giddens
Vänskap: En lång historia av Eva Österberg
Världen av i går av Stefan Zweig
Bonuslästips: När böcker med vänskapstema lyfts måste jag passa på att tipsa om Platons och Aristoteles skrifter. Många av vänskapsteorierna tar ett avstamp i just antikens filosofi, och då går ju mycket tillbaka till dessa två tänkare.
Det är märkliga tider. Jag vet att jag ofta lyfter märkligheten i kristiderna, men vad annat än märkligt ska man kalla det? Det kan gå någon vecka utan att nya beställningar görs och så en dag får man tio beställningar på en gång. På mindre än en vecka förväntas man göra två veckors jobb. Och när man är klar? Tajmingen är sådan att alla uppdrag blir tillgängliga ungefär samtidigt, så när man är klar ekar det tomt. Så fortsätter det. För att vara ärlig; jag tror aldrig jag sett frilansare hugga tag i uppdrag så snabbt som nu. Jag menar alltså i skitbeställningar som bara ger en spottstyver.
Att leva nära naturen på våren är en av fördelarna med att frilansa. Jag fotar blommor när jag inte tokskriver.
Jag vet inte hur länge jag kommer orka fortsätta frilansa så här. Men vad skulle alternativet vara? Varje dag överväger jag att kanske börja lärarvikariera igen, och det är då ett djupt rotat nej vrålar till. Jag kommer ihåg min sista termin i grundskolans värld: Hur vuxna människor stod i ring och pratade illa om elever och personal. Hur stress och negativitet spred sig i taskigheter på ett sätt som jag tycker är så jävla ovärdigt. Jag har inte riktigt hämtat mig från den kulturen, som jag fann alltför vanlig. Eller hur skolpersonal kunde sitta i lunchrummet och berätta hur värdelösa vikarier är för varandra – när vikarierna satt bredvid.
Jag har det mycket lugnare i min frilanslunk. Lättnaden efter den sista skolvändan var enorm. Där och då lovade jag mig själv att hålla ut oavsett vad, och jag lovade dessutom mig själv att aldrig glömma lättnadskänslan. Är det värt att bita ihop i frilansstressen? Antagligen.
Vet du, jag ströläser Michel de Montaignes Essayer och slås av likheten mellan blogg- och essäformen. Essä kommer ursprungligen från franskan och betyder försök. Det finns visserligen inte så många likheter mellan mig och Montaigne, han räknas trots allt som en av tidernas stora författare och filosofer, men jag kan ändå inte låta bli att stärkas av hans försök att utforska språk och tanke i sina texter. Texterna kan ha titlar i stil med ”Om sorg” och med ett avstamp i den egna tillvaron utforskar han sedan vad sorg kan innebära i ett större perspektiv. Jag är inte så säker på att jag tycker att Montaigne alltid kommer fram till så värst mycket. Samtidigt är det ju det: Han försöker. (Och han gör det uppenbarligen väldigt bra med tanke på hans status i historien.)
Jag har också sprängt in en och annan skapelse för barn, för i ett annat liv har jag nog varit leksaksmakare och jag gillar verkligen barns kreativitet. Och ja, jag antar att den här bloggen är full av spretiga försök. Kommer jag kunna samla allt en dag? Jag vet inte. Det enda jag vet är att jag kan gilla det enkla och svåra på samma gång och att jag kan uppskatta en tevekväll framför Robinsonlika mycket som jag uppskattar att läsa Montaignes essäer. Så ja, jag kommer försöka lite till med eller utan riktning.
Att optimera blogginlägg med sökord är en av mina absolut vardagligaste arbetssysslor. Jag inte bara sökoptimerar inlägg, även optimering av artiklar i form av guider och listor hör till min vardag. Du kan läsa mer om vad jag gör via denna länk.
Ett av skälen till att jag håller med på SEO och bloggande är för att jag vill få mer tid över till mina kreativa intressen. Jag älskar att vara ute och fota och att sedan skriva om mina naturromantiska upplevelser.
En del vill få det att låta som att det här med SEO inte är så svårt alls. Jag håller så klart inte med om detta. Om det hade varit så enkelt hade jag antagligen inte ägnat de 10 senaste åren åt att utveckla mina färdigheter inom det. SEO eller sökoptimering kräver faktiskt en hel del kunskaper, kunskaper som dessutom ändras med tiden. Den som har hyfsad koll får snabbt ett försprång och gör att hobbybloggar hamnar långt ner i sökträffarna på exempelvis Google.
Samtidigt finns det en del enkla knep för att optimera inlägg och därmed få fler läsare till bloggen.Det är dessa knep som jag ska dela med mig av här. Använd dem i sin helhet eller delar av dem och bygg successivt på med kunskap. Eller skippa allt vad SEO heter! Efter att ha läst det här blogginlägget om sökoptimering av texter vet du i alla fall vad du väljer bort när du känner nej inför SEO-anpassning av blogginlägg. Häng med!
Vad är sökord för något?
Enkelt förklarat innebär sökord sådana ord du skriver in i sökmotorerna – exempelvis i Google – när du ska göra en sökning. Dessa ord skriver du in för att du vill få information om ett specifikt ämne. Sökmotorerna är känsliga för människors sökbeteende och det medför att du själv måste sätta dig in i beteendet för att kunna skapa innehåll som lockar läsare och därmed sökmotorer. Att förstå hur sökord används är ett första steg i att optimera ett blogginlägg.
Hitta rätt sökord för blogginlägget
Hur i allsindar ska du kunna veta vilka specifika ord andra söker på? Jo, den här biten är faktiskt ganska enkel. Du kan använda ett gratis verktyg för att få fram sökord, en så kallad sökordsgenerator. Ahrefs har just ett sådant, men det finns många, många fler online. På gott och ont sammanställs alltså sökbeteendet i form av statistik. Testa att söka på ett ord i ett av gratisverktygen så kommer du få upp en uppskattning av hur många sökningar som görs på frasen, liksom på ord som kan kopplas till den, varje månad.
Hur använder du dessa ord?
När du har använt ett verktyg för att få fram passande sökord inför det inlägg du ska skriva gäller det att tänka till: Hur kan du på bästa sätt få med orden i texten? Det finns hur avancerade tricks som helst för detta men även genvägar som kan ge bra resultat.
Fördela orden i inläggets delar
När jag vill göra det enkelt för mig brukar jag använda sökordet i huvudrubriken (H1), den första meningen i inlägget samt i den första underrubriken (H2). Utöver detta brukar jag upprepa sökordet lagom mycket, med vilket jag menar en upprepning med cirka 150 ords mellanrum. Om jag använder flera underrubriker har jag med sökordet i ungefär hälften av dem. Låt helt enkelt sökordet förekomma i början, mitten och i slutet av inlägget.
Använd sökord som en röd tråd
Det här med att ha en röd tråd i blogginlägget är viktigt eftersom det gör texten lättare att läsa och troligare ger läsaren den information hen sökt efter. Sökordet bör löpa som just en röd tråd genom hela texten. Om du använder ett sökord på detta sätt är du på god väg att optimera ett blogginlägg. Därefter kan du lägga till fler och fler bitar såsom att varva flera sökord och att optimera bilder med rätt ord.
Kan du använda flera sökord?
Så länge du håller dig till ämnet och ser till att skriva ett läsligt inlägg kan du använda flera olika sökord och sökfraser. Du kan bland annat varva sådana fraser som innehåller ett och flera ord.
Optimera med hjälp av long tails
Om du får upp statistik över en fras som innehåller två eller flera ord har du hittat en så kalladlong tail. Vill du få fler läsare snabbt? Då kan du använda dig av long tail-fraser. På grund av att long tails ser ut som de gör kan texten upplevas som spammig, så det gäller att bruka dem med finess.
Använd synonymer och varianter
En rik text innehåller varianter av och synonymer till sökord. Av den anledningen är det inte heller dumt att optimera inlägget med olika fraser, det vill säga så länge du håller dig till saken. Klicka fram sökverktyget och se vilka spännande kombinationer av ord och fraser du kan hitta för att skriva ett bra blogginlägg som ger läsaren mervärde.
Vad bör du mer tänka på?
Om blogginlägget saknar en bra struktur och språk spelar det antagligen inte så stor roll att det är bra sökordsoptimerat. I längden vinner du på att kombinera optimering med omsorg om disposition och grammatik. Du måste egentligen inte krångla till meningarna. Det viktigaste är att texten är lättläst, att den har hög läsbarhet som det kallas på SEO-språk. Då kan enkla meningar vara att föredra.
Kanske ännu viktigare är det faktum att de personer som hittar till din blogg har kommit till den för att de sökt efter ett specifikt ämne. Om de klickar sig vidare till bloggen via exempelvis Google i hopp om att få svar på sin sökning och ditt inlägg inte besvarar frågan kommer de sannolikt klicka sig vidare till en annan blogg. Det här är ytterligare ett skäl till att faktiskt hålla dig till ämnet.
Kan du sökordsoptimera bilder?
Ett bonustips för att optimera blogginlägg med sökord är att använda orden i bilderna. Du kan skriva in text i dem via bildredigeringsverktyget på exempelvis WordPress. Skriv en mening som inkluderar sökordet i bildens alt text.
Sammanfattning – optimera ett blogginlägg med sökord
På Sandras dagar har jag frångått receptet för hur man skriver blogginlägg som ger fler läsare. Varför? Jo, för att jag har velat ha ett kreativt klotterplank och för att jag dessutom har velat hitta en ton som jag själv tycker är autentisk. Jag har behövt få skriva utan mål, så att säga, och då har en experimentverkstad fungerat bra. Tack vare experimenterandet har jag äntligen kunnat kombinera mitt skrivande och fotograferande. Detta har varit viktigt för mig.
Att kunna tillbringa tid med kameran i naturen är ett av de främsta skälen till att jag bloggar.
Ett planlöst skrivande driver dock sällan trafik, tyvärr. De inlägg som lockar läsare via sökmotorerna har alla konkreta ämnen och innehåll, och inte minst håller de sig till ämnet. Jag har nosat på ämnet förut men här kommer det igen: Hur kan du skriva inlägg som ger mer trafik via exempelvis Google? Nedanförföljer 5 tips som jag själv använt under mina 10 år som yrkesskribent – häng med!
1. Skriv blogginlägget för läsaren
Det första skrivtipset är egentligen ganska självklart: Skriv blogginlägget för läsaren. En vanlig missuppfattning är att du som skribent måste ge upp dig själv och dina principer för att skriva utifrån läsarens perspektiv. Det måste du givetvis inte.
Du bör i stället fråga dig själv hur du kan förmedla det du vill ha sagt så att det känns angeläget för läsaren. Kan du skifta från jag- till -du-perspektiv? Då är du något på spåren. Än bättre: Kan du omvandla din kunskap så att du i blogginlägget besvarar frågor som känns relevanta för läsaren?
Tänk på att läsaren oftast söker efter svar på specifika frågor. Om du lyckas matcha svaret i ditt blogginlägg kommer du troligen få fler läsare som ivrigt tar del av innehållet. Skulle läsarna däremot inte hitta svar kommer inlägget sannolikt väljas bort.
2. Bjud på kunskap och erfarenheter
Mina mest läsa blogginlägg har lockat 100 000-tals besökare. Nej, de finns inte på den här bloggen! I dessa inlägg har jag utgått från mina kunskaper och erfarenheter om hur det kan vara att leva med kronisk smärta. Eftersom de blivit så lästa har jag lyckats omvandla mina år med värk och mina studier inom beteendevetenskap till något som känns relevant för andra. Samtidigt har jag inte frångått det som varit viktigast för mig själv i något av blogginläggen.
Kanske är du en hejare på att odla och fota blommor? Då kan du använda din kunskap och erfarenhet om detta i dina blogginlägg. Det finns alltid de som vill ha odlings- och fototips.
Vad vill jag egentligen ha sagt med detta? Använd din kunskap och dina erfarenheter när du skriver blogginlägg. Vi är alla bra på något som andra har glädje av. De bästa blogginläggen är oftast de nördigaste inläggen, där skribenten bjussar på det hen lärt sig genom åren. Med andra ord kan vi alla vara inspiratörer i en fantastisk delarkultur. Jag håller på att lära mig mer om foto och konst och älskar att få ta del av andras skapande i form av blogginlägg.
3. Skriv blogginlägg med röd tråd
Många av oss som bloggar och skriver, dit räknar jag mig själv, överskattar hur lång tid läsare är villiga att ge våra blogginlägg. I de flesta fallen har man inte ens sekunder på sig att fånga och engagera läsarna. Detta innebär att man bör presentera inläggets ämne direkt och sedan hålla sig till det från början till slut.
Att hålla sig till ämnet kallas även för att ha en röd tråd i texten. Du vet ju själv hur det är, när en bok eller film tappar tråden tenderar du att tappa intresset. Så är det också med blogginlägg. Det är fantastiskt att ha många idéer. Försök dock skriva om en av dem i taget. Du kan också göra en lista och sedan skriva fördjupande inlägg om varje punkt på den.
När du skriver blogginlägg med en tydlig röd tråd underlättar du sökmotoroptimering, vilket förstås är en stor bonus. Ju mer kondenserade blogginlägg, desto lättare för dem att klättra i sökmotorerna. Skippa alltså onödiga utsvävningar och håll dig till saken för att driva mer trafik och faktiskt behålla läsaren genom hela texten.
Ahrefs Keyword Generator Tool är ett populärt gratisverktyg som du kan utgå från. Prova att skriva in ett sökord i detta och att anpassa sökningen efter den svenska marknaden i listan över länder. Då får du fram olika varianter av sökordet, ja, både korta och långa varianter.
För att optimera ett blogginlägg med sökord bör du använda ett specifikt sökord i huvudrubriken (H1), i minst en av underrubrikerna (H2) samt med jämna mellanrum i löptexten. Då hjälper det att tänka i form av en röd tråd. Använd helst flera rubriker och spamma inte texten med sökord. Lagom är alltid bäst!
5. Skriv blogginlägg med hög läsbarhet
Att skriva blogginlägg med hög läsbarhet handlar inte bara om att stava rätt. Nej, det är en fråga om att använda många rubriker, skriva relativt korta meningar och att hålla styckena ganska korta. Kort och gott handlar det om att skriva med mycket luft så att texten inte känns övermäktig när den läses på skärmen.
Av den anledningen kan det vara bra att se över hur långa stycken du brukar skriva, hur många ord du skriver innan du använder en rubrik samt hur du kan förenkla meningarna utan att tappa stilen. Det kan också vara bra att se över användandet av så kallade övergångsord. Övergångsord är ord som binder meningarna samman och som kan bidra till en smidigare läsning.
För att sammanfatta läsbarhet går detta ut på att skriva texter som gör det så enkelt som möjligt för läsaren att ta till sig det du vill förmedla. Bryt av texten med bilder och punktlistor. Grafiska inslag gör det lättare att läsa från början till slut.
Sammanfattning – 5 tips för att skriva blogginlägg
Hur skriver du sammanfattningsvis blogginlägg som ger fler läsare?
Skriv blogginlägget för läsaren genom att skifta till ett du-perspektiv och att blogga om ditt ämne så att det känns relevant läsaren. Vilka frågor vill läsaren få svar på?
Bjud på kunskaper och erfarenheter – ju mer bjussig du är, desto fler besökare. Vi är alla proffs på något.
Skriv med röd tråd genom hela blogginlägget. På så sätt känns texten relevant från början till slut och det blir dessutom lättare för dig att optimera det.
Optimera blogginlägget med sökord. Du kan få fram relevanta sökord genom att använda gratis sökordsverktyg online. Använd de specifika orden lagom mycket genom hela texten.
Skriv blogginlägg med hög läsbarhet genom att skriva texten så att den blir lätt att ta till sig. Använd bland annat rubriker, korta meningar och korta stycken. Skapa luft i blogginlägget! Komplettera med bilder och punktlistor.
Jag har sovit så dåligt den senaste veckan. Av förra veckans sju dagar somnade jag efter klockan fem på morgonen fem av dagarna. Jag hade värk och adrenalin på grund av värken, och då blir det svårt att komma till ro.
I natt blev det en repris på sömnlösheten så jag hade verkligen tänkt sova middag hela eftermiddagen. MEN det blev en väldans fin vårdag i slutet på mars, strålande sol och allt.
Jag kunde bara inte ligga still och därför följde jag med pappa ut på en kortare variant av vår långrunda. Det gjorde mig gott!
Förutom sol och luft fick jag många fina fotoögonblick. Droppande istappar hängde från klippväggarna vid den gamla Västkustbanan (?) på Strandpromenaden. Jag älskar dessa naturens isskulpturer!
Istapparna väckte barndomsminnen till liv. Även som barn förundrades jag över hur isen letade sig neråt i vackra formationer. Pappa och jag brukade gå nästan samma runda då som nu. Fantastiskt att vi fortfarande delar detta 30 år senare. Det är något jag känner mig tacksam för.
Vädret häromdagen var som den finaste gåvan. Först skyfall, sedan solsken. Naturen är alltid lika vacker efter regnet. Oändligt många gnistrande regndroppar på blommor och blad.
Jag hade med mig kameran och kunde därför ta närbilder på krokusarna. På något sätt har dessa vårblommor överlevt värsta rusket med både snö och regn.
Det måste varit ett mirakel i går. Plötsligt skingrades molnen och strålade solen på en klarblå himmel. Den första soliga eftermiddagen på flera veckor. Jag och pappa gick staden runt, från skog till strand. Och jag släpade på kameran i säkert en mil, för dagar när det är bra ljus gäller det att passa på.
Nere i Apelviken spatserade en ensam kråka i vattenbrynet. Den var så upptagen med att leta mat bland den ymniga tången att den inte brydde sig om att jag riktade kameran mot den. Annars kan kråkor vara ganska lättkränkta fotosubjekt.
Under flera veckor har jag stressjobbat och stressvelat över just mitt jobb, hur ska man klara sig ur sådana här kristider? Men en sak velar jag inte kring: Min kärlek till vardagsvandringarna och fotostunderna vid både skogen och havet.
Kråkor är för övrigt mina favoritfåglar, tror jag, så jag kände mig privilegierad som fick föreviga ögonblicket i vattenbrynet. Har önskat knäppa några kråkbilder länge nu, och så hände det bara sådär. Det gäller att hela tiden befinna sig mitt i det, förr eller senare dyker tillfället upp.
Förutom kråkor tittar jag extra mycket efter blommor och vågor just nu. Jag fotade såväl krokusar som bränningar under samma ljuvliga solskensrunda. Och vet du, nu tittar visst solen fram igen. Ska det bli en solig eller mulen eftermiddag?
För en vecka sedan stod jag och Christoffer och blickade ut över Varberg från Kanonberget. Berget är väl egentligen en kulle, för så högt är det inte. Sin ringa storlek till trots ger det en fin utsikt över centrum. Jag hade hoppats på färgsprakande solnedgångsbilder men den kvällningen var molnen för tunga. Himlen var praktfull i alla fall. Varje väder och ljus har sin tjusning.
